<p>Att implementera scriptmotorer i Windows-applikationer öppnar upp många intressanta möjligheter, varav en av dessa är att göra kundanpassningar till ett system utan att kompilera om källkoden. Några problemställningar som skall utvärderas är hur det kan implementeras en scriptmotor till ett affärssystem och vad finns det för färdiga scriptmotorer och scriptspråk som kan användas, och hur det på ett lämpligt sätt kan skapas anropspunkter till script så som händelser, knappar och menypunkter. I denna uppsats ges ett förslag på en möjlighet att anpassa ett affärssystem under dess exekvering genom att integrera en scriptmotor till systemet. Denna teknik kommer att tillåta olika kunder att själva anpassa ett system efter deras egna behov, men dock inom ett visst ramverk. Syftet med detta är att öppna upp möjligheten att skapa egna anpassningar av systemet på ett snabbt och ekonomiskt tillvägagångssätt.</p>

Globaliseringen av vår värld har medfört att många företag idag verkar på flera marknader över hela världen. Vid inträde på en ny marknad i ett nytt land finns det flera saker företaget måste tänka på, en av sakerna är vilken marknadsföringsstrategi som skall användas. Företag kan antingen välja en standardiserad eller en anpassad marknadsföringsstrategi där standardisering innebär att de använder samma strategi för samtliga marknader. Anpassad marknadsföringsstrategi innebär däremot att företaget tar hänsyn till de lokala omständigheterna och utformar sin strategi efter detta.   Syftet med denna rapport är att klargöra vilka faktorer som spelar roll i valet av marknads-föringsstrategi när ett företag ska ta sig in på en ny marknad.   Genom den teoretiska undersökningen fann vi ett antal faktorer som påverkar valet av mark-nadsföringsstrategi. Dessa faktorer är produkt, kultur, preferenser, socialt/etik, lagar/politik, fysisk miljö, demografi, teknologisk &amp; ekonomisk utveckling.   Resultatet av vår empiriska undersökning, som ägde rum i Dubai med tre företag inom mat- och dryckesbranschen, visade att ovanstående faktorer påverkade de undersökta företagen i deras val av strategi. Kultur, lagar och politik var de faktorer som spelade störst roll. Vi fann dock ytterligare en faktor som spelade en viktig roll, nämligen ”ursprungsland”.

Fastighetsmäklare strävar hela tiden efter att få uppdrag kunder. Kvalitén på säljtekniken hos den enskilde fastighetsmäklaren är av stor vikt vid förhandlingen med kunden. Det återkommande budskapet från vår studie torde vara anpassning till den aktuella situationen. Den fastighetsmäklare som klarar av att möta kunderna på ett så effektivt sätt som möjligt kommer att bli lönsam och framgångsrik.

Abstract Sedan den första adoptionslagen stiftades 1917 har synen på adoption och familj kommit att ändras betydligt. Adoptioner har uppfattats på olika sätt beroende av det rådande samhällsklimatet, hur normerna skiftat kring vad som ansetts vara en god familj och vad som ansetts vara bra för barnet. Politiska beslut, vetenskapliga perspektiv och kulturella föreställningar har spelat in och haft stor betydelse för vad som i laga kraft får genomslag. Att bilda familj genom adoption är att bilda familj under statens övervakning och godkännande. När adoptionsverksamheten under 1970-talet i allt större grad kom att handla om utlandsfödda barn, krävdes det nya svar på hur barnen skulle få det bra och vilka egenskaper man betraktade som värdefulla hos adoptivföräldrarna. Jag riktar i denna uppsats min uppmärksamhet mot att studera hur författare från 70-talet och fram till idag konstruerar förståelsen av adoptionsfamiljen och etnicitet i de böcker som vänder sig till nyblivna adoptivföräldrar. Tanken är att söka finna vilka aspekter som i böckerna framställs vara problematiska för det adopterade barnet, både gällande hur man ser på barnets etniska avvikelse och barns förmåga till anpassning. Adoption är, just på grund av sin över tid föränderliga inställning i dessa frågor, intressant att studera ur ett samhällsvetenskapligt perspektiv. Studien har genomförts med kritisk diskursanalys som teori och metod.

