<p>The e-commerce in Sweden has increased each year for the past several years, but still just over half of all the consumers feels worry about payment security. This could be the reason why over half of the consumers just shopped about one time on the Internet during the whole year of 2009. Another reason could be that the many consumers have a lack of trust to the different payment methods that are available during payment on the Internet, because they might don't possess enough knowledge regarding the payment methods and their security. If the consumers were to gain more knowledge about the payment methods and their security, it may lead to that the they would feel more comfortable when shopping online, and do it more frequently. It is this that will be investigated in this paper.</p><p>The purpose of the paper  is to research if consumers believed knowledge concerning the different payment methods available on the web and their security influence the consumers trust in the payment methods. A question which the paper also examines is how much knowledge the consumers believe they possess concerning the subject in question. The data is collected through a questionnaire where the respondents are Students of the University of Uppsala.</p><p>The conclusions drawn in this paper are that the respondents believe they possess quite a lot of knowledge regarding the different payment methods and their security. It has also been found a fairly strong positive connection between believed knowledge concerning the payment methods and their security and the respondents trust in the payment methods. It showed that the connection which>z was established was statistically significant.</p>

The e-commerce in Sweden has increased each year for the past several years, but still just over half of all the consumers feels worry about payment security. This could be the reason why over half of the consumers just shopped about one time on the Internet during the whole year of 2009. Another reason could be that the many consumers have a lack of trust to the different payment methods that are available during payment on the Internet, because they might don't possess enough knowledge regarding the payment methods and their security. If the consumers were to gain more knowledge about the payment methods and their security, it may lead to that the they would feel more comfortable when shopping online, and do it more frequently. It is this that will be investigated in this paper. The purpose of the paper  is to research if consumers believed knowledge concerning the different payment methods available on the web and their security influence the consumers trust in the payment methods. A question which the paper also examines is how much knowledge the consumers believe they possess concerning the subject in question. The data is collected through a questionnaire where the respondents are Students of the University of Uppsala. The conclusions drawn in this paper are that the respondents believe they possess quite a lot of knowledge regarding the different payment methods and their security. It has also been found a fairly strong positive connection between believed knowledge concerning the payment methods and their security and the respondents trust in the payment methods. It showed that the connection which&gt;z was established was statistically significant.

Studiens syfte är att ta reda på hur några mellanstadielärare ser på och säger sig arbeta med en individanpassad läsundervisning. Vi utgår, i studien, ifrån en sociokulturell syn på lärande, vilket innebär att elever lär genom kommunikation och samspel med andra. Vygotskijs teori om ”den proximala utvecklingszonen” är också något som vi tar avstamp i. Teorin handlar om att med hjälp av någon på en högre kunskapsnivå kunna ta sig an utmanande uppgifter och därmed komma vidare i utvecklingen. Metoden för vår undersökning är intervjuer med lärare på fältet. Intervjuerna har vi sedan transkriberat, analyserat och diskuterat. Resultaten visar att de intervjuade lärarna ser på en individanpassad läsundervisning på olika sätt och säger sig även använda olika metoder för att tillgodose elevernas förutsättningar och behov.

Denna studie syftar till att ta reda på om införandet av läromedlet ”Favorit matematik” Grönroos, Haapaniemi, Maria &amp; Merikanto (2012a) i förskoleklass under läsåret 17/18 har lett till förbättrad kunskap i taluppfattning och ökad motivation i matematik hos de elever som under läsåret 18/19 går i årskurs ett. Detta är en fenomenografisk studie som utgår från ett lärarperspektiv eftersom intresse ligger i att förstå lärarnas uppfattningar och deras sätt att resonera och reagera inom detta område samt utgå från vilka erfarenheter de har. Datainsamlingsmetoden för studien utgår bland annat från en kvalitativ metod med fokus på semistrukturerade intervjuer i en grupp med lärare som undervisar i matematik för lågstadiet. Studien utgår även från en kvantitativ datainsamlingsmetod eftersom data från det nationella bedömningsstödet i taluppfattning har samlats in för att därmed kunna besvara syftet med studien. När samtliga intervjuer var gjorda analyserades och tolkades dessa enligt den fenomenografiska analysmodellen i sju steg. Data från bedömningsstöden analyserades enligt en univariat analys. Efter tre gruppintervjuer visade studiens resultat att kunskapsnivån samt motivationsnivån i matematik hos eleverna förändrats till det bättre enligt lärarnas upplevelser. Även data från bedömningsstöden som samlats in visade sig peka åt samma håll som lärarnas uttalanden. Slutsatsen som dragits av resultatet är att effekterna av denna insats varit positiv och kan vara gynnsam för elevernas fortsatta kunskapsinhämtning i matematikämnet.

