I Sverige utgör kommunerna en viktig roll i omställningsarbetet mot en hållbar utveckling. Syftet med denna uppsats är att analysera kommunalt miljöarbete med ett särskilt fokus på landsbygdskommuners förutsättningar, genom att studera vilka möjligheter och utmaningar som finns. För att besvara uppsatsens syfte har semistrukturerade kvalitativa intervjuer med sju respondenter från sex olika kommuner genomförts. Analysen urskiljer resurser, kunskap, samverkan och politik som utmärkande faktorer gällande de studerade landsbygdskommunernas förutsättningar. De möjligheter som respondenterna upplever som mest betydande är samverkan med andra kommuner samt landsbygdskommunernas obyråkratiska organisationsstruktur, som främjar internt samarbete och färre beslutssteg. Bristen på ekonomiska resurser är en utmaning som har lett till personalbrist, tidsbrist och målkonflikter i miljöarbetet. Analysen visar att det finns behov av förändringar i dagens bidragsystem eftersom landsbygdskommunerna inte alltid har de förutsättningar som krävs för att söka eller nyttja de bidrag som finns. Politiska variationer till följd av mandatperioder har visat sig utgöra en utmaning som påverkar miljöfrågornas agendasättande och prioritering. Till följd av landsbygdskommunernas förutsättningar blir det strategiska miljöarbetet lidande, vilket gör att miljöarbetet i de studerade landsbygdskommunerna får en reaktiv karaktär snarare än en strategisk och förebyggande karaktär. Vidare visar studien att de studerade landsbygdskommunernas förutsättningar utgör större utmaningar än vad de skapar möjligheter i miljöarbetet. / In Sweden, the municipalities play an important role in the transition towards sustainable development. The aim of this paper is to analyze municipal environmental work with a special focus on rural municipalities' prerequisites, by studying the opportunities and challenges that exist. To answer the purpose of the thesis, semi-structured qualitative interviews with seven respondents from six different municipalities have been carried out. The analysis distinguishes resources, knowledge, collaboration and politics as distinctive factors regarding the studied rural municipalities' conditions. The opportunities that the respondents see as most significant are collaborations with other municipalities and the rural municipalities' non-bureaucratic organizational structure, which promotes internal cooperation and fewer decision-making steps. The lack of financial resources is a challenge that has led to staff shortages, lack of time, and goal conflicts in the environmental work. The analysis shows that there is a need for changes in the current grant system because the rural municipalities do not always have the prerequisites required to apply or use the grants available. Political variations due to mandate periods have proved to be a challenge that affects the agenda setting and prioritization of environmental issues. As a result of the rural municipalities' conditions, the strategic environmental work suffers, which means that the environmental work in the studied rural municipalities gets a reactive nature rather than a strategic and preventive nature. Furthermore, the study shows that the conditions of the rural municipalities studied create challenges that outweigh created opportunities in the environmental work.

Följande studie syftar till att empiriskt undersöka hur revisorers kompetens och deras revisionsbyråers organisationsstorlek påverkar problem och möjligheter med revisorns oberoende, för revisorer. En flerfallstudie genomförs med hjälp av semistrukturerade intervjuer med två revisorsassistenter och två auktoriserade revisorer från två revisionsbyråer. Resultaten diskuteras genom att delas in i hur kompetens respektive organisationsstorlek påverkar problem och möjligheter med oberoendet samt hur problem och möjligheter påverkas när kompetens och organisationsstorlek samverkar. Resultaten visar på att det finns både problem och möjligheter med revisorns oberoende, både utifrån kompetens och organisationsstorlek. Möjligheter är däremot ett lite mer outforskat område inom revisorns oberoende och flera revisorer ser oberoendet snarare som ett problem. Utifrån kompetens anses det främsta problemet för auktoriserade revisorer vara den täta kundkontakten. Då revisorsassistenterna knappt jobbar med kunder är det svårt att identifiera problem för dessa. Ett problem som däremot identifieras är assistenternas bristfälliga erfarenhet. Erfarenheten hos auktoriserade revisorer skapar möjligheten att kunna hantera oberoendet och således få en kvalitetsstämpel på arbetet. Studien finner även att det inte är organisationsstorleken i sig som avgör skillnader i företag utan snarare struktur och resurser. Större byråer har bättre resurstillgångar. Det menas även på att ju större revisionsbyrån är, desto högre nivå av oberoende besitter revisorerna. Regleringarna i de stora byråerna kan däremot skapa problem då oberoendet gör att de inte får acceptera vissa uppdrag. Den lösa regleringen hos små byråer kan istället skapa möjligheten att erbjuda ett större tjänsteutbud utan att förlora oberoendet. Ett vanligt problem för små byråer är att oberoendet kan rubbas då de föredrar nära relationer med sina kunder.