Bakgrund: Alzheimers sjukdom är den vanligaste bland demenssjukdomar som medför emotionella störningar och personlighetsförändringar. De flesta personer med Alzheimers har en önskan om att bo hemma och många familjer gör sitt bästa för att uppnå detta. Syfte: Studiens syfte var att belysa anhörigas upplevelser av att vårda personer med Alzheimers sjukdom. Metod: Denna systematiska litteraturstudie är baserad på fjorton vetenskapliga artiklar inom det valda området. Dessa har analyserats med en innehållsanalys. Resultat: Studien visade att det är påfrestande att vara anhörigvårdare. En rad olika upplevelser framkom, både negativa och positiva, dock mest negativa. Stöd visade sig vara viktigt för anhörigvårdarna och många ansåg sig sakna det. Manliga och kvinnliga upplevelser gällande anhörigvård skiljde sig från varandra. Kvinnor hade mer negativa upplevelser än män. Slutsats: Att vårda en anhörig i hemmet är inte en lätt uppgift. Därför anser författarna att det krävs mer forskning i området för att kunna bemöta anhörigvårdarnas behov.

AbstraktBakgrund: Mycket uppmärksamhet är riktad till föräldrarna till ett svårt sjukt eller döende barn, medan det friska syskonet många gånger förbises under denna känslomässigt svåra tid.Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa de upplevelser ett barn hade då ett syskon drabbats av cancer.Metod: En systematisk litteraturstudie gjordes och vetenskapliga artiklar söktes i databaserna PubMed, Chinal och Psykinfo, vilket resulterade i att sjutton artiklar inkluderades. Av dessa var nio kvantitativa, fem kvalitativa och tre var både kvantitativa och kvalitativa. Artiklarna granskades med en granskningsmall, klassificerades och kategoriindelades.Resultat: Fyra (4) kategorier lyftes fram, och dessa var; upplevelse av utanförskap, försämrat välbefinnande, att hantera den förändrade situationen och behov av stöd. De friska syskonen glömdes ofta bort. Syskonen hade inte längre samma liv som tidigare, de kände sig inte inkluderade och deras behov bemöttes många gånger dåligt både från föräldrar och sjukvårdspersonal. De friska syskonen hade ett stort behov av information och ett stort behov av att bli bekräftade.Diskussion: Vårdpersonalen bör ha kunskap och insikt om de friska syskonens upplevelse, för att på bästa sätt kunna möta deras behov. Informationen som ges bör vara skräddarsydd och ges efter barnens ålder och utvecklingsnivå. Tonårsflickor är den grupp som är mest sårbara och löper den största risken att utveckla psykosociala problem.

I samband med att man lämnar sitt aktiva yrkesliv och träder in i pensioneringen, uppstår för de flesta människor en så stor förändring, att man kan likna den vid ett kulturbyte. Denna nya situation kräver mer eller mindre av anpassning. Inte minst kan ens identitet påverkas, då yrkesidentiteten tidigare utgjort en viktig del av den totala identiteten. Denna undersöknings syfte har varit att studera eventuella identitetsförändringar, liksom hur man anpassat sig till den nya situationen som pensionär. Den baseras på ett slumpmässigt urval om 216 66- och 67-åringar i Sverige. Materialet har analyserats med hjälp av regressionsanalys. Resultaten pekar på relativt små identitetsförändringar och i så fall oftast till det bättre. Pensionärerna tycks väl anpassade och uppvisar en hög grad av trivsel, vilken kan kopplas till känsla av frihet, nöjdhet med tidigare liv, ökat umgänge med familj och vänner samt också utökade egna aktiviteter i form av motion, studier, resor, kreativa sysselsättningar m m. I förlängningen kan man här tänka sig framväxten av en subkultur av friska, köpstarka samt aktivitetssugna yngre pensionärer.

