Bakgrund: Behandling med parenteral nutrition innebär att näringsbehovet tillgodoses utan förtäring av föda. Behandlingen ses av anhöriga som livsavgörande och av sjuksköterskor som avancerad och resurskrävande. Syfte: Att beskriva patienters upplevelser av sin livssituation i samband med parenteral nutritionsbehandling i hemmet. Metod: En systematisk litteraturstudie med kvalitativ ansats och beskrivande syntes, där tio artiklar analyserades. Resultat: Analysen resulterade i två teman och fem subteman. De teman som framkom i resultatet var Att uppleva förändringar i vardagen och Att hantera den nya vardagen. Patienterna upplevde fysiska och sociala begränsningar samt att de var i behov av stöd från anhöriga och sjukvården. De upplevde även en oro och rädsla för komplikationer. Trots detta var patienterna tacksamma till behandlingen då den medförde en större frihet och kontroll. Slutsats: Behandling med parenteral nutrition i hemmet medför förändringar i det dagliga livet. Det innebär både möjligheter och begränsningar där patienterna uttrycker ökat behov av stöd inom flera områden. Därmed är det av betydelse för sjuksköterskor att skapa en ökad förståelse om hur patienterna upplever sin livssituation för att kunna erbjuda god omvårdnad. / Background: Treatment with parenteral nutrition means that the nutritional need is satisfied without eating. The treatment is viewed upon by relatives as life-saving and by nurses as advanced and demanding. Aim: To describe patients ́ experiences of their life situation in association with home parenteral nutrition. Method: A qualitative systematic literature study with descriptive approach, where ten articles were analyzed. Results: The analysis resulted in two themes and five subthemes. The themes that emerged was To experience changes in the daily life and To handle the new daily life. The patients experienced that they were physically and socially restricted and in need of support from relatives and healthcare. They also experienced anxiety and fear of complications. The patients were grateful despite all of this because the treatment offered them more freedom and control. Conclusion: Treatment with home parenteral nutrition resulted in changes in their everyday life. This brings possibilities and restrictions where the patients expressed an increase of support in many different areas. It is therefore important for nurses to increase their knowledge of how the patients perceive their life situation to be able to offer better care.

Denna studie syftar till att undersöka förskollärares perspektiv på barns inflytande, vilka begränsningar de ser för barns inflytande samt orsaker till dessa. Studien grundar sig på intervjuer som har kodats och kategoriserats för att besvara frågeställningarna. Tidigare studier har fokuserat på orsaker till begränsningar och till skillnad från det beskriver denna studie såväl orsakerna till begränsningarna som exempel på hur och när barnen begränsas. Barnen begränsas i sina valmöjligheter och tillgänglighet av material, sociala relationer och i miljön, där informanterna uttrycker att barnen begränsas på grund av personalbrist, rutiner, säkerhet och förhållningssätt. Dessa perspektiv och orsaker är inte skilda från varandra, de hänger ihop. Således kan tillgängligt material begränsa och ge barnen inflytande inom såväl sociala relationer som i tillgänglig miljö, och tvärtom. Den främsta orsaken till varför barnen såväl får inflytande som att de begränsas är pedagogernas eget förhållningssätt, vilket både tidigare studier och denna bekräftar.

Ensamkommande ungdomar som omfattas av den nya gymnasielagen har andra förutsättningar till skillnad från andra individer. Med tanke på målgruppens nuvarande situation kan varje karriärval både begränsa men också ge möjligheter för framtida karriärmål. Syftet med denna studie är att undersöka hur ensamkommande ungdomar ser på sina framtida karriärval. Studiens frågeställning lyder Hur ser ensamkommande ungdomar som omfattas av den nya gymnasielagen på sina framtida karriärval? Studiens teoretiska utgångspunkter är Hodkinson och Sparkes teori om Careership (1997) och CIP-teorin av Sampson et al (2004). Studiens informanter består av sju killar från Afghanistan och har undersökts med hjälp av kvalitativa intervjuer.  Resultatet i denna studie visar att ensamkommande ungdomars syn på framtida karriärval grundar sig i möjligheter och begränsningar. Den nya gymnasielagen har visat sig vara en möjlighet för ungdomarna att få stanna i Sverige och påbörja ett nytt liv. Ungdomarna har fått möjligheten att välja en yrkesutbildning som ska göra det lättare för dem att hitta arbete efter avklarade studier. Detta i sin tur har gett ungdomarna möjligheten att få stanna i Sverige eftersom kravet är att de ska hitta ett arbete efter examen. Den nya gymnasielagen har å andra sidan också begränsat ungdomarnas framtida karriärval. Eftersom ungdomarna har fått anpassa sig till situationen och de utbildningar som har funnits, har detta lett till att de inte har kunnat fokusera på att nå sina drömyrken. Etablering på arbetsmarknaden har också begränsat ungdomarnas karriärval vilket leder till att det är svårt att få arbete och ta sig vidare i jakten på framtida karriärmål. Dock har det visat sig att det sociala nätverk som ungdomarna har fått ta del av har gett möjligheter till att knyta kontakter och komma in i samhället på ett smidigt sätt. Det sociala nätverket har även gett ungdomarna hopp om att fortsätta kämpa för en framtid i Sverige.