Ensamkommande ungdomar som omfattas av den nya gymnasielagen har andra förutsättningar till skillnad från andra individer. Med tanke på målgruppens nuvarande situation kan varje karriärval både begränsa men också ge möjligheter för framtida karriärmål. Syftet med denna studie är att undersöka hur ensamkommande ungdomar ser på sina framtida karriärval. Studiens frågeställning lyder Hur ser ensamkommande ungdomar som omfattas av den nya gymnasielagen på sina framtida karriärval? Studiens teoretiska utgångspunkter är Hodkinson och Sparkes teori om Careership (1997) och CIP-teorin av Sampson et al (2004). Studiens informanter består av sju killar från Afghanistan och har undersökts med hjälp av kvalitativa intervjuer.  Resultatet i denna studie visar att ensamkommande ungdomars syn på framtida karriärval grundar sig i möjligheter och begränsningar. Den nya gymnasielagen har visat sig vara en möjlighet för ungdomarna att få stanna i Sverige och påbörja ett nytt liv. Ungdomarna har fått möjligheten att välja en yrkesutbildning som ska göra det lättare för dem att hitta arbete efter avklarade studier. Detta i sin tur har gett ungdomarna möjligheten att få stanna i Sverige eftersom kravet är att de ska hitta ett arbete efter examen. Den nya gymnasielagen har å andra sidan också begränsat ungdomarnas framtida karriärval. Eftersom ungdomarna har fått anpassa sig till situationen och de utbildningar som har funnits, har detta lett till att de inte har kunnat fokusera på att nå sina drömyrken. Etablering på arbetsmarknaden har också begränsat ungdomarnas karriärval vilket leder till att det är svårt att få arbete och ta sig vidare i jakten på framtida karriärmål. Dock har det visat sig att det sociala nätverk som ungdomarna har fått ta del av har gett möjligheter till att knyta kontakter och komma in i samhället på ett smidigt sätt. Det sociala nätverket har även gett ungdomarna hopp om att fortsätta kämpa för en framtid i Sverige.

Studiens syfte är att bidra till en större förståelse för hur lärare i fritidshem planerar, bedriver och utvärderar aktiviteter med fysisk aktivitet i sin undervisning. Dessutom vill studien belysa möjligheter och hinder för utförandet av fysisk aktivitet samt ifall det skapas några effekter av detta arbete. Metoden som användes för att samla in empirin var kvalitativa intervjuer. Den insamlade datan analyserades sedan med hjälp av innehållsanalys, och därefter med ramfaktorteorin och dess ramfaktorer. I resultatet visar det sig att ramfaktorer som tid, personal, miljö, lokaler, material och ekonomi är en stor del av skolans värld och detta kan både möjliggöra och hindra utförandet av fysiska aktiviteter. Studiens resultat visar att lärare har utsatt tid för planering av aktiviteter, i grupp eller enskilt. Alla lärare i studien erbjuder planerad fysisk aktivitet varje vecka men i varierad utsträckning. Aktiviteterna utgår i många fall från elevgruppen och dess intressen. En återkommande aktivitet som är populär hos samtliga verksamheter är dans och lärarna beskriver att det bidrar till att eleverna rör på sig mer. Vid utvärdering av aktiviteterna varierar lärarnas beskrivningar. De har olika metoder beroende på skolornas olika förutsättningar i form av ramfaktorer. Slutsatserna av studien blir att varje skola har olika förutsättningar och att lärarna visar en medvetenhet om detta. Ytterligare slutsats av denna studie är att fortsatt forskning behöver ske kring effekter som skapas av att utöva fysisk aktivitet.

