Syftet med studien är att genom några intervjuer belysa hur förskollärare tänker om sin uppgift att stimulera barns språkutveckling. Uitfrån syftet formulerades två frågeställnigar; Hur ser förskollärare på hur de arbetar för att stimulera barns språkutveckling i måltidssituationerna? Hur reflekterar och dokumenterar förskollärare barns språkutveckling i måltidssituationerna? Metoden som används är kvalitativa intervjuer med förskollärare på sex olika förskolor i tre olika kommuner. Urvalet bestod av förskollärare som jobbar med barn i olika åldrar. En av förskollärarna jobbar på småbarnsavdelning, två på syskonavdelning och tre med de äldre barnen i förskolan. Studiens resultat visar att alla förskollärarna upplever matsituationerna som ett bra tillfälle för att samspela och samtala med barnen på olika sätt. Däremot skiljer sig förutsättningarna på de olika förskolorna åt vilket påverkar möjligheterna till att stimulera och utveckla barnens språk. Det sker ingen medveten dokumentation kring barnens språkutveckling vid matsituationerna. Den dokumentation som förs används som underlag vid utvecklingssamtal med barnens vårdnadshavare.

The purpose of the study was investigate, with a qualitative method, the municipal preschool managers' experience of having to adapt leadership to achieve the ideal image of a trust-based leadership in a municipality's forthcoming implementation of a new governance and leadership approach. Semi-structured interviews were conducted with five preschool managers and two assistant preschool managers in a municipality in central Sweden. The material was analyzed with an inductive thematic analysis. Themes that were analyzed were the hierarchical structure, the collegial leadership with the subtopic culture and the theme trust, listen and create participation. Overall, the study's results showed that respondents experienced a culture that promoted trust and that they already worked on the basis of a trust-based leadership. There was thus no perceived need to adapt the leadership, but there were elements of perceived challenges such as time and work with people. There was an idea that leaders with a great need for control can have difficulties in leading trust-based. / Syftet med studien var att med en kvalitativ metod undersöka kommunala förskolechefers upplevelse av att behöva anpassa ledarskapet för att uppnå idealbilden av ett tillitsbaserat ledarskap i en kommuns kommande implementering av ett nytt styr- och ledningssätt. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med fem förskolechefer och två biträdande förskolechefer i en kommun i mellersta Sverige. Materialet analyserades med en induktiv tematisk analys. Teman som analyserades fram var den hierarkiska strukturen, det kollegiala ledarskapet med undertemat kultur samt temat tilltro, lyssna och skapa delaktighet. Studiens resultat visade sammantaget på att respondenterna upplevde en kultur som främjade tillit och att de redan arbetade utifrån ett tillitsbaserat ledarskap. Det framkom därmed inget upplevt behov av att behöva anpassa ledarskapet men det fanns inslag av upplevda utmaningar såsom tid och arbetet med människor. Det fanns en uppfattning om att ledare med ett stort kontrollbehov kan få svårigheter att leda tillitsbaserat.

Syftet med denna studie är att ta reda på hur pedagoger arbetar språkutvecklande i förskolan, med IKT som verktyg. Fokus ligger på vilka föreställningar och erfarenheter som förskolepedagoger har av IKT kopplat till språkutvecklande arbete. För att få fram ett resultat av min undersökning valde jag att utföra kvalitativa intervjuer med mina informanter, då jag ville ge dem möjlighet att berätta sina åsikter och dela med sig av erfarenheter kring att arbeta med språket med IKT som hjälpmedel. En gemensam åsikt som alla informanter påpekade ett flertal gånger under intervjuerna var bristen på tid till att diskutera tillsammans i arbetslaget hur de skulle konkretisera arbetet med iPads i verksamheten. I resultatet framkom att det fanns en stor osäkerhet kring att arbeta språkutvecklande med IKT. De hade fått många utbildningstillfällen men de var förlagda utanför arbetstid. Dessutom var utbildningarna teoretiskt lagda och syftade inte till att ge pedagogerna redskap i hur iPads skulle användas tillsammans med barnen. Informanterna pratade även om betydelsen av lärarens närvaro, speciellt när barnen satt vid en dator eller en iPad. Att var en närvarande pedagog ansågs ha stor betydelse för huruvida den språkliga aktiviteten med iPads blev pedagogisk eller inte. Åsikterna kring på vilket sätt man som pedagog behövde vara aktiv med barnen för att uppfylla detta var blandade. Betydelsen av att vara en närvarande pedagog finns även med i den forskning som jag kommer att skriva om i detta examensarbete.

