Diss. Stockholm : Stockholms universitet, 2006.

Härtill 4 uppsatser.

Diss. (sammanfattning) Uppsala : Uppsala universitet, 2006. / Härtill 3 uppsatser.

Diss. Linköping : Linköpings universitet, 2006.

Diss. Stockholm : Stockholms universitet, 2007.

The purpose of this study is to conduct a qualitative analysis of monolingual (Swedish) and bilingual (Swedish and Turkish) children’s production of nouns and verbs in a newly developed vocabulary test (CLTs) and to discuss the results using previous research as a starting point. The different categories and the material which form the basis of this qualitative analysis are taken from an ongoing Swedish research study on vocabulary testing: Cross Linguistic Lexical Tasks (CLTs). This research is an extension of the international project COST Action IS0408. In all, there are responses from 115 children, 72 monolingual and 43 bilingual, of which only the Swedish results are analysed. On the whole, test scores show an age-related improvement of expressive vocabulary for both groups, even though the bilinguals lag behind their monolingual age peers. The bilingual children’s improvement is not as evident, with the five-year-olds’ production of nouns standing out. There is a higher number of wrong answers or no answers (don’t know), as well as a preponderance of gestures and innovations/neologisms in the bilinguals. Gestures make it possible to ascertain whether a child knows the meaning and use of a target word even though he or she is not capable of producing it verbally. Answers in the category of innovation/neologism show that the children know more about a word than an assessment of lexical ability using only right and wrong answers could demonstrate. In the monolingual group there are more instances of perceptual confusion, semantic confusion and hypernyms. The other categories do not show corresponding differences between the two groups. As the bilingual children’s responses are analysed only in terms of Swedish vocabulary, it is not possible to assess their total lexical knowledge. Keywords: CLTs (Cross Linguistic Lexical Tasks), expressive vocabulary, bilingualism, mental lexicon, vocabulary depth, vocabulary test, language exposure, Swedish, Turkish. Syftet med föreliggande studie är att med hjälp av ett nyutvecklat ordförrådstest (CLTs), göra en kvalitativ analys av substantiv- och verbproduktionen hos enspråkiga svenska och flerspråkiga svensk-turkiska 4;0-6;11-åringar och med utgångspunkt i tidigare forskning diskutera resultaten. Analysen görs utifrån ett antal uppställda kategorier som i likhet med det analyserade empiriska materialet hämtats från det pågående svenska forskningsarbetet med ordförrådstestet Cross Linguistic Lexical Tasks (CLTs). Detta arbete är en fortsättning på det internationella projektet COST Action IS0408. Sammanlagt ingår testsvar från 115 barn, 72 enspråkigt svenska och 43 flerspråkigt svensk-turkiska, varav endast resultat från deltesten på svenska analyserats. En förbättring av det expressiva ordförrådet ses med stigande ålder hos både de enspråkiga och flerspråkiga med en påtaglig eftersläpning hos de svensk-turkiska barnen. Hos de sistnämnda är förbättringen med stigande ålder inte heller lika tydlig då 5-åringarna utmärker sig i substantivproduktion. Ett större antal felsvar och inget svar/vet ej ses i den flerspråkiga gruppen liksom en övervikt av antal gester/pekningar och innovationer/nyordbildningar. Gester ger information om att barnet besitter kunskap om målordets innebörd och funktion trots att det inte kan presentera det avsedda målordet verbalt. Svaren i kategorin innovation/nyordbildning visar att barnen vet mer om målordet än vad en bedömning av lexikal förmåga enbart med rätt- och felsvar kan klargöra. I den enspråkiga gruppen förekommer jämförelsevis fler perceptuella förvirringar, semantiska förvirringar och hyperonymer/överordningar. Övriga kategorier uppvisar inte motsvarande lika stora skillnader mellan grupperna. Då endast det svenska ordförrådet hos de flerspråkiga barnen analyserats kan ingen säker tolkning göras av deras fullständiga lexikala kunskap. Nyckelord: CLTs (Cross Linguistic Lexical Tasks), expressivt ordförråd, flerspråkighet, mentalt lexikon, orddjup, ordförrådstest, språkexponering, svenska, turkiska. / Bohnacker, U. (2014-2019). Språkstörning eller typisk språkutveckling? Utveckling av metoder för språklig bedömning av flerspråkiga barn i Sverige. Vetenskapsrådet VR2013-1309.

