<p>Syftet med studien är att undersöka i vilken utsträckning pedagoger i en landsbygdskommun respektive en stadskommun använder sig av naturen som en pedagogisk arena, vilket syfte de har med utevistelserna samt vad de ser för fördelar och nackdelar med att undervisa utomhus. Metod: Vi har valt att göra en jämförande studie mellan pedagogers syn på utomhuspedagogik i en landsbygdskommun och i en stadskommun. Studien bygger på en kvalitativ och kvantitativ enkätundersökning med strukturerande frågor som utgår från våra frågeställningar. Resultat: Resultatet visade att samtliga pedagoger var positiva till utomhuspedagogik. Resultatet visade även att pedagogerna på landsbygden, i betydligt större utsträckning än pedagogerna i staden undervisar utomhus. Pedagogerna på landsbygden såg också fler fördelar/syften med att undervisa utomhus, samtidigt som de uttryckte fler nackdelar än pedagogerna i staden.</p>

Syftet med studien är att undersöka i vilken utsträckning pedagoger i en landsbygdskommun respektive en stadskommun använder sig av naturen som en pedagogisk arena, vilket syfte de har med utevistelserna samt vad de ser för fördelar och nackdelar med att undervisa utomhus. Metod: Vi har valt att göra en jämförande studie mellan pedagogers syn på utomhuspedagogik i en landsbygdskommun och i en stadskommun. Studien bygger på en kvalitativ och kvantitativ enkätundersökning med strukturerande frågor som utgår från våra frågeställningar. Resultat: Resultatet visade att samtliga pedagoger var positiva till utomhuspedagogik. Resultatet visade även att pedagogerna på landsbygden, i betydligt större utsträckning än pedagogerna i staden undervisar utomhus. Pedagogerna på landsbygden såg också fler fördelar/syften med att undervisa utomhus, samtidigt som de uttryckte fler nackdelar än pedagogerna i staden.

Den sociala dimensionen av hallbar utveckling ar en av tre dimensioner inom hallbar utveckling och tenderar att hamna i skymundan i relation till de andra tva. Detta trots att alla tre dimensioner, den sociala-, ekologiska- och den ekonomiska ska ges lika mycket utrymme for att na de globala och nationella malen for hallbar utveckling. Social hallbarhet ar ett omtvistat begrepp och uppsatsens syfte är att rikta mer uppmärksamhet mot arbetet med den sociala dimensionen i landsbygdskommuner och vad som är problematiskt kring detta. Detta sker genom att undersöka hur landsbygdskommuner beskriver social hållbarhet i översiktsplaner samt hur de implementerar social hållbarhet och vad som är problematiskt för ett sådant arbete ska kunna ske. Tidigare forskning som ligger till grund for studien soker reda ut begreppet social hallbarhet och gora det praktiskt hanterbart inom samhallsplaneringen. Forskning visar att social hallbarhet maste fyllas med innehall och tolkas beroende av tid och rum samt att det finns utmaningar kring hur sociala hallbarhetsverktyg kan tillampas vid fysisk planering. Utmaningarna orsakas dels av brist pa kunskap och forstaelse for hur man integrerar social hallbarhet i processerna da det saknar tydliga riktlinjer och tydlig lagstiftning. Dels ar fragan om genomforbarhet och tillgangliga resurser for att genomfora socialt hallbarhetsarbete i praktiken en utmaning. I denna fallstudie undersoker vi Sunne och Ovanaker kommun genom att med en egenutformad analysram utifran hur vi valjer att ta oss an begreppet och se pa det, soka klarhet i hur social hallbarhet definieras i dessa kommuner. Intervjuer med tjansteman i respektive kommun hjalper oss reda ut problematiken kring arbetet med social hallbarhet. Resultatet visar att kommunernas oversiktsplaner pa olika satt genomsyras av den sociala dimensionen, men att tydliga tillvagagangssatt att implementera social hallbarhet i planeringen saknas. Resultatet visar vidare pa att social hallbarhet i stora drag och vagt definieras genom bland annat fokus pa livskvalitet och tillganglighet. En slutsats ar att statliga myndigheter har ett for urbant fokus i sina styrdokument och vagledande rapporter och nar darmed inte ut till alla kommuner, i synnerhet inte till landsbygdskommuner.