Detta examensarbete handlar om hur förskolebarn använder leksaker som socialt redskap. Syftet med arbetet var att undersöka om och hur barn använder LEGO som socialt redskap och uttrycksform och vi ställde oss frågorna: På vilket sätt kan vi se att barn använder LEGO i leken? Kan vi se skillnader i barns användande av LEGO i olika situationer? Vår metod för att undersöka detta var videoobservationer på en förskola. Barnen som deltog i studien var mellan tre och fem år gamla och sex stycken till antalet. I tidigare forskning framkom det att leksaker kan ha differerande inverkan på leken, att samspel mellan barnen i leken gynnar kreativiteten och att makt och fostran har stor betydelse i lekandet. I vår studie visade det sig att barnen använder leksaken som redskap för att uttrycka sina tankar och erfarenheter och att maktaspekten i det här fallet gynnade lekens kreativa värld. Vi såg även att samspel mellan barn inte var ett krav för att barnen skulle använda leksaken som ett redskap för att testa sina tankar och idéer.

Syftet med denna studien är att få ökad kunskap om dokumentationsarbetet i förskolan utifrån rektorers perspektiv. Vidare syftar studien till att undersöka vad rektorer ser för hinder när det gäller dokumentationsarbetet i förskolan. Utifrån syftet formulerades två frågeställningar: Hur arbetar rektorer för att förskollärare ska kunna utveckla dokumentationsarbetet i förskolan? Vilka hinder anser rektorer att det finns när det gäller dokumentationsarbetet i sina förskolor?  Studien har en kvalitativ ansats och semistrukturerade intervjuer har använts för att intervjua sex rektorer från två grannkommuner i sydvästra Sverige. Resultatet har analyserats med hjälp av en förståelseorienterad och problembaserad skolutvecklingstriangel. Resultatet visar på att de hinder som rektorer anser finns i dokumentationsarbetet är tidsbrist och okunskap i vad förskollärarna ska dokumentera, hur det ska gå till och vad det ska användas till. Rektorerna beskriver framförallt analysarbetet som ett utvecklingsområde. För att att förskollärarna ska få de bästa förutsättningarna att utveckla dokumentationsarbetet så strävar rektorerna efter att skapa arenor för kollegialt lärande, bland annat genom pedagogiska samordnare och reflektionsgrupper. Slutsatsen i studien är att reflektera tillsammans kring dokumentationsuppdraget och utveckla en gemensam förståelse.

Utifrån tidigare forskning kring barnens syn på lärmiljöerna i förskolan samt från våra egna erfarenheter växte ett problemområde fram, det blev allt mer synligt att förskollärare försöker närma sig ett barns perspektiv genom att lyssna in barnen kring mer triviala beslut i förskolan, medan barnens perspektiv sällan står i fokus när det handlar om lärmiljöer och deras inflytande i dem. Utifrån det här växte studiens syfte fram, vilket är att vi vill bidra med kunskap kring barnens perspektiv om lärmiljöer i förskolan, genom att undersöka hur barnen samtalar om sina egna dokumenterade fotografier. Det ledde oss fram till forskningsfrågan “Hur uppfattar barnen sitt inflytande över förskolans lärmiljö?”. Vi har valt att utgå från en fenomenografisk ansats, eftersom det är barnens uppfattningar av lärmiljöerna som ska träda fram. Insamlingen av empirin har skett på två förskolor i södra Sverige och barnen är mellan fem och sex år. Barnen fick ta egna fotografier på olika delar av verksamheten som vi samtalade kring tillsammans utifrån en intervjuguide. Den insamlade empirin resulterade i tre olika beskrivningskategorier: regler, avskildhet och mångsidighet samt hat och förskolans otillräcklighet. Resultatet visar på varierande uppfattningar kring förskolans material samt platser och det uppkommer uppfattningar av att lärmiljöerna på förskolan är vuxenstyrda. Slutsatsen av det här blir att barn och förskollärare behöver finna ett samarbete sinsemellan när det handlar om utformningen av förskolans lärmiljöer.

