No description available.

Syftet med mitt arbete är att ta reda på hur några lärare möter elevers olika utbildningsbehov i matematik, eftersom lärarna har ett åtagande och en skyldighet att möta alla elever på deras kunskapsnivå. Jag utförde 9 semistrukturerade intervjuer med lärare på olika skolor i Malmö, samt skickade ut ett strukturerat frågeformulär till 62 kommunala skolor. Totalt kom det in 46 svar från enkätundersökningen. Jag har använt mig av två teorier för att tolka mitt resultat. Den första är Vygotskijs Proximalzonsteori (ZPD). En teori som utgår från att med rätt stöd och hjälp ifrån läraren så kan eleven utvecklas mer, mot om den inte får stöd och vägledning (Vygotskij, 1986). Den andra teorin är Piagets Motivationsteori som innebär att för att en elev ska bli motiverad så krävs en växling mellan utmanande och förstärkande aktiviteter (Imsen 2006, Lillemyr 2002). Mitt resultat visade på att lärare många gånger möter starka elever och stöttar svaga elever i ämnet matematik. De flesta lärare anser dock att det är svårt att räcka till för att alltid kunna möta alla elevers olika behov. Olikheterna i en klass är stora, och samtliga lärare anser att de kan bli bättre på att möta elever på den nivå där eleven befinner sig. De flesta lärare saknar stöd av speciallärare mot matematik. De lärare som intervjuats säger att de önskar specialpedagogiskt stöd, till exempel att arbeta med en mindre grupp elever, samtala med lärare kring elever eller lärsituationer eller utföra observationer. Min slutsats är att, lärare kan bli bättre på att möta varje elev på den nivå där eleven befinner sig kunskapsmässigt!

Klassrummet är den plats lärare och elever tillsammans lär sig kunskaper om matematik. En viktig del i klassrummen är undervisningens matematikuppgifter, uppgifterna som skapar ett utmanande hinder och engagerar eleverna att sträva mot ett lärande. Denna studie sker i anslutning till LICR-projektet vid Umeå universitet och syftar till att öka förståelsen för relationen mellan elevers lärande och vilken resonemangstyp elever använder när de löser matematikuppgifter designade så att eleven använder antingen algoritmiskt- eller kreativt resonemang. Studien använder en jämförande analys för att beskriva datamaterialet. Empiriskt visar studien att elever som utför matematikuppgifterna som prövar algoritmiskt resonemang lyckas signifikant bättre under träning än elever som utför matematikuppgifter som prövar kreativt resonemang. Under test gäller motsatsen och elever som tränat med matematikuppgifter som prövar kreativt resonemang presterar bättre än de som prövats på algoritmiskt resonemang. Det finns ett samband mellan elevers lösningsfrekvens och deras kognitiva förmåga under test oavsett vilka matematikuppgifter de tränat på.