I tidigare genomförda studier framträder olika perspektiv på hur flerspråkighet kan förstås som en resurs i matematiken. Dessa inbegriper dessutom ett antal olika möjligheter i relation till matematiklärande vilka bildat utgångspunkt för min studie. Studien har avgränsats till att undersöka kunskapsmässiga möjligheter i relation till flerspråkighet i matematikundervisningen med avsikten att bidra med positiva insikter och berikande aspekter i arbetet med flerspråkiga elever.  Syftet med studien var att undersöka vilka strategier som lärare använder för att inkludera elevers olika språk och kunskaper som en resurs i undervisningen samt hur dessa kan bidra till att utveckla elevers matematiska förståelser och kunskaper. Metoden för arbetet har varit kvalitativa semistrukturerade intervjuer med fyra matematiklärare som arbetar i flerspråkiga miljöer. Det empiriska materialet har systematiserats genom en teoretisk tematisk analys och analyserats i relation till en teoretisk modell. Avslutningsvis diskuteras resultaten i relation till tidigare forskning.  Resultatet av studien visar att det finns ett flertal olika strategier som används för att inkludera elevers olika språk och kunskaper i matematikundervisningen. Lärarna använder sig bland annat av både homogena och heterogena språkgrupper. Elevers informella lösningsstrategier används mer eller mindre systematiskt som en resurs för lärande men också att låta elever formulera egna problemlösningsuppgifter. Slutligen visar resultatet även på metoder med lär-par utifrån modersmål och flerspråkiga hjälpmedel som strategier för att inkludera elevers förstaspråk som resurs i matematiken. Framförallt framhävdes begreppslig förståelse och språkutvecklande möjligheter som strategiernas främsta funktionerna av lärarna. Modellen och dess teoretiska grunder bidrog med ytterligare potentialer. Bland annat tydliggjordes utrymme för matematiska nyanser att mötas, ifrågasättas och förenas och på så vis kan ett flertal olika matematiker involveras i undervisningen.

Bakgrund: Våld mot kvinnor är ett globalt hälsoproblem, 35% av samtliga kvinnor i världen har någon gång blivit utsatta för våld. Sjuksköterskans ansvar syftar till att identifiera behov och erbjuda god omvårdnad till kvinnan utsatt för våld utifrån rådande situation. En bristande sjukvård leder till sjuksköterskor som tvivlar på sin förmåga och patienter som känner sig otrygga till att avslöja våldet. Identifieras inte kvinnans utsatthet föreligger det en risk att hon kvarblir i en osund relation och i värsta fall dör till följd av våldet. Syfte: Att beskriva hindrande och möjliggörande faktorer för att identifiera kvinnor som utsatts för våld i nära relationer. Metod: En allmän litteraturstudie utifrån tio artiklar med både kvantitativ och kvalitativ ansats. Huvudresultat: Identifierade utmaningar var vårdpersonalens bristande kunskap, känslor och attityder samt organisatoriska brister. Vikten av identifiering och den betydelsefulla vårdrelationen identifierades som möjligheter till upptäckten av kvinnor utsatta för våld. Både utmaningar och möjligheter hade anknytningar till sjuksköterskans kunskap, attityd, identifiering, bemötande och ansvar. Slutsats: Slutsatsen tyder på att bristfällig kunskap, organisatoriska brister såväl som känslor och attityder hos vårdpersonal står till grund för en del svårigheter såsom att inte veta hur de ska förhålla sig, inte veta var de ska vända sig och obehagskänslor. Bättre identifieringsstrategier och en betydelsefull vårdrelation visade påverka sjuksköterskans förhållningssätt till det bättre vilket kunde leda till fler avslöjanden från kvinnor. / Background: Violence against women is a global health problem, of which 35% of all women in the world sometime during their lifetime has experienced. The nurse has a significant part in the encounter with women exposed to violence due to the nurses responsability of identification and providing of a tailor-made nursing. An inadequate healthcare leads to nurses who discredit themselves and patients who feel unsafe to disclose the violence. If the nurse doesn’t identify battered women there is a risk that she stays in the abusing relationship and in worst case, dies. Aim: Was to describe obstructive and enabling factors for identifying women who were exposed to domestic violence. Method: A litterature study was applied based on ten articles that were of both quantitative and qualitative approach. Results: Identified challenges were the lack of knowledge, feelings and attitudes of healthcare professionals and organizational deficiencies. The importance of identification and the important care relationship were identified as opportunities for the discovery of women subjected to violence. Both challenges and opportunities had links to the nurse's knowledge, attitude, identification, treatment and responsibility. Conclusion: The conclusion suggests that insufficient knowledge is the basis for both organizational deficiencies but also feelings and attitudes among healthcare personnel, this was also the area that was most in need of development. Better identification strategies and a meaningful relationship to the patients turned out having positive effects on nurses approach, which could lead to more disclosures from women.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka pedagoger och rektorers attityder till användandet av utomhuspedagogik på två skolor belägna på olika geografiska platser i Sverige. Båda skolorna har en rik närmiljö och befinner sig på landsbygd. Syftet är således att jämföra skolorna för att se om det finns andra aspekter än närmiljön som kan vara eventuella möjligheter eller hinder för användandet av utomhuspedagogik. Detta har undersökts genom en kvalitativ studie i form av semistrukturerade intervjuer.De frågeställningar som är utgångspunkt i vårt arbete är:• Hur ser pedagoger och rektorers attityder ut till att bedriva utomhuspedagogik?• Hur använder pedagoger sig av utomhuspedagogik, främst i grundskolans tidigare år ide naturorienterade ämnena?• Vilka möjligheter och hinder ser pedagoger och rektorer med att kunna bedrivautomhuspedagogik på sin skola?Genom hela arbetet används pragmatismen och Deweys vedertagna begrepp som teoretisk utgångspunkt och analysverktyg.I resultatdelen presenteras pedagogerna och rektorernas samsyn kring utomhuspedagogik, men också det som skiljer dem åt. Alla respondenter hade positiva attityder till utomhuspedagogik och skolornas rika närmiljö, men i själva användandet av den spelar det geografiska läget roll. Skillnader mellan skolorna är deras attityder till att vara ute i alla väder och årstider. Även aktiviteternas karaktär speglas av det klimat som präglar de två olika geografiska platserna.Nyckelord: Attityder, geografiskt läge, grundskola, grundskolans tidigare år, hinder, learning by doing, lärande, möjligheter, NO, närmiljö, pedagoger, rektorer, utomhuspedagogik.