Syftet med den här studien var att belysa vad i förskolans verksamhet som gör att barn koncentrerar sig. Detta ledde till två frågeställningar: Hur barns koncentrationssvårigheter visar sig och vad i en verksamhet gör att barnen koncentrerar sig. För att komma fram till mitt resultat har jag observerat pedagoger och barn i förskolan under samlingar av olika slag. Kriterierna för samlingarna som observerades var att det skulle vara med en barngrupp där barnen var ett till fem år gamla. Det som visade sig under observationerna delades sedan upp under frågeställningarna. Därefter kategoriserades de. Resultatet visade att koncentrationssvårigheter kan visa sig på en mängd olika sätt. Det kan märkas genom att barnet har svårt att sitta stilla, blir utåtagerande eller gör något annat än pedagogen har visat. Faktorer som gör att barnet koncentrerar sig var pedagogens förhållningssätt, miljön eller strukturen i verksamheten.

Abstract Aim: The aim of this study was to describe which coping strategies women use when they have been diagnosed with breast cancer. In addition, the purpose was to describe how woman’s self-image changes after a mastectomy. Method: A literature review study has been carried out with a descriptive design. The result of the study included 16 articles which were found in the databases: Cinahl, PubMed, PsycInfo and through manual search. Result: The result showed that the most common coping strategies, women diagnosed with breast cancer, used was humor/optimism, spirituality, denial, activity, acceptance and support from people close to them, and how they applied in their everyday lives. It became also clear that how the women perceived themselves changed after the mastectomy. The self-image changed immensely seen from a sexual and emotional perspective. Conclusion: Every individuals experience is unique and everyone cope their situation differently. Therefore, it is crucial that women who have been diagnosed with breast cancer and undergone a mastectomy is met with individual treatment. / Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva vilka copingstrategier kvinnor använder sig av efter en bröstcancerdiagnos. Vidare var syftet att beskriva hur kvinnans självbild förändras efter en mastektomi. Metod: Den allmänna litteraturstudien har gjorts med en deskriptiv design. Studiens resultat inkluderade 16 stycken artiklar som söktes i databaserna Cinahl, PubMed, PsycInfo samt genom manuell sökning. Resultat: Resultatet visade att de vanligaste copingstrategierna kvinnor med bröstcancer använde sig av var humor/optimism, andlighet, förnekelse, aktivitet, acceptans och stöd från omgivningen, samt hur dessa tillämpades i dagliga livet. Det visades även att självbilden förändrades efter en mastektomi. Självbilden förändrades i stor grad ur ett sexuellt och emotionellt perspektiv. Slutsats: Varje individs upplevelse är unik och alla hanterar situationer olika utefter sin egen erfarenhet och förmåga. Därför är det viktigt att kvinnor som fått bröstcancer och genomgått en mastektomi också får ett individuellt och unikt bemötande.

Denna studie behandlar kärnämneslärares uppfattningar om vad som är framgångsrika anpassningar för elever i koncentrationssvårigheter som inkluderas i vanlig klass. Syftet med arbetet var att kartlägga framgångsfaktorer i kärnämneslärares arbete, där elever i koncentrationssvårigheter inkluderas i en heterogen grupp, klass, under grundskolans senare år. För att uppnå syftet så har jag genomfört kvalitativa djupintervjuer med fenomenografisk forskningsansats. Resultaten visar hur informanterna lyfter fram ett stort antal anpassningar som blivit till framgångsfaktorer. I analysen identifierades fem huvudkategorier av framgångsfaktorer med tillhörande underrubriker av anpassningar som blivit till framgångsfaktorer, dessa sammanställdes i studiens utfallsrum. Huvudkategorierna var struktur/rutiner som bildade ett skyddande ramverk runt eleven, bemötande/relation som var en förutsättning för att lyckas, fysisk miljö som eliminerade många riskfaktorer, individanpassat arbete som gav eleverna möjlighet att lära på sitt bästa sätt och organisation/resurser där ekonomiska faktorer och politiska beslut blev till möjligheter eller hinder. Underkategorierna är en mängd anpassningar som upplevdes framgångsrika. I diskussionsdelen diskuterades studiens styrkor och svagheter.