Syftet med denna uppsats är att undersöka hur lärare och skolledning tänker om specialpedagogik. Skolan ska tillgodose varje elevs behov och skapa förutsättningar så att alla når måluppfyllelse. Skolverket har sitt tydliga uppdrag med att alla barn, ungdomar och vuxna ska få en bra utbildning. Skolverket arbetar även med trygghet för alla elever och att rätt stöd och hjälp ska finnas för att eleverna ska nå målen. De ger stöd till personal och chefer på skolor och i kommuner (Skolverket, Vad är Skolverket?). Skolverket anger därmed ramarna som ska följas i undervisningen i varje skola med sin verksamhet och till all pedagogisk personal. Det är ett viktigt steg att beröra detta perspektiv utifrån den grundläggande bas som Skolverket ger för skolans utbildning av elever. Skolinspektionen klargör i en sammanställning av forskningsresultat att resultaten för svenska elever sjunker i internationella kunskapsmätningar (Skolinspektionen, Framgång i undervisningen, s. 2). Tidigare forskning visar att elevers problem med att läsning och skrivning brukar beskrivas med två olika begrepp. De fungerar synonymt med varandra även om de skiljer sig lite åt. Det ena begreppet är läs- och skrivsvårigheter och används för de elever som inte har de färdigheter som förväntas med hänsyn tagen till den ålder och den årskurs hen går i. Det andra begreppet är dyslexi och det används inom specifika läs-och skrivsvårigheter och det definieras oftast något snävare i det stora hela jämfört med det första begreppet (Asmervik, Ogden, Rygvold, 2001, s. 15). Karin Taube hävdar i sin bok Läsinlärning och självförtroende ett välkänt faktum, att det finns en stor grupp elever med läs- och skrivsvårigheter som inte är relaterade till begåvningsbrister. För de flesta elever handlar det med största sannolikhet inte heller om specifika läs - och skrivsvårigheter som kan höra till någon form av svaghet eller ”defekt”. Taube menar däremot att dessa elever redan i tidigt stadium har hamnat i ”onda cirklar” (Karin Taube, 2007, s. 64). Metoden som har använts för denna undersökning har varit intervjuer via mail. Arbetet med intervjuerna har genomförts med sex stycken pedagoger på en skola i Södermanland. Denna samling informanter blir varken till antalet eller med geografiskt läge representativa för hela landet Sverige. Samtliga har svarat relativt olika på frågorna och troligtvis beror detta på att de har olika befattningar inom skolans område. Resultatet kan sammanfattas med att en ämneslärare har mindre insikt i vad andra lärare tycker om metodval för att bearbeta elevers läs- och skrivsvårigheter. Specialpedagogen har goda exempel på vilka metoder som är lämpliga att användas för elever med läs- och skrivsvårigheter och precis som för ämnesläraren är kollegornas val av lämpliga metoder för att bearbeta läs- och skrivsvårigheter okända. Sammanfattningsvis kan man dra slutsatsen att ju närmare specialpedagogiken personalen jobbar desto tydligare exempel framkommer i intervjuerna. Ämneslärarna har sina uppfattningar och de skiljer sig något från specialpedagogens och speciallärarens. Hur skolledningen tänker och hur de ser på sin uppföljning av sitt arbete är en fråga som egentligen bara biträdande rektor aktivt svarade på. Då det nämns att uppföljning ingår i det systematiska kvalitetsarbetet som skolan genom skolprojektet har fått mer struktur på och som de ska använda sig av återkommande varje år. Där kommer uppföljningen automatiskt och risken för att de missar något bör rimligtvis minska.

Syftet med studien är att skapa kunskap om hur fritidslärare arbetar vid mottagande av nyanlända elever. Frågeställningarna är följande: Hur beskriver fritidslärare att de organiserar mottagandet av nyanlända elever? Vilka kvaliteter anser fritidslärare är centrala vid bemötandet av nyanlända elever? Hur arbetar fritidshemmen för att främja nyanlända elevers lärande och sociala samspel? Teoretisk utgångspunkt för studien är det sociokulturella perspektivet på språk och kommunikation, lärande och socialt samspel. Studien har som utgångspunkt en kvalitativ metod i form av fokusgruppssamtal samt semistrukturerade intervjuer. Studiens resultat visar att fritidslärarna saknar en tydlig struktur vid mottagandet av nyanlända elever. Modersmålslärare/tränare har stor roll för elevernas språkutveckling och underlättar det dagliga arbetet i fritidshemmet. En av svårigheterna som framkom i resultatet var kommunikationen mellan lärare och elev, elev och elev, men med hjälp av redskap kan de hitta vägar för att underlätta kommunikationen.

