Studiens syfte är att ta reda på hur verksamma lärare differentierar sin undervisning i praktiken och därmed skapar lärandetillfällen som passar alla elever. I den empiriska delen av studien ingick tre grundskollärare och en speciallärare som alla intervjuades. Resultatet tolkades ur ett sociokulturellt perspektiv och visade att lärare upplever differentiering som oerhört viktigt men ibland utmanande, både i undervisning- och planeringssammanhang. Grunden för att skapa en differentierad matematikundervisning, menar lärarna, är att strukturera och planera undervisningstillfällen utifrån elevgruppens behov. De fem grundprinciperna, med inspiration från Wallbergs (2019) bok Lektionsdesign, är det som bejakas i processen med att skapa differentierade lärandetillfällen. En slutsats av analyserad data är att lärarna är eniga om att rutiner och en tydlig struktur är en grundförutsättning för differentiering.

Många av Sveriges städer växer både till ytan och invånarantal. På grund av denna tillväxt utvecklas många av dessa städer utåt och tar mycket jungfru- och lantbruksmark i anspråk för att möjliggöra utvecklingen av nya bostadskvarter. Boverket skriver i vision för Sverige 2025 att förtätning blir allt mer relevant i och med utglesning och de ökade persontransportbehoven. Ett möjligt förtätningsalternativ är påbyggnation av redan befintliga bostadshus. Detta innebär att existerande hus byggs ut vertikalt genom en addering av våningsplan. Denna metod kan medföra funktionsbeblandning, bättre nyttjande av befintlig samhällsservice och tekniska försörjningssystem. Adderingen av våningsplan till befintliga bostäder har även nyttjats av fastighetsägare för att finansiera renovationer av den befintliga fastigheten och där med bevara den befintliga byggnaden och förlänga dess livstid. Hur denna typ av bebyggelse ska adderas, gestaltas och höja befintliga stads- och gaturum är en ständig diskussion mellan privata och allmänna aktörer. Boverket menar att förtätning kan ske på ett lyckat sätt om både staden och regionen utformar tydliga stadsbyggnadsidéer, dessa idéer presenteras ofta i form av översiktsplanstillägg. Syftet med denna rapport är att få en bättre förståelse över hur och när gestaltningen av påbyggnader påverkas av kommunalt inflytande samt hur kommunerna beaktar kulturmiljövård och riksintressen inom påbyggnadsprojekt.  Denna studie är upplagd som en kvalitativ intervjustudie där ett antal kommunala handläggare och antikvarier intervjuas för att få en djupare insikt i hur de arbetar kring gestaltningsfrågor, kulturmiljö och riksintressen inom påbyggnadsprojekt. Intervjuerna transkriberades och en tematisk analys användes för att hitta relevanta teman som intervjupersonerna talade om under intervjuerna. Genom att identifiera dessa teman kan de analyseras och jämföras mellan de olika intervjupersonerna och de städer där de är verksamma. Intervjuerna skedde ansikte mot ansikte på samtliga intervjupersonernas arbetsplats.  Under plan- och bygglovsprocessen har handläggare och antikvarier stort inflytande över gestaltningen av påbyggnadsprojekt. Genom möten och diskussion med stadsbyggnadskontoren stäms gestaltningsarbetet, projektets utveckling av samt kommenteras av involverade parter under processen gång. Anpassningen av en påbyggnad till en redan befintlig byggnad är inte alltid helt enkel och det finns ingen generell metod som kan appliceras då alla projekt är unika och platsspecifika. Däremot finns det en del verktyg som kan vara lämpliga för arkitekter att använda sig av vid utformningen av påbyggnader. Genom att använda sig av antingen material, form, färg, fönstersättning, horisontella och vertikala axlar som någon typ av anknytning till värdbyggnaden eller områdets gestaltningsuttryck, kan påbyggnader berika den befintliga miljön och värdbyggnaden. Under intervjuerna nämnde samtliga intervjupersoner att det skall finnas en tydlig skiljelinje mellan vad som är nytt och vad som en gång varit. Detta innebär att det ska vara enkelt att urskilja var värdbyggnadens takfot en gång varit. Vid projekt som berör kulturhistoriskt känsliga miljöer och riksintressen bör alltid en KUL-certifierad person framföra en antikvariskutredning av byggnaden eller området samt vara delaktig under processen och senare nämnas i kontrollplanen för att verifiera att dessa värden bevarats. Ett råd till arkitekter är att nyttja denna kompetens och samarbeta med byggnadsantikvarier vid denna typ av projekt.

