I Sverige utgör kommunerna en viktig roll i omställningsarbetet mot en hållbar utveckling. Syftet med denna uppsats är att analysera kommunalt miljöarbete med ett särskilt fokus på landsbygdskommuners förutsättningar, genom att studera vilka möjligheter och utmaningar som finns. För att besvara uppsatsens syfte har semistrukturerade kvalitativa intervjuer med sju respondenter från sex olika kommuner genomförts. Analysen urskiljer resurser, kunskap, samverkan och politik som utmärkande faktorer gällande de studerade landsbygdskommunernas förutsättningar. De möjligheter som respondenterna upplever som mest betydande är samverkan med andra kommuner samt landsbygdskommunernas obyråkratiska organisationsstruktur, som främjar internt samarbete och färre beslutssteg. Bristen på ekonomiska resurser är en utmaning som har lett till personalbrist, tidsbrist och målkonflikter i miljöarbetet. Analysen visar att det finns behov av förändringar i dagens bidragsystem eftersom landsbygdskommunerna inte alltid har de förutsättningar som krävs för att söka eller nyttja de bidrag som finns. Politiska variationer till följd av mandatperioder har visat sig utgöra en utmaning som påverkar miljöfrågornas agendasättande och prioritering. Till följd av landsbygdskommunernas förutsättningar blir det strategiska miljöarbetet lidande, vilket gör att miljöarbetet i de studerade landsbygdskommunerna får en reaktiv karaktär snarare än en strategisk och förebyggande karaktär. Vidare visar studien att de studerade landsbygdskommunernas förutsättningar utgör större utmaningar än vad de skapar möjligheter i miljöarbetet. / In Sweden, the municipalities play an important role in the transition towards sustainable development. The aim of this paper is to analyze municipal environmental work with a special focus on rural municipalities' prerequisites, by studying the opportunities and challenges that exist. To answer the purpose of the thesis, semi-structured qualitative interviews with seven respondents from six different municipalities have been carried out. The analysis distinguishes resources, knowledge, collaboration and politics as distinctive factors regarding the studied rural municipalities' conditions. The opportunities that the respondents see as most significant are collaborations with other municipalities and the rural municipalities' non-bureaucratic organizational structure, which promotes internal cooperation and fewer decision-making steps. The lack of financial resources is a challenge that has led to staff shortages, lack of time, and goal conflicts in the environmental work. The analysis shows that there is a need for changes in the current grant system because the rural municipalities do not always have the prerequisites required to apply or use the grants available. Political variations due to mandate periods have proved to be a challenge that affects the agenda setting and prioritization of environmental issues. As a result of the rural municipalities' conditions, the strategic environmental work suffers, which means that the environmental work in the studied rural municipalities gets a reactive nature rather than a strategic and preventive nature. Furthermore, the study shows that the conditions of the rural municipalities studied create challenges that outweigh created opportunities in the environmental work.

Syftet med föreliggande studie är att öka kunskapen om kompetensutveckling och kunskapsöverföring inom finansbranschen utifrån ett chefsperspektiv. Mer specifikt intresserade jag mig för frågor kring kompetensutveckling & kunskapsöverföring, eventuella hinder vid kompetensutveckling samt tapp av kompetens och teoretiska perspektiv på kompetensutveckling. Studien är av kvalitativ ansats och data samlades in genom intervjuer. Informanterna bestod av chefer anställda vid en bank i Stockholm och urvalet gjordes genom ett bekvämlighetsurval i kombination med ett strategiskt urval vilket resulterade i att 6 informanter valdes ut till att delta i studien. Resultatet analyserades med stöd av ett teoretiskt ramverk beståendes av de två studierna ”Kompetens, utbildning och lärande i arbetslivet: problem, begrepp och teoretiska perspektiv”, (Ellström 1992) och ”Kunskapsöverföring och knowledge management” (Jonsson, 2012). Resultatet visar att cheferna jobbar aktivt med lärande och att fördela medarbetarnas kompetens mellan varandra. Resultatet visar också på att det finns en samsyn i vilka hinder som finns för kompetensutveckling, där tid är en av de faktorer som står i vägen för kompetensutvecklande aktiviteter. När medarbetare av olika anledningar slutar upplever cheferna att det finns en god spridning av kompetens inom de olika teamen varpå tappet av kompetens inte blir lika tungt som det annars skulle bli. Cheferna har en relativt homogen syn på kompetensutveckling där det perspektiv som dominerar är det kritisk-rationella. Studien ger stöd åt mycket av den tidigare forskningen som visar på att kunskapsöverföring och knowledge management fungerar i syfte att sprida kunskap inom en organisation. Studien ger också stöd åt mycket av den tidigare forskning som visar på att tid är ett potentiellt hinder för kompetensutveckling.