Enligt Skolverkets utlåtande för antagningen år 2016/2017 söker sig allt fler elever till Ekonomiprogrammet. Ökningen med 1200 elever motsvarar 9 %, och visar att Ekonomiprogrammet är ett av de högskoleförberedande program som har ökat mest. Uppsatsens syfte är att enligt Blooms taxonomi belysa samt identifiera de kunskapsnivåer som utmärker elever som behärskar ekonomiska ämnen på gymnasienivå. I den teoretiska delen av uppsatsen presenteras Blooms taxonomi, där den ursprungliga modellen från Bloom är kort presenterad, medan den reviderade modellen av Krathwohl presenteras mer omfattande med hänsyn till att uppsatsen utgår från Krathwohl reviderade teori. Uppsatsen har en positivistisk syn och är grundad på den kvalitativa datainsamlingsmetoden i form av intervjufrågor som utgår direkt från Krathwohls teori. Datasammansättningen genomfördes enligt forskningsfrågornas struktur där datareduktionen, dataanalysen och dataverifieringen är presenterad under empiriska data enligt frågeställningarna. Resultaten av uppsatsen visar att två faktorer ur Blooms taxonomi användes mer frekvent. Förståelsen och Tillämpningen ur den kognitiva processen anses vara de kunskapstyper som används mest av pedagoger som undervisar i ekonomiska ämnen. Vidare lyfts i diskussionen tendenser som pekar på att pedagogernas syn på nödvändig kunskap kan vara beroende av hur komplex den själva ekonomiska kursen är. Beroende av vilken kurs man ansvarar för kan detta alltså påverka vilken typ av kunskap pedagogerna anser kan vara avgörande för att eleverna ska klara ämnet.

ABSTRACT: Denna studie är en kvalitativ komparativ forskningsdesign. En jämförande metod för att analysera likheter och skillnader mellan studieobjekten men också i relation till tidigare forskning. Syftet med studien var att undersöka kunskapsläget samt hur kompetenssatsningen ser ut i Jämtlands kommuner bland socialtjänsthandläggare kring neuropsykiatrisk funktionsnedsättning ur ett förvaltningsetiskt och professionsetiskt perspektiv. Studien visar att de kommuner som ingått i studien är medvetna om dessa funktionsnedsättningar och har en mer eller mindre utarbetad strategi i bemötandet av personer med NPF och att de respondenter som hade goda kunskaper i ämnet ansåg att de behövde mer kunskap och kompetenssatsning, vilket Socialstyrelsen har efterfrågat i ett flertal utvärderingar och vägledningsdokument.

Studiens syfte är att ta reda på hur verksamma lärare differentierar sin undervisning i praktiken och därmed skapar lärandetillfällen som passar alla elever. I den empiriska delen av studien ingick tre grundskollärare och en speciallärare som alla intervjuades. Resultatet tolkades ur ett sociokulturellt perspektiv och visade att lärare upplever differentiering som oerhört viktigt men ibland utmanande, både i undervisning- och planeringssammanhang. Grunden för att skapa en differentierad matematikundervisning, menar lärarna, är att strukturera och planera undervisningstillfällen utifrån elevgruppens behov. De fem grundprinciperna, med inspiration från Wallbergs (2019) bok Lektionsdesign, är det som bejakas i processen med att skapa differentierade lärandetillfällen. En slutsats av analyserad data är att lärarna är eniga om att rutiner och en tydlig struktur är en grundförutsättning för differentiering.