Studiens syfte var att synliggöra hur lärare arbetar för att inkludera eleverna i fritidshemmet. Det gjordes utifrån följande två frågeställningar: Hur uppfattar lärare i fritidshemmet det relationsskapande arbetet med eleverna? Hur arbetar lärare i fritidshemmet med specialpedagogiska anpassningar för att bidra till inkludering? En kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer användes för att få svar på frågeställningarna. Sju utbildade lärare i fritidshem kontaktades och godkände att delta i studien.  Studien utgick från den relationella teorin för att synliggöra lärarnas relationsskapande arbete och specialpedagogiska anpassningar för att inkludera eleverna i fritidshemmet. Perspektivet kan öka förståelsen för elevernas behov och hur lärarna kan arbeta för att eleverna ska inkluderas. Resultatet visade att lärarna i studien anser det relationsskapande arbetet med eleverna som en viktig grund och en förutsättning för arbetet och undervisningen. De menade att eleverna behöver känna sig trygga och erbjudas den anpassning de är i behov av för att kunna tillgodose sig undervisningen i fritidshemmet. Lärarna i studien påvisade förståelse för elevernas olikheter och strävan efter att inkludera eleverna men lyfter att de saknar vissa förutsättningar för att känna sig tillräckliga för alla elever. Lärarna ansåg att förändringar behövs för att de ska kunna arbeta utifrån sitt uppdrag där det ingår att skapa relationer och erbjuda eleverna ett fritidshem som inkluderar alla och bidrar till lärande och utveckling.

Syftet med denna studie är att få en uppfattning om vilka faktorer som påverkar lärares val av olika läromedel i matematikundervisningen i årskurs F-3. En kvalitativ metod användes och semistrukturerade intervjuer genomfördes med åtta verksamma lärare som undervisar i matematik. Studiens resultat motiveras utifrån det teoretiska ramverket, den didaktiska triangeln. Resultatet visar att användningen av olika typer av läromedel i matematikundervisningen utgör en varierad undervisning och att lärares val av läromedel sker kollegialt. Studiens slutsats är att med hjälp av olika läromedel kan lärare anpassa matematikundervisningen efter elevers olika förutsättningar och behov, vilket är den viktigaste faktorn i deras val av läromedel.

Syftet med denna studie är att bidra till förståelsen för hur matematikgenomgångar kan anpassas med hänsyn till andraspråkselever. Studien grundar sig i det sociokulturella perspektivet. En kvalitativ datainsamlingsmetod i form av semistrukturerade intervjuer med sex lärare genomfördes för att besvara studiens syfte och forskningsfrågor. Lärarna är verksamma på olika skolor i Mellansverige. Resultatet från analysen visar tre faktorer som lärare uttrycker försvårar andraspråkselevernas kunskapsutveckling i matematikundervisningen. Den eventuellt bristande språkförståelsen i svenska kan medföra att andraspråkseleverna har svårigheter med att förstå lärarens kommunikation. Likaså är lärarens bristande tillgång till särskilda resurser och verktyg en försvårande faktor, liksom den eventuella avsaknaden av ett gott klassrumsklimat. Utifrån de tre faktorerna uttrycker lärarna hur de tillämpar olika anpassningar vid matematikgenomgångarna för att underlätta för andraspråkselevernas matematikutveckling. Inkluderingen av modersmålet är värdefullt, liksom en anpassad kommunikationsform i en trygg och social gemenskap. Slutsatsen för studien är att det finns flera försvårande faktorer för andraspråkselevers möjlighet att tillägna sig matematikkunskaper, men att somliga anpassningar, däribland specialundervisning och läromedel på andraspråkselevernas modersmål, endast kan tillämpas under förutsättningen att verktygen och resurserna finns tillgängliga på skolan.