Elever som börjar en klass i gymnasieskolan i Sverige kommer oftast från olika högstadieskolor. Deras skilda bakgrunder leder till att de har med sig skilda kunskaper till skolan. Detta har bidragit till att eleverna skriver en diagnos i matematik i början av gymnasiet för att läraren skall kunna kartlägga elevernas kunskaper. Vidare är syftet med diagnoserna att läraren skall kunna använda kartläggningen för att stödja eleverna och anpassa undervisningen efter deras behov. Syftet med detta examensarbete är att ur ett lärarperspektiv undersöka hur lärarna använder resultaten av matematikdiagnoserna för planering, undervisning, uppföljning och stöd. Ett andra syfte med studien är att få syn på hur diagnoserna kan användas i ett formativt syfte. Vi valde att undersöka våra frågor genom att skicka ut en enkät till samtliga matematiklärare på tre gymnasieskolor i en stad i södra Sverige. Vår studie genomförs utifrån en sociokulturell syn på lärandet med fokus på formativ bedömning.Resultatet visar att lärarna på de skolorna vi har undersökt har en relativt klar bild över vad syftet med matematikdiagnoserna är, även om det skiljer sig i detaljerna. Trots lärarnas medvetenhet om syftet framgår det i undersökningen att de inte använder resultaten av diagnoserna i undervisningen för att stödja eleverna i den utsträckningen som är möjligt. Däremot visar studiens resultat att samtliga lärare önskar att arbeta mer med diagnoserna formativt för att stödja eleverna samt att det största behovet för att kunna uppnå detta är mer tid.

Syftet med föreliggande studie är att beskriva en kommuns arbete med att upptäcka och bedriva undervisning för elever med särskild begåvning i matematik samt hur detta arbete stöds. Metoden som användes för studien var semistrukturerade intervjuer med fem olika skolaktörer (matematikutvecklare, specialpedagoger och lärare). Den insamlade datan analyserades med hjälp av Cobb och Jacksons (2012) teoretiska ramverk för hur matematikundervisning kan förbättras och utvecklas i större skala. Resultaten visar att kommunen, enligt deltagande skolaktörer, inte arbetar aktivt med att upptäcka särskilt begåvade elever i matematik, men de elever som utmärker sig utreds. Vidare visar resultaten att kommunen, enligt skolaktörerna, bedriver matematikundervisning för dessa elever på olika sätt beroende på elevernas individuella behov och skolans resurser. Resultaten visar även på att skolaktörerna upplever stöd i arbetet med särskilt begåvade elever i matematik genom det kollegiala samarbetet på olika organisatoriska nivåer i kommunen. Skolaktörerna finner även stöd i utredningar och kartläggningar i arbetet kring särskilt begåvade elever i matematik samt anpassat material och fortbildningar kring dessa elever. Från resultatet kan tre slutsatser dras. Den första slutsatsen är att kommunen inte arbetar systematiskt med att identifiera särskilt begåvade elever i matematik. Den andra slutsatsen är att matematikundervisningen för dessa elever bedrivs på olika sätt på den enskilda skolan. Den tredje slutsatsen är att skolaktörerna upplever att de har flera typer av stöd för att arbeta med att upptäcka och undervisa särskilt begåvade elever i matematik. / The purpose of this study is to describe the effort to identify and conduct teaching for gifted pupils in mathematics and how this work is supported in a larger Swedish municipality. The method used for the study was semistructured interviews with five school actors (mathematics developer, special educators and teachers). The collected data was analysed by the means of Cobb and Jackson’s (2012) theoretical framework for how mathematics instruction can be improved and developed on a larger scale. The results show that the municipality, according to participating school actors, does not work systematically to identify gifted pupils in mathematics, only the pupils who clearly distinguish themselves are identified. Further on the results show that the municipality, according to the school actors, conducts teaching in mathematics for these pupils in different ways depending on the needs of the individual pupil and available resources at the respective schools. The results also show that the school actors feel supported in their work with gifted pupils in mathematics through collegial cooperation on different organizational levels. The school actors also find support in the mappings of gifted pupils in mathematics, as well as custom made materials and professional development around these pupils. Three conclusions are drawn from the results. The first conclusion is that the municipality does not systematically work to identify gifted pupils in mathematics. The second conclusion is that mathematics instruction is conducted in different ways at the individual school. The third conclusion is that the school actors experience several different kinds of supports in distinguishing and conducting instruction for gifted pupils in mathematics.

