The report aim to increase awareness of factors that have a major role when remodelling an apartment building from the 1950s to offices. The thesis can be used for future projects when remodelling apartments to offices. The report can provide ideas and inspirations on how this can be done in an effective way, ie . A way that does not require rebuilding the supporting structure, but only non bearing walls. The thesis also gives insight on the parts that will need to be supplemented from Boverket’s requirements in terms of accessibility, acoustic and fire requirements. The methods used in this thesis are literature studies, case study and sketch work. In the literature studies, the primary sources were Boverkets byggregler BBR, and Arbetsmiljöverkets föreskrift AFS 2009:2 but other literature were also used. The primary items were chosen from the literature studies and they were further analysed in the sketch work. It shows how the most common office solutions can be remodelled without tearing down load bearing walls and change the existing apartment building in an excessive degree. A case study of an apartment building is described. / Rapportens syfte är att öka kunskapen om de faktorer som har en avgörande betydelse vid ombyggnation av ett flerbostadshus från 1950-talet till kontor.Examensarbetet kan användas för framtida projekt av ombyggnation av boende till kontor. Arbetet kan ge idéer och inspiration om hur ändringar kan göras på ett effektivt sätt. Dvs. på ett sätt där ombyggnation av bärande stommen inte krävs utan endast ändringar av icke bärande väggar. Rapporten ska även ge insyn på de delar som kommer att behöva kompletteras m.h.t. Boverkets krav gällande handikappanpassning, ljud- och brandkrav. Hänsyn till installationer tas dock inte med i denna rapport.Metoderna som använts i detta examensarbete är litteraturstudier, tillämpning på en specifik byggnad samt skissarbete. I litteraturstudien valdes främst Boverkets byggregler BBR, och arbetsmiljöverkets föreskrift AFS 2009:2 men även annan litteratur. Ur litteraturen valdes de viktigaste punkterna som vidare analyserades i skissarbetet. Det visar förslag på hur de vanligaste kontorslösningarna kan göras om utan att riva ner bärande väggar och förändra det befintliga flerbostadshuset i alltför stor grad. I fallstudien beskrivs ett flerbostadshus.

No description available.

Studien beskriver hur en väl anpassad undervisning kan skapas för elever med kombinationen synnedsättning och utvecklingsstörning. Forskningsfrågorna handlar om fungerande strategier, anpassningar och hjälpmedel som gör att undervisningen tillgängliggörs för elever med synnedsättning och utvecklingsstörning. Studien tar stöd i det sociokulturella perspektivet eftersom vi anser att människan lär i samspel med andra. Studien utgår även från ett lösningsinriktat perspektiv där lärare bör anpassa undervisningen efter elevens förutsättningar och utgå från det positiva som fungerar och hitta lösningar utifrån detta. Den metod som använts i studien är kvalitativa intervjuer som har spelats in, transkriberats och analyserats. Resultatet visar att lärare som undervisar elever med både synnedsättning och utvecklingsstörning tar till vara elevens andra sinnen, i inlärningsprocessen. I den mån det går stimulerar lärare även de synrester som finns för att tydliggöra undervisningen. De pedagogiska material och hjälpmedel som används är främst olika tekniska hjälpmedel och konkreta material som eleven får känna på. Resultaten visar även att den sociala relationen mellan lärare och elev är av största vikt för att eleven ska känna sig trygg och lärandet ska bli optimalt. Slutsatsen av studien är att lärare behöver anpassa undervisningen för att kompensera den information som synen annars ger för att möjliggöra lärande.

Digital signage är, än så länge, en ung bransch. Det bli dock vanligare och vanligare för företag att använda sig av detta medie för att marknadsföra sig både i och kring den egna butiken. Diskussionen börjar gå mer från att handla om teknik till att handla om innehåll och hur man med hjälp av detta skapar värden. Denna studie syftade till att få en inblick i hur branschen ser ut i dagsläget och hur man tänker kring att skapa ett bra innehåll som är anpassat efter mediet. Resultatet blev en lista av frågor man kan använda sig av i planeringen av en digital signage-lösning.

