This study hopes to provide a deeper understanding for the situation that pupils in dyslexia and special education teachers are experiencing. The aim is to examine how students with dyslexia and special education teacher / special needs education teacher are experiencing difficulties, resources, additional adjustments and support. The aim is also to examine the experience in opportunities for improvement and what similarities and differences exist between students and special education teacher / special needs education teacher regarding the allocation of resources. The study is made with focusing on a certain dilemma perspective, using methods such as interviews. The results of the study point to lack of time, time pressure, teachers 'skills, management directives and students' understanding of their own learning as factors affecting resource allocation, in which all factors influence each other and are interdependent of each other.

Syftet med studien är att beskriva lärares skönlitterära högläsning i åk 4-6 med fokus mot elevers möjligheter för lärande. Särskild uppmärksamhet riktas mot möjligheter för lärande för elever i behov av särskilt stöd.   Studien har en kvalitativ ansats och utgår från ett sociokulturellt samt ett specialpedagogiskt perspektiv. Datainsamlingsmetoden är inspirerad av etnografi och genomfördes med semistrukturerade intervjuer samt med en total observation, vilket innebär att forskaren finns i rummet och observerar men inte deltar. Sammanlagt fem lärare, som undervisar i årskurserna 4-6 intervjuades och observerades. Resultatet har analyserats med hjälp av tematisk analys.   Resultatet visar att lärare i åk 4-6 har olika syften med skönlitterär högläsning. Lärare menar att högläsning utvecklar elevers språk, motiverar elever att läsa själva, utvecklar elevers diskussionsförmåga samt lugnar ner elever i olika situationer. Resultatet visar dock att högläsning mest används för att modellera läsförståelsestrategier. Resultatet visar även att skönlitterär högläsning kan inkludera elever med läs- och skrivsvårigheter. Genom lärares högläsning ges elever med avkodningssvårigheter möjlighet att möta samma text som övriga elever. Lärare diskuterar ord och begrepp tillsammans med eleverna för att öka ordförståelsen, vilket kan vara ett sätt att stötta elever med läs- och skrivsvårigheter. De lärare som deltar i undersökningen använder högläsningen för att modellera läsförståelsen. Detta kan ge elever med läsförståelseproblem en chans att få strategier för att möta en text. Elever med läsförståelseproblem har då möjlighet att vara inkluderade i undervisningen.

Bakgrund: En tarmstomi hanterar avföring och innebär att tarmen läggs ut på buken. En tarmstomioperation skapar kroppsliga förändringar som ofta påverkar individen negativt. Tarmstomin påverkar individens vardag och behovet av stöd är viktigt för att kunna hantera den nya situationen. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa individers erfarenheter av att leva med en tarmstomi. Metod: Denna kvalitativ systematisk litteraturstudie är baserad på 12 vetenskapliga originalartiklar. Artiklarnas innehåll har kvalitetsgranskats med hjälp av Willman, Stoltz och Bahtsevanis (2011) kvalitativa granskningsmall. Resultat: Att få en tarmstomi skapade fysiska och psykiska begränsningar i vardagen. Gas, lukt och läckage från tarmstomipåsen var vardagliga orosmoment. Tarmstomin skapade en förändrad kroppsuppfattning som påverkade individerna i sociala sammanhang samt i sexuella och intima relationer. Egenvård av tarmstomin var betydande för individernas autonomi och främjades med hjälp av stöd. Det var betydande att kunna anpassa sig till och acceptera tarmstomin för att uppnå hälsa och välbefinnande. Slutsatser: En tarmstomi påverkar alltid individens liv. Erfarenheten av tarmstomin präglas av uppskattning till ett nytt liv utan sjukdom samt lidande då den orsakar oro, rädsla och skam för den förändrade kroppen. Författarna anser att fenomenet är viktigt att belysa för att skapa god vård för individen med en tarmstomi.