The Swedish early childhood education system is world renown for having one of the best child-centered educational curriculums, but retaining preschool teachers continues to be an issue. There are simply not enough preschool teachers to meet demands and as a result, Sweden cannot afford to lose any of the professionals that are currently working in the field. This study intends to investigate the question: What leads preschool employees to seek new employment opportunities? Five taped, semi-structured interviews with former preschool teachers and a phenomenological analysis of the gathered empirical data intend to provide insight to this question. Hopefully with this data it might be possible, with a few changes to the existing system, to entice some of these qualified, experienced preschool teachers back into the field. The results of the interviews seem to suggest that the preschool teachers are frustrated with the organizational factors of the preschool, whether it be lack of opportunities for professional development or unmanageable job duties stemming from perceived large child groups. This frustration seems to be in spite of general feelings of pride for the profession as a whole. These former preschool teachers tend to reason that guaranteed small child groups and opportunities for continued professional development could be the key to retaining qualified, experienced preschool professionals. / Svenska förskolor är kända över hela världen för sin höga kvalitet, men att behålla erfarna förskollärare är en stor utmaning. Sverige har helt inte råd med att många utbildade förskollärare väljer att lämna yrket då det redan i dag finns för få utbildade förskollärare för att uppfylla myndigheternas krav. Studien ämnar undersöka vilka olika faktorer som påverkar förskollärares beslut att lämna yrket. Med fem inspelade, semi-strukturerade intervjuer med före detta förskollärare samt en fenomenologisk analys av data hoppas jag kunna ge en djupare förståelse för problemet och med några små förändringar av det nuvarande systemet hoppas jag kunna locka förskolä̈rare tillbaka till yrket. Resultaten av intervjuerna pekar mot en upplevd frustration vad gäller organisatoriska faktorer på verksamhetsnivå. Detta beror delvis på få utvecklingsmöjligheter för lärare och delvis på orimliga krav på förskollärare som tar hand om stora barngrupper. Upplevd frustration med organisatoriska faktorer står i kontrast mot stolthet över förskolläraryrket i sig. Förskollärarna i studien skulle komma tillbaka till yrket mot ett löfte om mindre barngrupper och kontinuerliga utbildningsmöjligheter prioriteras.

Denna studie syftar till att undersöka pedagogers tankar om hur, när och varför pedagoger använder/inte använder sig av film i förskolan tillsammans med barn. Fokus ligger även på vad de gör och hur barnet är delaktigt. Den metod jag använt mig av är en enkätundersök- ning bestående av öppna frågor. De insamlade svaren ifrån pedagogerna har blivit katego- riserade efter de mest återkommande fraserna eller orden. Studien visar att alla pedagoger- na använder sig av film men på olika sätt, den mest förekommande användningen sker inom olika projektarbeten där hemsidor agerar som hjälpmedel. Barnens delaktighet är ett område som problematiseras då det till en viss del saknas.

I följande studie gjordes en kvalitativ jämförande textanalys av tre styrdokument för förskolan, nämligen förskolans läroplan 1998, 2016 års revidering av densamma samt Pedagogiskt program för förskolan från år 1987. Studiens syfte var att bidra med kunskap om musikens plats i läroplaner och övriga styrdokument för förskolan samt hur detta har förändrats över tid. Detta gjordes genom att undersöka på vilket sätt och i vilken utsträckning musik förekommer, direkt och indirekt, i förskolans gällande läroplan, samt hur detta ser ut i jämförelse med tidigare styrdokument. Analysen gjordes utifrån ett antal analysfrågor med utgångspunkt i begreppen inom-musikaliskt och utom- musikaliskt lärande, samt reproducerande och undersökande arbetssätt i relation till musik i förskolan. Resultatet visar en tydlig minskning av musikens utrymme i förskolans styrdokument från Pedagogiskt program till båda de berörda läroplanerna, även med hänsyn till att styrdokumentens omfattning minskat betydligt. I de analyserade läroplanerna förekommer musik sparsamt, både som direkt och indirekt företeelse, och då främst som ett medel för att uppnå utom-musikalisk kunskap. I Pedagogiskt program förekommer musik i större utsträckning och då främst som direkt företeelse. Musik framskrivs då som både ett medel för att uppnå utom-musikalisk kunskap och som mål i sig, det vill säga med fokus på inom-musikaliskt lärande. Denna studie är relevant eftersom den kan bidra med ökad kunskap om musikens ändrade roll i styrdokumenten, vilka i stor utsträckning påverkar förskolans pedagogiska verksamhet.

Syftet med föreliggande studie var att ge en fördjupad förståelse för förskollärarnas kunskaper kring normer och normkritisk pedagogik. Vi har genom semistrukturerade intervjuer gjort vår datainsamling med nio förskollärare på nio olika förskolor i tre olika kommuner. För en fördjupad kunskap i ämnet har vi även sökt efter tidigare forskning i litteratur, avhandlingar och vetenskapliga artiklar. Resultatet visar att definitionen av normkritik skiljer sig åt mellan respondenterna men att alla tycker att det är ett viktigt ämne och har ambitionen att arbeta utifrån normkritisk pedagogik. Dock verkar det finnas en viss osäkerhet kring hur arbetet ska ske i praktiken och mer utbildning önskas av samtliga. Genus tenderar hamna i fokus och det visade sig att det är en balansgång mellan normkritisk pedagogik och toleranspedagogik. Slutsatsen vi kommit fram till är att respondenternas syn på normkritisk pedagogik är avgörande för barns fria identitetsutveckling.