Den 1 juli 1994 trädde lagen (1994:137) om mottagandet av asylsökande barn i kraft och i den lagen regleras Migrationsverkets huvudansvar i denna fråga. Men den 1 juli 2006 trädde en reform av lagen i kraft gällande mottagandet, i syfte att förbättra processen. Lagändringen innebar att kommunerna istället skulle tillhandahålla boendet för de ensamkommande barn som kommer till Sverige på grund av att den kompetens, erfarenhet och stöd som krävs för att möta barn i sådana här situationer finns hos socialtjänsten inom kommunerna. Tidigare forskning har kartlagt och identifierat möjligheter och utmaningar gällande att arbeta i denna samverkansprocess. En av möjligheterna är den samlade kunskapen och en av utmaningarna är den brist på kompetens som finns i olika delar av processen.Denna uppsats tar avstamp i de resultat som tidigare nämnd forskning har resulterat i. Vi kan dock inte anta och utgå ifrån att samma utmaningar och möjligheter som identifierades i tidigare forskning förekommer i det studieobjekt som vi ska undersöka. Därför ämnar denna uppsats att beskriva den samverkansprocess som sker mellan aktörerna, Migrationsverket, Länsstyrelsen, Socialstyrelsen, Malmö Stad, transitboende, Region Skåne samt Sveriges Kommuner och Landsting vid mottagandet av de ensamkommande flyktingbarnen. Detta för att ta reda på om samma eller eventuellt andra utmaningar och möjligheter upplevs och hur de hanteras. Kvalitativa intervjuer har genomförts med 7 aktörer, 9 respondenter. Intervjumaterialet har kodats och teman har identifierats ur detta material som sedan analyserats och diskuterats. Uppsatsens resultat visar att liknande möjligheter och utmaningar som tidigare identifierats råder även i denna samverkansprocess. Kunskap och brist på kompetens är ett genomgående tema som kan grunda sig i flertalet orsaker. En tydligare gemensam målformulering, strukturerad uppföljning och större fokus på de kommuner som tar emot ensamkommande barn är några av de saker som skulle kunna underlätta och förbättra mottagandet. / A study on how seven participants are experiencing challenges and opportunities in the cooperation process at the reception of unaccompanied refugee children and how these are handledOn 1 of July 1994 the law (1994:137) of reception of asylum-seeking children was instituted. The law regulated the Migration Board's primary responsibility in this matter. But the 1 of July 2006 an amended law in force regarding the reception of unaccompanied refugee children was instituted, in order to improve the process. The change in the law meant that municipalities should instead provide accommodation for unaccompanied refugee children who come to Sweden because of the skills, experience and support necessary to meet the children in these situations is situated at the social services within municipalities. Previous research has identified opportunities and challenges of working in such a cooperation process. One of the possibilities is the collective knowledge and one of the challenges is the lack of competence that exists in some organizations.This paper builds on the results previously mentioned research has resulted in. However, we cannot assume that the same challenges and opportunities identified in previous research appear in the study, which we will investigate. Therefore, this paper intends to describe the cooperation process that takes place between the participants, when unaccompanied refugee children arrives to Sweden, to find out whether the same or any other challenges and opportunities are perceived and how they are handled. Qualitative interviews were conducted with seven participants, nine respondents. The interviews were coded and themes were identified from this material which is then analyzed and discussed. The results of the paper show that similar opportunities and challenges identified earlier also exist in this cooperation process. Knowledge and lack of competence are a recurring theme that can be carried out in several causes. A distinct collective goal setting, more structured follow- up and more focus on the municipalities, which already receive unaccompanied refugee children, are some of the things that could facilitate and improve the reception.