Uppsatsens syfte har varit att undersöka fritidspedagogers och elevers uppfattningar om hur fritidshem kan anpassas efter elever med fysisk funktionsnedsättning, samt diskutera vilken problematik som kan uppstå vid utebliven eller för liten anpassning. Undersökningen har tagit utgångspunkt i frågeställningarna: Hur kan elever med fysisk funktionsnedsättning uppleva att fritidshemmet anpassas? Vilken problematik ser fritidshemslärare vid utebliven eller för liten anpassning för elever med fysisk funktionsnedsättning på fritidshemmet? och Hur ser fritidshemslärare på att använda sig av åtgärdsprogram för elever med funktionsnedsättning, på fritidshemmet? Vi diskuterar dessutom hur fritidshemslärare skulle kunna delta mer i utformning av åtgärdsprogram.Undersökningen som vi gjort har genomförts på två olika fritidshem där uppsatsens empiri bygger på information insamlad genom intervjuer och enkäter. Utifrån uppsatsens syfte menade vi att denna metod skulle ge mest användbar information då vi ville ta reda på personers individuella och personliga upplevelser. Resultatet av undersökningen har dokumenterats genom inspelning av intervjuerna och transkriberingen. Empirin har sedan analyserats med utgångspunkt i våra frågeställningar och med hjälp av presenterad forskning samt de teoretiska perspektiv vi använt oss av, relationellt- och kategoriskt perspektiv.Uppsatsens resultat visar att pedagoger har svårigheter inte bara med att sätta ord på sin verksamhet, utan även att kunna anpassa verksamheten efter elever med fysiska funktionshinder. Gemensamt för de intervjuer vi genomfört är att pedagogerna ser eventuella problem i miljön såsom framkomlighet och tillgänglighet, men också i att man har för stora barngrupper för att kunna erbjuda elever med fysiska funktionshinder en vettig tid på fritidshemmet. Studien visar att personalens kompetens och utbildning brister på just områdena miljö och för stora barngrupper.

The purpose of this degree project is to examine, gain a deeper understanding of and describe thefactors that contributed to a successful adaptation to the Swedish labor market for immigrant graduatesfrom the Middle East. We have used a qualitative data collection method and nine immigratedgraduates from the Middle East have been interviewed. Of these, five were male and four were female.The questions answered in our study are: "What significance have immigrant backgrounds had on theiradaptation to the Swedish labor market?" And "what role have social institutions in the individual'svicinity played for the individual's adaptation to the Swedish labor market?". The theoretical point ofdeparture used is a conceptual device based on Bourdieu's thoughts. The result of this study shows thatmost of the interviewees have experienced a successful adaptation to the Swedish labor market. Theresult shows that what matters to the individual's adaptation is on the one hand individual factors, onthe other hand, social institutions. Interviewees' social and cultural capital, both from home and inSweden, as well as their habitus in terms of adaptability, willingness to take another job, and selfconfidence and goal awareness have contributed to their adaptation to the Swedish labor market.Societal institutions such as the Employment Service and municipalities have also played an importantrole by filling in where individuals' equity has been insufficient. The conclusion of this study is thatindividual factors and social institutions have contributed to a successful adaptation to the Swedishlabor market. / Syftet med detta examensarbete är att undersöka, få en djupare förståelse för och beskriva vilkafaktorer som bidragit till en lyckad anpassning till den svenska arbetsmarknaden för invandradeakademiker från Mellanöstern. Vi har använt oss utav en kvalitativ datainsamlingsmetod och nioimmigrerade akademiker från Mellanöstern har intervjuats. Av dessa, var fem män och fyra kvinnor.De frågeställningar som besvaras i vår studie är: ” Vilken betydelse har invandrade akademikersbakgrund haft på deras anpassning till den svenska arbetsmarknaden?” samt ”vilken roll harsamhälleliga inrättningar i individernas närhet spelat för individernas anpassning till den svenskaarbetsmarknaden?”. Den teoretiska utgångspunkten som använts är en begreppsapparat baserad påBourdieus tankar. Resultatet av denna studie visar att de flesta av intervjupersonerna har upplevt enlyckad anpassning till den svenska arbetsmarknaden. Det som har haft betydelse för individernasanpassning är å ena sidan individfaktorer, å andra sidan samhälleliga inrättningar. Intervjupersonernassociala och kulturella kapital, både från hemlandet och i Sverige, samt deras habitus i form avanpassningsbarhet, villighet att ta ett annat arbete, samt självförtroende och målmedvetenhet harbidragit till deras anpassning till den svenska arbetsmarknaden. Samhälleliga inrättningar såsomArbetsförmedlingen och kommuner har också spelat en viktig roll genom att fylla upp där individernasegna kapital inte räckt till. Slutsatsen av denna studie är således att individfaktorer och samhälleligainrättningar har bidragit till en lyckad anpassning till den svenska arbetsmarknaden.