<p>Reumatoid artrit är en kronisk sjukdom som påverkar många</p><p>områden i livet hos den som insjuknar. För att kunna</p><p>bemästra sjukdomen används olika emotionella och</p><p>probleminriktade copingstrategier. Syftet med litteraturstudien</p><p>var att belysa hur patienten med reumatoid artrit</p><p>utvecklar copingstrategier för att anpassa sig till sjukdomssituationen.</p><p>Resultatet bygger på en analys av 14 vetenskapliga</p><p>artiklar samt en doktorsavhandling. Resultatet visar</p><p>att utvecklandet av copingstrategier sker kontinuerligt.</p><p>Sjukdomen kräver att individen anpassar sig inom livets alla</p><p>områden. Familje-, arbets- och det sociala livets roller</p><p>påverkas och anpassas för att individen ska kunna återta</p><p>kontroll över livet och finna en mening med tillvaron. I</p><p>copingprocessen är stödets närvaro av stor betydelse. Stödet</p><p>kan komma från familj, vänner och andra med reumatoid</p><p>artrit. Resultatet visar också att många finner styrka i en tro</p><p>på en högre makt eller ett genombrott inom forskningen. De</p><p>strategier som tydligast framkommer är att individen</p><p>anpassar sig genom en noggrann planering och organisering</p><p>av arbete och fritid. En positiv inställning gör det lättare för</p><p>individen att ta kontroll över situationen och att acceptera</p><p>sjukdomen. Vidare forskning om utvecklandet av</p><p>copingstrategier hos män med reumatoid artrit samt</p><p>forskning som belyser kulturella skillnader behövs, för att</p><p>möjliggöra en bättre vård och planering för patienter med</p><p>reumatoid artrit.</p>

<p>I Sverige genomgår årligen 25-30 patienter</p><p>hjärttransplantation. Denna litteraturstudie belyser patienters upplevelser efter hjärttransplantation. Studien visade att många upplevde negativa känslor såsom rädsla</p><p>och skuld. Även kontrollbrist upplevdes av dem som genomgått en hjärttransplantation och det kunde leda till depression. Fler kvinnor än män drabbades av depression och oro. Ett mönster sågs mellan de som tidigare haft problem med oro och de som drabbats efter hjärttransplantationen. Ett flertal upplevde sorg över att ha förlorat sitt eget hjärta och detta kunde även vara en</p><p>bidragande orsak till depression. Intergreringen av det nya hjärtat i kropp och själ var lätt för vissa och svårare för</p><p>andra. Socialt stöd kunde medverka till en lättare anpassning efter hjärttransplantationen. Patienter som</p><p>genomgått hjärttransplantation hade fantasier om donatorn och om att ärva karaktärsdrag genom hjärtat. Andra kände</p><p>ökad tillfredsställelse, ökad optimism och ökat välbefinnande. De var tacksamma för den nya chansen och deras värderingar kring donation förändrades. För att</p><p>sjuksköterskan skall kunna förbereda patienter på ett optimalt sätt inför en hjärttransplantation, krävs ytterligare</p><p>forskning om patientupplevelser och anpassning efter hjärttransplantation.</p>

Flexibla affärssystem är ett begrepp som börjar synas mer och mer i tidskrifter. Detta begrepp belyses utifrån en litteraturstudie. Dessutom görs intervjuer på både affärssystem­leverantören Agresso och undersökningsföretaget Stena Fastigheter som använder systemet Agresso Business World. Syftet är att undersöka egenskapen flexibilitet i ett affärssystem som möjliggör att användarna skall kunna arbeta med anpassning efter verksamhetens behov. Det finns inte mycket forskat kring just flexibla affärssystem men det som återfinns är att flexibiliteten kan bestå av teknisk flexibilitet, dvs. att kunna öka eller minska systemet om antalet transaktioner eller användare förändras. Dessutom finns det funktionell flexibilitet, dvs. att inte behöva använda alltför mycket ansträngning, tid eller pengar för att kunna förändra affärssystemet. Anpassningar i affärssystemet handlar om att göra förändringar så att standardsystem och verksamhet liknar varandra på ett optimalt sätt. Att skjuta verksamhet och system mot varandra är det som rekommenderas till skillnad från att helt anpassa sig efter systemet eller efter verksamheten. Det sistnämnda kan möjliggöras om verksamheten väljer att bygga ett egenutvecklat affärssystem. Ett flexibelt affärssystem kännetecknas av att det är lätt att anpassa och att verksamheten kan anpassa systemet gentemot verksamheten både vid implementationen men även löpande under den vanliga driften. Dessutom bör systemet ge användarna möjligheten att bestämma om de själva vill utföra det arbetet eller om de vill lägga ut det på antingen IT-avdelningen eller IT-leverantören. Till sist kännetecknas ett flexibelt affärssystem av att utdatan, dvs. rapporter, skall kunna göras på en mängd olika sätt och utseenden, allt efter verksamhetens behov. Det flexibla affärssystemet påverkar användarorganisationens arbete med anpassningar genom att det krävs att de tänkt igenom vilken struktur som skall läggas in i systemet för att passa både nuläge och framtid. Det krävs också att användarna utbildat sig ordentligt i systemet om de själva skall utföra kommande anpassningsarbeten.