Syftet med det här examensarbetet är att undersöka hur sex förskolor arbetar med barn som har annat modersmål än det svenska språket. Vi har efterforskat vilka metoder förskolor använder för att stödja barnens språkutveckling och den kulturella identiteten. För att ta reda på det har vi använt oss av en kvalitativ intervjustudie med pedagoger på förskolor. Vi har valt att göra intervjuerna i Stockholms innerstad och förorter, där pedagoger på förskolorna har erfarenhet av att jobba med barn som har ett annat modersmål än svenska. Vårt mål med studien är att granska om de arbetar olika i Stockholms innerstad i jämförelse med förorter till Stockholm och i sådana fall, på vilka sätt. Vårt resultat visar att alla förskolor använder sig av olika strategier men att ingen av dem har tillgång till modersmålsstöd. Alla pedagoger använder sig av redskap som böcker och de använder sig av bilderna i böckerna för att få en visuell bild tillsammans med barnen. Språk är ett annat redskap som används regelbundet i pedagogernas arbete.

People are increasingly moving from one country to another, whether it be because of searching for new opportunities to work and study, or less voluntary movements such as fleeing wars and oppression. Upon arrival they become part of a structure in the receiving country, designed to facilitate their integration into the new country. Our study reflects voices from practitioners inside this receiving structure, in an attempt to elucidate some of the opportunities and challenges emerging inside the educational environment and processes concerning newly arrived students. Our contribution to the growing body of research is the case study presented here, in which we interviewed professionals who in some capacity affect the newly arrived students and their time in a school with which we are familiar, as we ourselves work at this school. Data was gathered in the form of semi-structured interviews conducted with individuals from several tiers of the structure surrounding newly arrived students, from a study counsellor to teachers working directly with students. Results from our findings are analyzed within the socio-cultural perspective, with emphasis on identifying obstacles and our theories on how to overcome them. Our informants expressed both strong commitments to fulfil newly arrived student needs as well as perceived deficits in knowledge and ability to do so.

Diss. Linköping : Linköpings universitet, 2006.

I tidigare genomförda studier framträder olika perspektiv på hur flerspråkighet kan förstås som en resurs i matematiken. Dessa inbegriper dessutom ett antal olika möjligheter i relation till matematiklärande vilka bildat utgångspunkt för min studie. Studien har avgränsats till att undersöka kunskapsmässiga möjligheter i relation till flerspråkighet i matematikundervisningen med avsikten att bidra med positiva insikter och berikande aspekter i arbetet med flerspråkiga elever.  Syftet med studien var att undersöka vilka strategier som lärare använder för att inkludera elevers olika språk och kunskaper som en resurs i undervisningen samt hur dessa kan bidra till att utveckla elevers matematiska förståelser och kunskaper. Metoden för arbetet har varit kvalitativa semistrukturerade intervjuer med fyra matematiklärare som arbetar i flerspråkiga miljöer. Det empiriska materialet har systematiserats genom en teoretisk tematisk analys och analyserats i relation till en teoretisk modell. Avslutningsvis diskuteras resultaten i relation till tidigare forskning.  Resultatet av studien visar att det finns ett flertal olika strategier som används för att inkludera elevers olika språk och kunskaper i matematikundervisningen. Lärarna använder sig bland annat av både homogena och heterogena språkgrupper. Elevers informella lösningsstrategier används mer eller mindre systematiskt som en resurs för lärande men också att låta elever formulera egna problemlösningsuppgifter. Slutligen visar resultatet även på metoder med lär-par utifrån modersmål och flerspråkiga hjälpmedel som strategier för att inkludera elevers förstaspråk som resurs i matematiken. Framförallt framhävdes begreppslig förståelse och språkutvecklande möjligheter som strategiernas främsta funktionerna av lärarna. Modellen och dess teoretiska grunder bidrog med ytterligare potentialer. Bland annat tydliggjordes utrymme för matematiska nyanser att mötas, ifrågasättas och förenas och på så vis kan ett flertal olika matematiker involveras i undervisningen.