Avfolkning är ett problem för många landsbygdskommuner och de försöker mer eller mindre aktivt göra något åt det. I den här uppsatsen har en textanalys gjorts av tre hälsingekommuners översiktsplaner med syfte att undersöka vad kommunerna gör för att främja återflyttning för att minska avfolkningen. De tre kommunerna som valts ut är Bollnäs, Ovanåker och Söderhamn, kommunerna har en historik av att samarbeta med varandra inom olika områden och tillhör samma arbetsmarknadsregion, men de har olika förutsättningar när det gäller pendling och bostäder. Kommunernas översiktsplaner delades upp i fyra teman, 1 boende, 2 service, 3 arbete och utbildning samt 4 infrastruktur och kommunikation. Dessa fyra teman användes sedan som utgångspunkt för analysen av översiktsplanerna och för att se om kommunerna ser återflyttning som ett alternativ för att lösa problemet med avfolkning. Kommunerna hade likartade lösningar på problemet. Alla kommunerna vill använda sin vackra miljö för att locka människor att flytta till dem och kommunerna vill förbättra pendlingsmöjligheterna för att göra det möjligt för fler människor att bo i kommunerna. Men ingen av kommunerna presenterar någon strategi för att främja återflyttning.

I Sverige utgör kommunerna en viktig roll i omställningsarbetet mot en hållbar utveckling. Syftet med denna uppsats är att analysera kommunalt miljöarbete med ett särskilt fokus på landsbygdskommuners förutsättningar, genom att studera vilka möjligheter och utmaningar som finns. För att besvara uppsatsens syfte har semistrukturerade kvalitativa intervjuer med sju respondenter från sex olika kommuner genomförts. Analysen urskiljer resurser, kunskap, samverkan och politik som utmärkande faktorer gällande de studerade landsbygdskommunernas förutsättningar. De möjligheter som respondenterna upplever som mest betydande är samverkan med andra kommuner samt landsbygdskommunernas obyråkratiska organisationsstruktur, som främjar internt samarbete och färre beslutssteg. Bristen på ekonomiska resurser är en utmaning som har lett till personalbrist, tidsbrist och målkonflikter i miljöarbetet. Analysen visar att det finns behov av förändringar i dagens bidragsystem eftersom landsbygdskommunerna inte alltid har de förutsättningar som krävs för att söka eller nyttja de bidrag som finns. Politiska variationer till följd av mandatperioder har visat sig utgöra en utmaning som påverkar miljöfrågornas agendasättande och prioritering. Till följd av landsbygdskommunernas förutsättningar blir det strategiska miljöarbetet lidande, vilket gör att miljöarbetet i de studerade landsbygdskommunerna får en reaktiv karaktär snarare än en strategisk och förebyggande karaktär. Vidare visar studien att de studerade landsbygdskommunernas förutsättningar utgör större utmaningar än vad de skapar möjligheter i miljöarbetet. / In Sweden, the municipalities play an important role in the transition towards sustainable development. The aim of this paper is to analyze municipal environmental work with a special focus on rural municipalities' prerequisites, by studying the opportunities and challenges that exist. To answer the purpose of the thesis, semi-structured qualitative interviews with seven respondents from six different municipalities have been carried out. The analysis distinguishes resources, knowledge, collaboration and politics as distinctive factors regarding the studied rural municipalities' conditions. The opportunities that the respondents see as most significant are collaborations with other municipalities and the rural municipalities' non-bureaucratic organizational structure, which promotes internal cooperation and fewer decision-making steps. The lack of financial resources is a challenge that has led to staff shortages, lack of time, and goal conflicts in the environmental work. The analysis shows that there is a need for changes in the current grant system because the rural municipalities do not always have the prerequisites required to apply or use the grants available. Political variations due to mandate periods have proved to be a challenge that affects the agenda setting and prioritization of environmental issues. As a result of the rural municipalities' conditions, the strategic environmental work suffers, which means that the environmental work in the studied rural municipalities gets a reactive nature rather than a strategic and preventive nature. Furthermore, the study shows that the conditions of the rural municipalities studied create challenges that outweigh created opportunities in the environmental work.