Examensarbetet fokuserar på hur undervisning av elever med generell språkstörning i samverkan mellan specialskola och grundskola kan utformas. Vidare har jag undersökt hur skolan inkluderar och anpassar undervisningen för målgruppen. Syftet med arbetet är att undersöka vilken typ av förändring som pedagoger anser behövs för att undervisningen ska bli bättre anpassad till målgruppen. Samt identifiera hur organisationen bör se ut för att skolan ska kunna genomföra nödvändiga förändringar.  Examensarbetet är en kvalitativ rapport baserad på intervjuer och observationer där fem pedagoger medverkat. Resultatet visade att det fanns en stor vilja hos pedagogerna att skapa lösningar i undervisningssituationerna men det krävdes struktur som måste komma från ledningen. För att elever med språklig sårbarhet ska få en skolgång som gynnar möjligheter att nå måluppfyllelse måste organisationen arbeta medvetet med att skapa goda förutsättningar för alla elever i skolan.

<p><strong>Bakgrund</strong>: Livssituationen för personer med stomi är för många okänd. För sjuksköterskan är insikt i stomibärarens livssituation viktig för att kunna förstå patientens livsvärld, kunna identifiera problem, se vårdbehov, undvika och lindra lidande. <strong>Syfte</strong>: Syftet med studien är att beskriva vuxnas upplevelser och erfarenheter av att leva med tarmstomi. <strong>Metod</strong>: En systematisk litteraturstudie användes som metod för att svara på syftet. Sökningar utfördes i databaserna CINAHL, PubMed och PsychInfo. Funna artiklar kvalitetsgranskades och analyserades. Tio artiklar hittades och åtta kategorier identifierades. <strong>Resultat</strong>: Personer med stomi har erfarenhet av och upplever problem med lukter, gaser, läckage och hudirritationer. Problemen skapar begränsningar i arbete och många upplever sig hindrade till deltagande i aktiviteter och resor. Stomin leder också till förändringar i kost och klädval. Förändrad kroppsbild minskar upplevelsen av att vara attraktiv och sexlivet påverkas. Svårigheter med att acceptera stomin och reaktioner av avsky för stomin förekommer. Personer upplever att stomin också har positiva effekter på livet. <strong>Slutsats</strong>: En stomi innebär fysiska och psykiska problem med inverkan både privat och socialt. Mer kvalitativ forskning inom området skulle ge en bättre bild av hur det är att leva med en stomi.</p><p> </p>

Bakgrund: Livssituationen för personer med stomi är för många okänd. För sjuksköterskan är insikt i stomibärarens livssituation viktig för att kunna förstå patientens livsvärld, kunna identifiera problem, se vårdbehov, undvika och lindra lidande. Syfte: Syftet med studien är att beskriva vuxnas upplevelser och erfarenheter av att leva med tarmstomi. Metod: En systematisk litteraturstudie användes som metod för att svara på syftet. Sökningar utfördes i databaserna CINAHL, PubMed och PsychInfo. Funna artiklar kvalitetsgranskades och analyserades. Tio artiklar hittades och åtta kategorier identifierades. Resultat: Personer med stomi har erfarenhet av och upplever problem med lukter, gaser, läckage och hudirritationer. Problemen skapar begränsningar i arbete och många upplever sig hindrade till deltagande i aktiviteter och resor. Stomin leder också till förändringar i kost och klädval. Förändrad kroppsbild minskar upplevelsen av att vara attraktiv och sexlivet påverkas. Svårigheter med att acceptera stomin och reaktioner av avsky för stomin förekommer. Personer upplever att stomin också har positiva effekter på livet. Slutsats: En stomi innebär fysiska och psykiska problem med inverkan både privat och socialt. Mer kvalitativ forskning inom området skulle ge en bättre bild av hur det är att leva med en stomi.