People are increasingly moving from one country to another, whether it be because of searching for new opportunities to work and study, or less voluntary movements such as fleeing wars and oppression. Upon arrival they become part of a structure in the receiving country, designed to facilitate their integration into the new country. Our study reflects voices from practitioners inside this receiving structure, in an attempt to elucidate some of the opportunities and challenges emerging inside the educational environment and processes concerning newly arrived students. Our contribution to the growing body of research is the case study presented here, in which we interviewed professionals who in some capacity affect the newly arrived students and their time in a school with which we are familiar, as we ourselves work at this school. Data was gathered in the form of semi-structured interviews conducted with individuals from several tiers of the structure surrounding newly arrived students, from a study counsellor to teachers working directly with students. Results from our findings are analyzed within the socio-cultural perspective, with emphasis on identifying obstacles and our theories on how to overcome them. Our informants expressed both strong commitments to fulfil newly arrived student needs as well as perceived deficits in knowledge and ability to do so.

Sammanfattning Kandidatuppsats, Civilekonomprogrammet Författare: Erika Fristedt och Malin Gustavsson Handledare: Anders Jerreling Examinator: Elin Funck Titel: En kostnad kommer sällan ensam - En tolkande utvärderingsstudie   Nyckelord: skrot, skrotkostnad, bilindustrin, kartläggning, processer, utvärdering, utvärderingsstudie, kvalitetsbristkostnader, jurans trilogi, strategiska avväganden, kaizen, lean production, projekt, leveransprecision, styrning, kommunikation, ansvar, företagskultur   Bakgrund: Bilindustrin har under en längre tid genomsyrats av en kostnadspress som uppkommit med anledning av förändrade krav från kund. Detta tvingar aktörerna på marknaden att skapa en produktion som är flexibel och anpassad efter snabba förändringar. Företags överlevnad grundas i hur väl de lyckas upprätthålla relationen till kund. Fallföretag X har under senare år upplevt en radikal ökning av skrotkostnader. Att detaljer skrotas som följd av kvalitetsproblem kan anses riskabelt i den bransch som företaget verkar i. Om produkter inte kan levereras till kund i tid eller i efterfrågad kvalitet kan det anses att existensen är hotad. Hur kommer det sig att trots denna ökade kostnad, att företaget överlever på marknaden.   Syfte: Syftet med denna studie är att kartlägga processerna på Företag X, identifiera var i processerna skrot uppkommer samt varför. För att på detta sätt synliggöra åtgärder som kan vidtas på fallföretaget i syfte att minska skrotkostnaden. Vidare skapas förståelse kring huruvida ett företag med höga kostnader för skrot kan existera i en värld som kräver kostnadskontroll.   Metod: Studien är baserad på en kvalitativ utvärderingsstudie av Företag X. En abduktiv forskningsansats nyttjades för att pendla mellan teori och empiri och därigenom skapa ny teori samt förståelse för det skrotproblem som fallföretaget har.   Resultat: Skrot uppstår inom flera processer på Företag X och slutsatsen är att företaget har en bristande kommunikation, informationsspridning, ansvarsfördelning, planering samt styrning. Det kommer att krävas ett stort engagemang från samtliga inom företaget för att komma tillrätta med skrotproblemet och åtgärder som Lean, Kaizen och just-in-time förespråkas.