Alla kommuner i Sverige måste ha en gällande översiktsplan, men hur den utformas är till stor del upp till kommunerna själva. Uppsatsen syftar att studera hur genus, jämställdhetsintegrering och intersektionalitet tar sig uttryck i landsbygdskommunerna Flens, Lessebos, Valdemarsviks och Östra Göinges översiktsplaner. Samt att undersöka hur verksamma planerare förhåller sig till begreppen. Genom innehållsanalys och diskursanalys analyseras plandokumenten och redovisas tillsammans med intervjuer som genomförts med tjänstepersoner som varit delaktiga i arbetet med samma översiktsplan. Av resultatet framgick det att social hållbarhet är en viktig del för att nå en hållbar utveckling i kommunen. Resultatet visar att det utrymme som genus och jämställdhetsintegrering ges i planen har att göra med intresse och kunskap hos planeraren att lyfta dessa frågor. Intersektionalitet är ett perspektiv som inte får något utrymme i planerna, men i framtiden kommer att behöva beaktas. / Municipalities in Sweden must have a comprehensive plan, but how these are constructed are up to themselves. The aim of this paper is to study how gender, gender mainstreaming and intersectionality is expressed in the rural municipalities comprehensive plans of Flen, Lessebo, Valdemarsvik and Östra Göinge. The aim is also to understand how professional planners relate to the concepts. The comprehensive plans were analysed with content- and discourse analysis and presented together with interviews with professional planners working in the rural municipalities.  It became clear that social sustainability is an important part of achieving sustainable development in the municipalities. The results show that the space given to gender and gender mainstreaming in the comprehensive plans has to do with the interest and knowledge of the planner to integrate these. Intersectionality is a perspective that is not given space in the plans, but will need to be considered in the future.