Språkstörning är ett paraplybegrepp som innefattar flera olika svårigheter. Svårigheterna kan vara expressiva, svårigheter med att uttrycka sig eller impressiva vilket berör förståelsen. Denna studie avser undersöka hur anpassningarna samt arbetet kring dessa anpassningar tar sig i uttryck i den svenska skolan idag. Den metod som används är semistrukturerade intervjuer med fyra specialpedagoger. Materialet är sedan bearbetats utifrån analysmetoden fenomenografi där uppfattningar kategoriserats. I resultatet framgår fyra huvudkategorier, anpassningar, samverkan, förbättringar samt utmaningar. Under dessa huvudkategorier framkommer det, i bearbetningen av materialet, underkategorier samt ytterligare uppfattningar kring dessa underkategorier. De slutsatser som studien kommer fram till är att olika uppfattningar ger konsekvenser i hur arbetet på skolan ser ut gällande elever med språkstörning. Uppfattningarna har betydelse för vad som anses vara anpassningar, vilka inkluderas i samverkan kring en elev med språkstörning och vad som anses vara en förbättring. Det har även visat sig att samtliga specialpedagoger anser att kompetensen om språkstörning saknas i skolan i den omfattning som specialpedagogerna menar att den behövs.

No description available.

<p>Studien riktar sig främst till audionomer, och andra med intresse av hörselrehabilitering.</p><p>Auditiv deprivering kan visa sig som en med tiden försämrad taluppfattning i örat som inte fått adekvat stimulering. Vad som karaktäriserar dem som drabbas är inte klarlagt. Inte heller vet man exakt orsak eller tidsförlopp. Genom att hörapparatanpassa det drabbade örat har effekten kunnat reduceras och i vissa fall har fullständig återhämtning konstaterats.</p><p>Litteraturstudiens syfte var att belysa fenomenet och aspekter som bör beaktas i audionomens arbete med insatser av både förebyggande och rehabiliterande karaktär. Metoden var att granska artiklar framtagna genom systematisk och manuell sökning, i databaser tillgängliga genom Örebro universi¬tet.</p><p>Resultatet visar att personer med hörselnedsättning av såväl sensorineural som konduktiv art drabbas. Hörselnedsättningens grad kan troligen påverka, liksom symmetrin mellan öronen. Den initiala taluppfattningen i örat som drabbas kan variera. Detta arbete visar också att en sensitiv metod för att konstatera effekten är den som i Sverige heter maximal taluppfattning, men objektiva mätmetoder välkomnas. Audionomens ställningstagande i val av en eller två hörapparater berörs, med utgångspunkt av auditiv deprivering och binaural interference. Resultat och diskussion lyfter viktiga aspekter att beakta för audionomen i det rehabiliterande arbetet.</p>