<p>Som en följd av den globalisering som sker av samhället har många företag etablerat sig utomlands.  Detta medför att organisationerna kommer i kontakt med främmande kulturer som innebär nya utmaningar. Det är därmed av vikt att undersöka vad som motiverar människor i olika länder för att företagen skall kunna överväga en anpassning av sina motivationsstrategier.</p><p>Uppsatsens syfte är att undersöka hur svenska företag med kontor i såväl Sverige som Kina använder sig utav motivationsstrategier för att motivera sin personal. Vidare vill vi undersöka skillnaderna mellan vad som motiverar en svensk respektive en kinesisk anställd och hur ledningen anpassar och arbetar med motivationsstrategier som styrmedel.</p><p>Arbetet har framställts, bearbetats och analyserats genom en kvalitativ forskningsmetod. Empiriskt material har samlats in genom djupintervjuer med fyra internationellt inriktade svenska företag. Förtagen är aktiva på såväl den svenska som den kinesiska marknaden och faller under benämningen Small and Medium Size Entrerprices. Insamlad data har sen analyserats med hjälp av framtagna teorier för att kunna besvara syfte och frågeställningar.</p><p>De intervjuade företagen har valt att implementera den svenska organisationskulturen till Kina. Vi har kommit fram till att de aktiviteter som företagen genomför är av olika vikt för en kines och en svensk. På grund av det kan de förutsättningar som företagen skapar genom sina aktiviteter få olika effekt beroende på vad som prioriteras av den anställde. Det har även framkommit att företagen inte har anpassat sina motivationsstrategier i någon större utsträckning. Detta även då det svenska sättet att arbeta har visat sig kunna verka i motsatt riktning än vad det var ämnat att göra.</p>

Frågeställningar: Hur arbetar parterna i outsourcing-arrangemang för att etablera effektiva relationer och social anpassning?   Hur påverkar utformningen av outsourcing-arrangemanget parternas arbete med social anpassning?   Syfte: Syftet med studien är att utifrån ett kontextuellt perspektiv av outsourcing-arrangemang undersöka hur ingående parter arbetar med relationer för att uppnå social anpassning. Med kontextuellt perspektiv syftar vi på de olika aspekter som tillsammans påverkar hur outsourcing-arrangemanget är utformat. Med detta vill vi skapa större förståelse för hur parter i olika outsourcing-arrangemang arbetar med relationerna till varandra i praktiken i en allt mer heterogen outsourcing-miljö. Vidare vill vi undersöka vilken påverkan olika utformning av outsourcing-arrangemang kan ha på detta arbete och hur det påverkar arbetet med att uppnå social anpassning. Vi vill genom detta skapa större förståelse för social anpassning och göra det mer tillämpbart i praktiken genom att utgå från ett mer detaljerat, kontextuellt perspektiv.     Metod: För att uppnå studiens syfte har en kvalitativ metod använts genom intervjuer som metod för insamlandet av data. Det har genomförts sex semistrukturerade intervjuer med sju respondenter som alla har erfarenhet av ledande roller i outsouricing-arrangemang. Teorin som har använts har varit kopplad till bland annat outsourcing-relationer, social anpassning, boundary spannning och offshore-outsourcing.     Slutsats: I praktiken arbetar företagen mer “ad hoc” med att vårda relationerna än vad som teoretiska riktlinjer föreslår. Däremot värderas social anpassning högt och bidrar därför till att inblandade parter praktiskt förändrar processer och sätter in insatser, samt utarbetar välformulerade avtal för att uppnå bättre social anpassning mellan parterna outsourcing-arrangemang. Vidare kan det konstateras att utformningen av outsourcing-arrangemanget, påverkar vilka krav som ställs på relationen i att uppnå social anpassning, och därigenom hur parterna behöver arbeta för att uppnå social anpassning. / Questions: How do clients and vendors operate to enable effective relations and social alignment in outsourcing arrangements?   How does the formation of the outsourcing arrangement affect the work in social alignment creation?   Purpose: The main purpose of this study is to research how organisations work with relationships to achieve social alignment between the parties from a contextual perspective. The contextual perspective involves the different aspects that comprises the forming of the outsourcing-arrangement. Through this, we aim to develop greater understanding in how the parties of an outsourcing arrangement form their relationships in practice in a heterogeneous outsourcing environment. This will give a wider perspective to how these contextual aspects affect the social alignment between parties and how the relationships need to be tended to in achieving effective relationships and social alignment.   Method: In achieving the purpose of this thesis, a qualitative method has been applied to the data collection through a series of interviews. A total of six interviews have been conducted with respondents with great experience and leading roles within outsourcing arrengements. Theories that have been applied involve outsourcing relationships, social alignment, boundary spanning and offshore outsourcing, among others.     Conclusion: The organisations work more “ad hoc” in practice than what theoretical guidelines propose. The concept of social alignment from a practical perspective on the other hand is widely applicable and leads to the changing of processes and arranging of efforts to better achieve social alignment between the parties. Further, the aspects that comprise the shape of the outsourcing arrangement are concluded to have effect on the many ways in which the parties work whit their relationships in the forming of social alignment.