Bakgrund: Endometrios är en gynekologisk sjukdom som drabbar ca 10% av alla fertila kvinnor. Sjukdomen kännetecknas av att vävnad som liknar livmoderslemhinnan växer utanför livmodern. De vanligaste symtomen vid endometrios är kronisk bäckensmärta, smärtsamma menstruationer och smärta vid samlag. Tiden från symtomdebut till diagnos tar idag lång tid vilket delvis beror på komplexa symtom och bristande kunskap hos sjukvårdpersonal.    Syfte:  Syftet var att beskriva kvinnors erfarenheter av att leva med endometrios.   Metod: En litteraturstudie baserad på åtta empiriska studier. Analysen har skett med Fribergs stegsmodell. Litteratursökningen gjordes i databaserna Cinahl och Scopus.   Resultat: Analysen gav som resultat tre huvudkategorier och åtta underkategorier. Huvudkategorierna var: Den kroppsliga och mentala kampen, Det begränsade livet och Medicinska erfarenheter.   Konklusion: Endometrios är en sjukdom som kan påverka flera aspekter i de drabbade kvinnornas liv. Smärtorna var ofta orsaken till de begränsningar som kvinnorna upplevde i vardagen. Litteraturstudien belyser en kunskapsbrist inom hälso- och sjukvården men även i samhället. För att säkerställa god vård för kvinnor med endometrios behöver vårdpersonal arbeta utifrån evidens och ett personcentrerat förhållningssätt.    Nyckelord: Endometrios, erfarenhet, utmaning. / Background: Endometriosis is a gynecological disease that affects about 10% of all fertile women. The disease manifest through endometrial tissue that grows outside of the uterus. The most common symptoms are chronic pelvic pain, painful menstruation and pain during intercourse. Diagnosis takes a long time, someting that is partly due to complex symptoms and healthcare staffs lack of knowledge.    Aim: The aim was to describe womens experience of living with endometriosis.   Methods: A literature review based on eight empirical studies. The analysis has been carried out using Friberg's step model. The literature search was conducted in the databases Cinahl and Scopus.   Results: The analysis resulted in three main categories and eight subcategories. The main categories were: The fysical and mental struggle, The limited life and Medical experiences.   Conclusion: Endometriosis is a disease that can affect several aspects of women's lives. The pain was often the cause of the limitations the women experienced. The literature study sheds light on the lack of knowledge within health care but also in society. To ensure good care for women with endometriosis, healthcare professionals need to work based on evidence and a person-centred approach.   Keywords: Endometriosis, experience, challenge.

Det krävs mycket resurser för att skapa innehåll till spel. Detta arbete ämnar skapa en nivågenerator till ett specifikt pusselspel för att korta ned utvecklingstiden för spelet. Nivågeneratorn använder en evolutionär algoritm och dess metod för att evaluera nivåer är baserad på publicerade teorier om vad som gör spel roliga och vad som gör pusselspel utmanande. Hypotesen är att nivågeneratorn som skapas ska kunna rangordna de nivåer den genererar efter deras grad av utmaning. För att testa detta så har ett speltest utförts där testpersoner får spela nio nivåer och ju längre dit det tar i snitt att klara en nivå ju svårare anses den vara. Resultatet från speltestet visar tydligt att nivågeneratorn har lyckats rangordna nivåerna. De lättaste tog kortast tid och de svåraste tog längst tid att klara. För att utveckla generatorn vidare så finns det ett antal idéer som tros förbättra nivågeneratorns förmåga att skilja på nivåer baserat på deras grad av utmaning.

Studiens syfte är att ta reda på hur verksamma lärare differentierar sin undervisning i praktiken och därmed skapar lärandetillfällen som passar alla elever. I den empiriska delen av studien ingick tre grundskollärare och en speciallärare som alla intervjuades. Resultatet tolkades ur ett sociokulturellt perspektiv och visade att lärare upplever differentiering som oerhört viktigt men ibland utmanande, både i undervisning- och planeringssammanhang. Grunden för att skapa en differentierad matematikundervisning, menar lärarna, är att strukturera och planera undervisningstillfällen utifrån elevgruppens behov. De fem grundprinciperna, med inspiration från Wallbergs (2019) bok Lektionsdesign, är det som bejakas i processen med att skapa differentierade lärandetillfällen. En slutsats av analyserad data är att lärarna är eniga om att rutiner och en tydlig struktur är en grundförutsättning för differentiering.

Syftet med denna studie är att öka kunskapen om hur grundskollärare och andra yrkesgrupper inom skolan organiserar, undervisar och inkluderar särbegåvade elever i sin undervisning. För att uppnå syftet utformades en enkät som besvarades av grundskollärare och andra yrkesgrupper inom skolan som ansåg sig ha erfarenhet och kunskap i att arbeta med särbegåvade elever. Svaren som kom in från enkäten analyserades med hjälp av en univariat analys och en kvalitativ innehållsanalys. Studiens resultat diskuteras i relation till studiens bakgrund, det sociokulturella perspektivet och tidigare forskning. Resultaten i studien visar att grundskollärare och andra yrkesgrupper inom skolan arbetar och inkluderar särbegåvade elever på många olika sätt och med flera olika metoder. Den mest förekommande metoden är enligt respondenterna att eleven får en individanpassad undervisning med egna uppgifter samtidigt som eleven inkluderas i klassrummet genom gemenskap och delaktighet i den ordinarie klassen.