Studien behandlar kompetenser och kunskapsnivåer hos gymnasieelever inom geometriavsnittet, matematikkurs 2b. Syftet är att undersöka i vilken utsträckning elever behärskar de matematiska kompetenserna och vilken kunskapsnivå inom avsnittet geometri elever uppnår på ett kunskapstest som konstruerats av uppgifter från nationella prov och elevernas läromedelsbok. Datainsamlingen genomfördes på en svensk gymnasieskola och omfattar 47 elever från två olika klasser i årskurs 2 på det samhällsvetenskapliga programmet. Samtliga elever har besvarat kunskapstest skriftligt. En innehållsanalys med utgångspunkt från kompetenser och kunskapsnivåer har sedan utförts på elevernas skriftliga svar och resultatet visar att eleverna behärskar algoritmkompetens och att en del elever behärskar begreppskompetens. Resultatet visar också att de flesta av eleverna befinner sig på kunskapsnivå 2 och 3. Många elever saknar således en djupare förståelse för geometrin enligt analysen med kunskapsnivåer. Rekommendationen efter studien är att eleverna behöver mera undervisning om begreppens definitioner för att förbättra de andra kompetenserna såsom resonemangskompetens, modelleringskompetens och kommunikationskompetens.

I svenska skolan används matematikboken flitigt av eleverna, och den har stor betydelse för läraren vidlektionsplaneringar. Följandeexamensarbete syftar till att öka kunskapen om i hur stor utsträckning räkning av uppgifter i matematikbokenunder lektionstidförbereder eleven inför att skriva det nationella ämnesprovet i matematik för åk 9. Hur lyfter läroböcker från vanligt förekommande läromedelsförlag matematikförmågorna, i relation till det nationella provet, och hur påverkar svårighetsnivån matematikkunskaperna? Enligt läroplanen ska eleven ges förutsättningar att utveckla fem förmågor, tidigare benämnt kompetenser, i matematik i grundskolan. Här utfördes en läromedelsanalys som visarattbegrepps-och metodförmågan tränas i störst utsträckning, på bekostnad av främst resonemangsförmågan och där efterproblemlösnings-och kommunikationsförmågan. Läroböckerna och deras svårighetsnivåer uppvisade liknande trend, och rankades efter uppskattad måluppfyllelse, men de är sannolikt otillräckliga efter matchning mot det nationella provet. Läraren rekommenderas därför att komplettera undervisningen med andra arbetsformer och mer utforskande, laborativa, arbetssätt än enbart enskild räkning.

<p>I undersökningen vill vi ta reda på mer om lärarnas inställning till kursplanerna stärvans- och uppnåendemål gällande NO för grundekolans tidigare del. Vi vill också ta reda på om eleverna når uppnåendemålen för NO i år 5. På grund av olika omständigheter, kunde inte alla mål undersökas.</p><p>Skolverket genomförde 2003 ett kunskapsprov med eleverna i år 9 som mätte deras kunskaper i NO. I biologi var en fjärdedel godkända och i fysik och kemi var en tredjedel godkända. Samma år genomfördes en internationell undersökning, rörande NO kunskaper, där svenska elever i år 8 deltog. I jämförelse med de övriga 20 deltagarländerna placerade sig de svenska eleverna bättre än genomsnittet. Resultatet var dock sämre än motsvarande undersökning från 1995.</p><p>Vi gjorde tre kvalitativa intervjuer med lärare och två med skolledare. Intervjuerna analyserades därefter med hjälp av diskursanalys. Vi delade ut ett kunskapsprov till nio klasser i år 6 för att mäta kunskapsnivån. Provet utgick från kursplanernas uppnåendemål i år 5. </p><p>Vi ser ett flertal olika diskursdrag beträffande vad lärarna strukturerar sin planering utifrån, vilka olika metoder lärarna anser vara viktiga samt vilken syn de har på kursplanernas utformning och hur de används. Resultatet på kunskapsprovet visar att totalt sett har 59 % godkänt resultat. I biologi är 66,5 % godkända, i fysik 53 % och i kemi 51 %.</p><p>Någon specifik orsak som förklarar resultatet kan inte urskiljas däremot finns flera möjliga.</p>