Denna uppsats menar att den svenska bankbranschen genomgår ett miljöskifte. I enighet med Contingency Theory finns då ett behov av anpassning för de bankerna som äntrar den nya miljön. Den svenska storbanken Nordea används i denna studie som ett exempel på en bank i den nya miljön. Genom att intervjua sex medarbetare och sex kunder till banken antas ett dubbelt perspektiv för att diskutera hur Nordeas organisationstyp och strategi förhåller sig till den nya miljön. Kundintervjuerna har påvisat att personliga relationer värderas högt. Samtidigt visar medarbetarintervjuerna och en analys av Nordeas arbetssätt att den antagna organisationstypen och strategi ser ut att minska på de personliga relationerna. Diskussionen hävdar att en Flexibel, Organisk och Kundorienterad strategi som skapar Relational Benefits passar i den nya miljön; en strategi Nordea endast delvis antagit. Slutsatsen uppmärksammar en risk i att inte tillvara ta kundernas önskan om en personlig bankrelation i den nya digitala miljön.

The purpose of the study was investigate, with a qualitative method, the municipal preschool managers' experience of having to adapt leadership to achieve the ideal image of a trust-based leadership in a municipality's forthcoming implementation of a new governance and leadership approach. Semi-structured interviews were conducted with five preschool managers and two assistant preschool managers in a municipality in central Sweden. The material was analyzed with an inductive thematic analysis. Themes that were analyzed were the hierarchical structure, the collegial leadership with the subtopic culture and the theme trust, listen and create participation. Overall, the study's results showed that respondents experienced a culture that promoted trust and that they already worked on the basis of a trust-based leadership. There was thus no perceived need to adapt the leadership, but there were elements of perceived challenges such as time and work with people. There was an idea that leaders with a great need for control can have difficulties in leading trust-based. / Syftet med studien var att med en kvalitativ metod undersöka kommunala förskolechefers upplevelse av att behöva anpassa ledarskapet för att uppnå idealbilden av ett tillitsbaserat ledarskap i en kommuns kommande implementering av ett nytt styr- och ledningssätt. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med fem förskolechefer och två biträdande förskolechefer i en kommun i mellersta Sverige. Materialet analyserades med en induktiv tematisk analys. Teman som analyserades fram var den hierarkiska strukturen, det kollegiala ledarskapet med undertemat kultur samt temat tilltro, lyssna och skapa delaktighet. Studiens resultat visade sammantaget på att respondenterna upplevde en kultur som främjade tillit och att de redan arbetade utifrån ett tillitsbaserat ledarskap. Det framkom därmed inget upplevt behov av att behöva anpassa ledarskapet men det fanns inslag av upplevda utmaningar såsom tid och arbetet med människor. Det fanns en uppfattning om att ledare med ett stort kontrollbehov kan få svårigheter att leda tillitsbaserat.