Utifrån situationen att befolkningen i Sveriges landsbygdskommuner minskar trots att landets befolkning i stort ökar (Erlingsson, Syssner &amp; Ödalen, 2015), blir det allt svårare för dem att upprätthålla en tillfredsställande nivå av service och utveckling (Bjerke &amp; Mellander, 2017; Stockdale, 2004). Attraktionen av intressenter blir därför en förutsättning för att kommunerna ska kunna bedriva sin verksamhet (Fredriksson, Färdigh &amp; Törnberg, 2018). För att vända trenden arbetar allt fler kommuner med platsmarknadsföring (Niedomysl, 2004). Syftet med undersökningen är att ta reda på hur pendlings- och landsbygdskommuner i Sverige återskapar sitt platsvarumärke i sociala medier med fokus på Instagram. Undersökningen har gjorts utifrån frågeställningarna: Hur återskapas kommunernas officiella bild via deras officiella Instagramkonton? Vilka likheter och skillnader kan ses mellan de olika kommunernas platsvarumärken och hur de återskapas?  Studiens teoretiska ramverk har satts samman i en modell för gemensamt platsskapande. I modellen visas hur platsen, kommunen och intressenterna samarbetar för att tillsammans skapa ett gemensamt platsvarumärke, vare sig kommunikationen är planerad eller inte. Modellen kompletteras med teorier kring dialogskapande mellan organisationer och deras intressenter. Undersökningen är kvalitativ och har genomförts med en semiotisk innehållsanalys för att ta reda på hur sex olika kommuner har formulerat sina erbjudanden i ett platsvarumärke eller en vision och hur detta varumärke återskapas via kommunens officiella Instagramkonto. Resultaten jämförs sedan utifrån referenspunkterna (1) kommungrupp och (2) befolkningssituation.   Undersökningen visar att de kommuner som skiljer sig mest åt i förutsättningar trots det har flest likheter i sin kommunikation. Positionering görs genom att visa att man gör rätt saker men på ett annorlunda sätt. Fokus ligger genomgående på att visa en god livskvalitet. Man kan också se att hållbarhet blir ett allt viktigare område. Undersökningen kan också se att kommunerna interagerar med sina intressenter på olika nivåer utifrån ett aktivt, reaktivt och passivt deltagande. De kommuner som lyckas bäst med att återskapa sin officiella bild via sitt Instagramkonto är de som har ett varierande innehåll som förstärker de delar man beskrivit i platsvarumärket. Förutom slutsatser utifrån referenspunkterna kan studien även visa på likheter ur ett geografiskt perspektiv. / Based on the situation that the population of Sweden's rural municipalities is declining despite the fact that the country's population is increasing at large (Erlingsson, Syssner &amp; Ödalen, 2015), it becomes difficult for them to maintain a satisfactory level of service and development (Bjerke &amp; Mellander, 2017; Stockdale, 2004). The attraction of stakeholders is therefore a prerequisite to be able to conduct their operations (Fredriksson, Färdigh &amp; Törnberg, 2018). To reverse this trend, more and more municipalities are using place marketing (Niedomysl, 2004). The purpose of the study is to show how commuting and rural municipalities in Sweden recreate their place brands in social media focusing on Instagram. The survey is based on the questions: How are municipalities' official image recreated through their official Instagram accounts? What similarities and differences can be seen between the different municipalities' place brands and how they are recreated? The study's theoretical framework has been put together in a model for joint place making. The model shows how the place, the municipality and the stakeholders work together to create a joint place brand, whether the communication is planned or not. The model is complemented by theories about dialogue between organizations and their stakeholders. The survey is qualitative and was conducted with a semiotic content analysis to find out how six municipalities have formulated their offers in a place brand or vision and how this brand is recreated through the municipality's official Instagram account. The results are then compared based on the reference points (1) municipality group and (2) population situation. The survey shows that the municipalities that differ most in terms of conditions, have the most similarities in communication. Strategic positioning is made by showing that they are doing the right things but in a different way. There is a consistent focus on quality of life and you can also see that sustainability is becoming more important. The survey also shows that the municipalities interact with stakeholders at different levels of active, reactive and passive participation. The municipalities that are most successful in recreating their official image on Instagram have a varied content that reinforces the parts described in the place brand. In addition to conclusions based on the reference points, the study also shows similarities from a geographical perspective.

Over the past few decades, the Swedish welfare system has undergone a process of marketization, characterized by the implementation of choice reforms. In order for citizens to be able to utilize their freedom of choice, a set of requirements have to be met. However, while it is argued in the literature that the conditions for choice reforms are worse in rural areas compared to urban areas, there is a lack of empirical studies examining these requirements in a rural Swedish context. Therefore, this study aims to investigate the market diversity requirement and the overproduction requirement in rural Swedish municipalities that have set up a system of choice for home care services in accordance with The Act on Systems of Choice (LOV). The results show that out of the sixteen municipalities included in the study, both requirements for functioning freedom of choice were fulfilled in four rural municipalities. Most commonly, the market diversity requirement was violated because of the absence of multiple established home care service providers. In some municipalities, the same requirement was also violated because providers failed to offer a variety of services. Further, the study shows that because some providers have restricted their operations to certain geographical areas within some municipalities, the ability for rural citizens to utilize their freedom of choice can differ within a municipality. All providers were able to accept new elderly clients, meaning that the overproduction requirement was fulfilled in all sixteen rural municipalities.