Reumatoid artrit är en kronisk sjukdom som påverkar många områden i livet hos den som insjuknar. För att kunna bemästra sjukdomen används olika emotionella och probleminriktade copingstrategier. Syftet med litteraturstudien var att belysa hur patienten med reumatoid artrit utvecklar copingstrategier för att anpassa sig till sjukdomssituationen. Resultatet bygger på en analys av 14 vetenskapliga artiklar samt en doktorsavhandling. Resultatet visar att utvecklandet av copingstrategier sker kontinuerligt. Sjukdomen kräver att individen anpassar sig inom livets alla områden. Familje-, arbets- och det sociala livets roller påverkas och anpassas för att individen ska kunna återta kontroll över livet och finna en mening med tillvaron. I copingprocessen är stödets närvaro av stor betydelse. Stödet kan komma från familj, vänner och andra med reumatoid artrit. Resultatet visar också att många finner styrka i en tro på en högre makt eller ett genombrott inom forskningen. De strategier som tydligast framkommer är att individen anpassar sig genom en noggrann planering och organisering av arbete och fritid. En positiv inställning gör det lättare för individen att ta kontroll över situationen och att acceptera sjukdomen. Vidare forskning om utvecklandet av copingstrategier hos män med reumatoid artrit samt forskning som belyser kulturella skillnader behövs, för att möjliggöra en bättre vård och planering för patienter med reumatoid artrit.

I Sverige genomgår årligen 25-30 patienter hjärttransplantation. Denna litteraturstudie belyser patienters upplevelser efter hjärttransplantation. Studien visade att många upplevde negativa känslor såsom rädsla och skuld. Även kontrollbrist upplevdes av dem som genomgått en hjärttransplantation och det kunde leda till depression. Fler kvinnor än män drabbades av depression och oro. Ett mönster sågs mellan de som tidigare haft problem med oro och de som drabbats efter hjärttransplantationen. Ett flertal upplevde sorg över att ha förlorat sitt eget hjärta och detta kunde även vara en bidragande orsak till depression. Intergreringen av det nya hjärtat i kropp och själ var lätt för vissa och svårare för andra. Socialt stöd kunde medverka till en lättare anpassning efter hjärttransplantationen. Patienter som genomgått hjärttransplantation hade fantasier om donatorn och om att ärva karaktärsdrag genom hjärtat. Andra kände ökad tillfredsställelse, ökad optimism och ökat välbefinnande. De var tacksamma för den nya chansen och deras värderingar kring donation förändrades. För att sjuksköterskan skall kunna förbereda patienter på ett optimalt sätt inför en hjärttransplantation, krävs ytterligare forskning om patientupplevelser och anpassning efter hjärttransplantation.

Syftet med studien är att undersöka hur de svagbegåvade elevernas skolsituation ser ut enligt fem specialpedagoger samt vilken kunskap det finns om svagbegåvning hos specialpedagoger i grundskolan. Jag vill även belysa vilka sorters åtgärder som finns samt granska vilka åtgärder som är framgångsrika för att hjälpa de svagbegåvade eleverna.Frågeställningar: • Hur definierar specialpedagoger svagbegåvade elever? • Vilken kunskap har specialpedagogerna för att bemöta de svagbegåvades behov? • Vilka åtgärder finns för att hjälpa de svagbegåvade eleverna? • Vilka åtgärder sätts inte in som skulle vara till gagn för eleverna och vad förhindrar detta? • Vilka är framgångsfaktorerna? Studien ger en överblick över tidigare forskning och om vad litteraturen tar upp omsvagbegåvning. Studien ger även en inblick gällande olika perspektiv som råder av fenomenet intelligens. Den teoretiska utgångspunkten har jag hämtat ur det sociokulturella perspektivet samt stigmatisering och stämplingsteorin. Genom att genomföra fem semistrukturerade intervjuer med specialpedagoger har jag försöktbidra med kunskap och ökad förståelse för hur de svagbegåvade elevernas skolsituation ser ut.Sammanfattningsvis pekar resultaten av min undersökning på att svagbegåvning inte är enallmängiltig definition som används ute på skolorna. De flesta av specialpedagogerna anser att lärarna inte har tillräckligt med kunskap om svagbegåvning. Däremot visar specialpedagogerna upp att de har kunskap om de svagbegåvades behov och problemområde.Åtgärder som sätts in för att stödja de svagbegåvade skolsituation finns på organisation, gruppoch individnivå. Hur svagbegåvades skolsituation ser ut beror mycket på hur lärarenskompetens är samt vilka rutiner skolan har byggt upp gentemot de elever som inte når målen. Skolans ekonomi har också en avgörande faktor enligt specialpedagogerna. Kunskapsbidraget som denna studie kan bidra med är att öka specialpedagogernas påverkanoch hjälp till lärarna så att de kan bedriva en mer konkret undervisning. Det är av yttersta viktatt en noggrann pedagogisk utredning görs för att rätt hjälp ska sättas in. Studien poängterarvikten av att det finns ett samarbete mellan modersmålslärare och specialpedagoger vid utredning av tvåspråkiga svagbegåvade elever. Enligt resultaten från studien har svagbegåvade elever ofta svårt med abstrakta uppgifter men har lättare för att ta till sig konkret undervisning. En mer praktisk undervisning är därmed att rekommendera.