Bakgrund: Kommunikation är överföring av information som vidarebefordras mellan människor och kan ske både verbalt och icke verbalt. Inom vården fungerar kommunikationen som en nyckel mellan sjuksköterska och patient för att omvårdnaden ska utformas personcentrarat och med god kvalitet. Hinder i kommunikationen påverkar omvårdnaden negativt vilket också tidigare forskning visar. Syfte: Beskriva hinder i sjuksköterskans omvårdnad relaterat till kommunikationen. Metod: En litteraturstudie med induktiv ansats baserad på 8 vetenskapliga artiklar med kvalitativ metod. För att analysera insamlade data användes Fribergs (2017) analysmetod. Resultat: I resultatet framkom en huvudkategori: Hinder i kommunikationen. Huvudkategorin Hinder i kommunikationen fick underkategorierna: Språkbarriärer, Användandet av tolk, Digital vård, Verbal kommunikation och Sjuksköterskans inställning. Slutsats: Studien visade att hinder i kommunikationen var ett stort problem för omvårdnaden. Sjuksköterskor upplevde att det i vissa fall var svårt att kommunicera med patienten och att de därför inte kunde erbjuda en god omvårdnad. Andra orsaker som framkom i resultatet var att det förekom språkbarriärer, missförstånd, tidsbrist och orsaker relaterade till sjuksköterskans inställning.

I läroplanen för grundskolan står det att alla elever ska få en likvärdig utbildning. Det är därför viktigt att alla elever får den utmaning de behöver i skolan för att utvecklas. Studiens syfte är att få mer kunskap kring hur lärare på lågstadiet planerar och utmanar för de högpresterande elevernas skrivande. Detta är ett forskningsområde som har stor brist på forskning. För att besvara studiens frågor intervjuades fyra lärare som undervisar i årskurserna ett till tre. Dessa intervjuer analyserades sedan tematiskt utifrån lärandets fyra zoner. Resultatet visade att samtliga lärare har en gemensam bild över vilka elever som anses vara högpresterande. Lärarna berättade att de försökte nå fram till de högpresterande eleverna och utmana dem. Under intervjuerna berättade lärarna att de inte hade nog med tid för att planera utmanande aktiviteter för de högpresterande eleverna.

Migration är en av historiens och samtidens mest sammansatta fenomen, sett ur såväl ett etniskt, ekonomiskt, politiskt som ur ett socialt perspektiv. Trots stora historiska variationer i antalet av migration, kan konstateras att Sverige åtminstone under de senaste 150 åren, gått från att vara ett utvandringsland till att vara ett invandringsland. Syftet med denna studie var att genom analys av två svenska dagstidningar Svenska Dagbladet (SvD) och Dagens nyheter (DN) under åren 1974, 1995, 2015, undersöka hur förståelse och meningsskapande till invandring som en utmaning framställs. Studien har en socialkonstruktionistisk ansats där textanalyser genomförts med fokus på dominerande föreställningar om invandring som utmaning i politiska nyheter och ledarsidor. I analysen har tre tveeggade diskursiva idéutrymmen identifierats: (i) solidaritetens-/okunnighetens-, (ii) humanitetens/kriminalitetens- och (iii) medmänsklighetens/rädslans diskurser. Diskurserna är verksamma när invandring som utmaning diskuteras och skrivs som politiska nyheter. Dessa tre olika idéutrymmen är helt olika varandra och har en helt annan politisk innebörd.