En stor bidragande faktor till klimatförändringarna uppges vara transportsektorn och sektorns utsläpp av växthusgaser. På grund av detta är det viktigt att transportsektorn arbetar för att bli mer hållbar. Generellt sett uppges företagen i samhället vara särskilt viktiga aktörer gällande hållbarhetsarbetet. Vad begreppet hållbarhet betyder råder det däremot delade meningar om, vilket vidare kan ses bidra till att förutsättningarna för företagen att kunna arbeta hållbart minskar.  Syftet med denna undersökning är att belysa hur olika transportföretag prioriterar hållbarhet och hur transportföretagen ser på sina förutsättningar att kunna prioritera hållbarhet. Studien baseras på tre olika sorters transportföretag och deras företrädares tankar och åsikter kring ämnet. Semistrukturerade intervjuer har använts som datainsamlingsmetod. Materialet från intervjuerna har analyserats genom en kvalitativ innehållsanalys och ställs i relation till tidigare forskning och teori. De teoretiska perspektiv som ingår i studien är den nyinstitutionella teorin och förväntansteorin.  Resultatet visar att transportföretagen främst prioriterar ekonomisk hållbarhet. Detta eftersom det är denna typ av hållbarhet som anses bidra till högst tillfredställelse. Andra typer av hållbarhet, så som miljömässig hållbarhet och social hållbarhet riskerar att prioriteras bort om de konkurrerar med den ekonomiska hållbarheten. Förutsättningarna att arbeta hållbart i praktiken framställs olika bland företagen. Däremot finns det en gemensam uppfattning om att de är begränsade. / A major contributing factor to climate change is said to be the transport sector and the sector's greenhouse gas emissions. Because of this, it is important that the transport sector works to become more sustainable. In general, companies in society are said to be particularly important actors in terms of sustainability work. On the other hand, there are divided opinions about what the term sustainability means, which can also be seen as contributing to impaired conditions for companies to be able to work sustainably.  The purpose of this study is to examine how different transport companies prioritize sustainability and how transport companies view their ability to prioritize sustainability. The study is based on three different types of transport companies and their representatives' thoughts and opinions on the subject. Semi-structured interviews have been used as a data collection method. The material from the interviews has been analyzed through a qualitative content analysis and is put in relation to previous research and theory. The theoretical perspectives included in the study are the neo-institutional theory and the theory of expectations.  The results show that transport companies primarily prioritize economic sustainability. This is because it is this type of sustainability that is considered to contribute to the highest satisfaction. Other types of sustainability, such as environmental sustainability and social sustainability, run the risk of being marginalized if they compete with economic sustainability. The conditions for working sustainably in practice are presented differently among companies. However, there is a common perception that they are limited.

This paper investigates how audio monitoring systems should be designed, in the context of smart cities and in accordance with Swedish legislation. Audio monitoring for smart cities is promising and have previously shown great potential. However its opportunities are still relatively unexplored. ShotSpotter is one of several examples of audio monitoring in the context of smart cities. In the US only, the system has successfully been used to alert and locate shootings in over 90 cities. However, the technology is surrounded by controversies and there has been debate whether audio monitoring systems are compatible with law. Compatibility is critical since incompatibility could result in severe sanctions. Research related to this paper has been conducted according to the Design Science research strategy. The research resulted in design guidelines for audio monitoring systems, for law enforcement purposes, in accordance with Swedish law. The design guidelines are based upon existing audio monitoring systems, previous research and empirical data. The empirical data consists of 12 interviews with experts in law, phonetics and digital forensics. Additionally, the design guidelines have been evaluated by an expert in a criteria-based evaluation interview. Results of the research shows that it is, in fact, possible to design audio monitoring systems, in the context of smart cities, in accordance with Swedish legislation. The design guidelines can be applied in the development of audio monitoring systems with law enforcement purposes. With some modification, they can also be used for audio monitoring systems with other purposes. / Uppsatsen syftar till att undersöka hur ljudövervakningssystem inom ramen för smarta städer- konceptet bör utformas i enlighet med svensk lagstiftning. Ljudövervakning för smarta städer har visat på stor potential och ännu är dess möjligheter outforskade. ShotSpotter är ett av flera exempel på ljudövervakning inom ramen för smarta städer. Systemet har med framgång använts för att uppmärksamma och lokalisera skottlossningar i över 90 amerikanska städer. Det råder dock debatt huruvida ljudövervakningssystemet är kompatibelt med lagstiftning. Denna kompatibilitet är kritisk då det motsatta kan resultera i stränga påföljder och därmed utgöra direkta hinder för implementation. Forskning i relation till uppsatsen har genomförts inom ramen för forskningsstrategin Design Science. Forskningsprocessen har mynnat ut i designriktlinjer för hur ett ljudövervakningssystem med brottsbekämpande syfte bör utformas i enlighet med svensk lagstiftning. Designriktlinjerna baseras på befintliga ljudövervakningssystem, tidigare forskning och omfattande empiriskt underlag. Det empiriska underlaget utgörs av 12 intervjuer med olika typer av experter inom juridik, fonetik och IT- forensik. Designriktlinjerna har med framgång utvärderats i en kriteriebaserad expertintervju. Av forskningsresultatet att döma är det möjligt att utforma ljudövervakningssystem för smarta städer i enlighet med svensk lagstiftning. De framtagna designriktlinjerna kan användas vid utveckling av ljudövervakningssystem med brottsbekämpande syfte. Med viss modifikation kan de även användas för ljudövervakningssystem med andra syften.