Syfte – Syftet med studien är att identifiera kritiska begränsningar i inlagringsprocessen i ett distributionslager för att därmed kunna effektivisera materialflödet. Studiens syfte uppnås genom att följande forskningsfrågor har formulerats: Vilka kritiska begränsningar kan förekomma i materialflödet i en inlagringsprocess i ett distributionslager? Hur kan de identifierade begränsningarna exkluderas i en inlagringsprocess? Metod – Studien hade en induktiv ansats och datainsamling skedde genom intervjuer, observationer, dokumentstudier och litteraturstudier. En fallstudie genomfördes på ett distributionslager och empiri och teori har jämförts för att kunna uppfylla studiens syfte. Resultat – Studiens resultat påvisar att de förekommande kritiska begränsningarna i ett distributionslager är brist på yta, materialhantering, automatiska system samt lagerlayout. Studiens slutsats är att begränsningarna är sammankopplade och påverkar varandra eftersom de ingår i samma process. För att exkludera begränsningarna bör distributionslager implementera diverse standarder i sin inlagringsprocess och arbeta med ständiga förbättringar. Implikationer – Studien bidrar inte med nya teorier men bidrar med praktisk nytta för distributionslager med liknande kriterier som studiens fallföretag. Begränsningar – Studien riktar enbart in sig på distributionslager och var en fallstudie av enfallsdesign. Genom att utföra flera liknande undersökningar på företag med liknande kriterier hade generaliserbarheten kunnat stärkas. / Purpose – The purpose of the study is to identify critical constraints in the inbound process at a distribution warehouse. To accomplish the purpose two research questions were formulated: Which critical constraints can occur in the material flow in the inbound process at a distribution warehouse? How can the identified constraints be excluded in the inbound process? Method – The study was performed inductively, and the data collection techniques were interviews, observations, document studies and literature studies. A single case study was performed at a distribution warehouse and the empirical data and theories were compared to accomplish the purpose of the study. Findings – The result of the study demonstrates that the critical constraints in the inbound process at a distribution warehouse are space, material handling, automatic systems and warehouse layout. The conclusion of the study is that the constraints are connected and affect each other since they are all included in the same process. To exclude the constraints different types of standards should be implemented in the inbound process, and distribution warehouses should work with continuous improvements. Implications – The study does not contribute to new theories but can be practically beneficial for distribution warehouses similar to the studies case study. Limitations – The study only focuses on one distribution warehouse and is therefore a single case study. The generalizability could have been higher if the study had been conducted at multiple distribution warehouses.

En stor bidragande faktor till klimatförändringarna uppges vara transportsektorn och sektorns utsläpp av växthusgaser. På grund av detta är det viktigt att transportsektorn arbetar för att bli mer hållbar. Generellt sett uppges företagen i samhället vara särskilt viktiga aktörer gällande hållbarhetsarbetet. Vad begreppet hållbarhet betyder råder det däremot delade meningar om, vilket vidare kan ses bidra till att förutsättningarna för företagen att kunna arbeta hållbart minskar.  Syftet med denna undersökning är att belysa hur olika transportföretag prioriterar hållbarhet och hur transportföretagen ser på sina förutsättningar att kunna prioritera hållbarhet. Studien baseras på tre olika sorters transportföretag och deras företrädares tankar och åsikter kring ämnet. Semistrukturerade intervjuer har använts som datainsamlingsmetod. Materialet från intervjuerna har analyserats genom en kvalitativ innehållsanalys och ställs i relation till tidigare forskning och teori. De teoretiska perspektiv som ingår i studien är den nyinstitutionella teorin och förväntansteorin.  Resultatet visar att transportföretagen främst prioriterar ekonomisk hållbarhet. Detta eftersom det är denna typ av hållbarhet som anses bidra till högst tillfredställelse. Andra typer av hållbarhet, så som miljömässig hållbarhet och social hållbarhet riskerar att prioriteras bort om de konkurrerar med den ekonomiska hållbarheten. Förutsättningarna att arbeta hållbart i praktiken framställs olika bland företagen. Däremot finns det en gemensam uppfattning om att de är begränsade. / A major contributing factor to climate change is said to be the transport sector and the sector's greenhouse gas emissions. Because of this, it is important that the transport sector works to become more sustainable. In general, companies in society are said to be particularly important actors in terms of sustainability work. On the other hand, there are divided opinions about what the term sustainability means, which can also be seen as contributing to impaired conditions for companies to be able to work sustainably.  The purpose of this study is to examine how different transport companies prioritize sustainability and how transport companies view their ability to prioritize sustainability. The study is based on three different types of transport companies and their representatives' thoughts and opinions on the subject. Semi-structured interviews have been used as a data collection method. The material from the interviews has been analyzed through a qualitative content analysis and is put in relation to previous research and theory. The theoretical perspectives included in the study are the neo-institutional theory and the theory of expectations.  The results show that transport companies primarily prioritize economic sustainability. This is because it is this type of sustainability that is considered to contribute to the highest satisfaction. Other types of sustainability, such as environmental sustainability and social sustainability, run the risk of being marginalized if they compete with economic sustainability. The conditions for working sustainably in practice are presented differently among companies. However, there is a common perception that they are limited.