No description available.

Studiens mål var att undersöka vilka fågelarter som hittas i Dalafjällen, i vilken miljö man hittar dem samt ifall det fanns en separation mellan arter i val av häckningsplats. Undersökningsytan kom att bli Drevfjällens naturreservat och koncentrerade sig kring högsta fjälltoppen Härjehågna. Sedan flera år tillbaka har detta område inventerats av Länsstyrelsen i Dalarna som en del i deras miljöövervakningsarbete. Data ifrån 2011-2013 års inventeringar användes till denna rapport. Fältstudierna bestod av två rutter där två inventeringsmetoder kombinerades: punkttaxering och linjetaxering. Rutterna var 12 kilometer långa med 20 jämnt utspridda punkter däremellan inventerades 19 linjer. Inventeringarna skedde efter snösmältningen och då alla flyttfåglar kommit vilket motsvarar juni månad i Dalafjällen. Inventeringarna skedde med start cirka 03:30 och slutade cirka 09:00. Några arter studerades mer noggrant. Dessa arter var bergfink Fringilla montifringilla, lövsångare Phylloscopus trochilus, rödstjärt Phoenicurus phoenicurus, trädpiplärka Anthus trivialis och ängspiplärka Anthus pratensis. För dessa arter undersöktes hur de väljer häckningsbiotop.   Totalt har 63 arter observerats under inventeringsperioden 2011-2013. Tio ordningar fåglar är representerade och majoriteten är tättingar, vadare kommer på andra plats. De vanligaste arterna var lövsångare, bergfink samt rödstjärt. För de arter som valts ut att studeras närmare kan följande slutsatser dras: Trädpiplärkan har starkast preferenser för barrnaturskog och förekommer inte alls på risheden medan ängspiplärkan hittas i nästan alla fall ute på risheden. Bergfink och rödstjärt sjunger till största del inne i barrnaturskogen och lövsångaren hittas i alla miljöer.   Då naturen är komplex är det svårt att säga något definitivt vad gäller nischseparation. Men trädpiplärka och ängspiplärka är två mycket lika arter som har helt skilda habitat. Mönstret kan vara en följd utav mellanartskonkurrens som lett till en förskjutning av nisch för ängspiplärkan. Lövsångare har en bred nisch med avseende på habitat och borde därmed inte vara kräsen heller vad gäller val av föda eller boplats. Lövsångaren är Sveriges vanligaste fågel och en bred nisch är ett vinnande koncept för denna art. / Purpose of the study was to investigate the bird species found in the mountains of Dalarna, in what environment you find them, and if there was a separation between species in choice of nesting site. The investigation was performed in the nature reserve Drevfjällen concentrated around the highest mountain top Härjehågna. For several years, this area has been inventoried by the County administration of Dalarna as part of their environmental monitoring work. Data from the 2011-2013 was used in this report. The numbers of observed species and habitats were compiled. For the study about habitat selection, five species were selected for a closer look. These species were Brambling Fringilla montifringilla, Willow Warbler Phylloscopus trochilus, Common Redstart Phoenicurus phoenicurus, Tree Pipit Anthus trivialis and Meadow Pipit Anthus pratensis.   A total of 63 species were observed during the period 2011-2013. Ten orders of birds are represented and the majority are passerines, waders come in second place. The species selected to be studied further following can be said: The Tree Pipit has the strongest preference for coniferous forest and is totally lacking in the open environment but there you often find the Meadow Pipit. Brambling and Common Redstart sings mostly inside the coniferous forest and willow warbler is found in all environments.   When nature is complex, it is difficult to say anything definitive in terms of niche separation. But the Tree Pipit and Meadow Pipit are two very similar species that have completely different habitat. This may be a consequence of competition which led to a shift in the niche for the Meadow Pipit. Willow Warbler has a broad niche in terms of habitat and should therefore not be picky either with regard to choice of food or habitat. Willow Warbler is Sweden's most common bird and a broad niche is an excellent strategy for this species.

<p>I dagens samhälle är det mycket som inte är tillgängligt och användbart för alla. Målet är att det ska vara jämlikt att leva och ta del av omgivningen. Detta innebär att även personer med en funktionsnedsättning ska kunna ta sig in i en byggnad, helst genom huvudentrén. Förr i tiden tänkte man inte på tillgänglighet på samma sätt och byggnaderna blev därför inte tillgängliga för alla. Men idag finns det bestämmelser som måste följas och även kulturhistoriskt värdefulla byggnader måste tillgänglighetsanpassas. När dessa samtidigt ska bevaras uppstår det lätt konflikter. Det kan leda till att alla krav på tillgänglighet inte kan uppfyllas utan att byggnaden förvanskas.</p><p>Syftet med rapporten är att ta reda på om det går att komma fram till några generella slutsatser över hur tillgängligheten kan lösas effektivare vid entréer till kulturhistoriskt värdefulla byggnader. Detta görs genom att titta på tidigare genomförda projekt och på så sätt undersöka om det finns några likheter vad gäller omständigheter på platsen och den slutliga lösningen. En stor del av arbetet går även ut på att inventera fyra byggnader i Gävle och se vad det finns för vanliga brister vad gäller tillgänglighet och användbarhet vid kulturhistoriska byggnader. Slutligen görs intervjuer med kunniga personer inom tillgänglighetsområdet och som själva är beroende av extra bra tillgänglighet.</p><p>Slutsatsen av arbetet är att det är svårt att säga något generellt om hur tillgängligheten kan förbättras. En orsak till detta är varsamhetskravet och förvanskningsförbudet som borde klargöras tydligare. Fler bra exempel på lösningar måste även spridas. De vanliga brister som finns i befintlig bebyggelse är oftast de mindre detaljerna. I återkommande fall är det brist på kontrastmarkeringar, belysning och ledstänger. Detta är något förvånande eftersom det är tämligen billiga åtgärder och som dessutom oftast kan utföras utan att förvanska byggnaden. Slutligen har en lathund sammanställts, med de mest grundläggande kraven som gäller vid utformningen av en tillgänglig och användbar entré. Det är meningen att modellen kan användas som grund för projektörer så att inga detaljer glöms bort och ett effektivare arbete kan utföras för att nå en jämnare nivå på tillgängligheten.</p> / <p>In the society today there are many areas in our surroundings that are not accessible and applicable to everyone, even though the goal is that they should be. This includes people with some sort of functional disability. This means that also people with a functional disability should be able to enter a building through the main entrance. In the earlier days when buildings were constructed, people didn’t think about the accessibility for handicapped persons, which resulted in that many buildings became inaccessible to them. Today there’s rules that states that all buildings shall be adapted so that they become accessible to functional disabled people, this also includes older buildings whit a culture-historical value. At the same time, these culture-historical buildings should be preserved. These two requirements can sometimes cause a conflict. That can result with that all requirements on access cannot be met, without distorting the building.</p><p>The aim of this report is to conclude if some general guidelines can be established about how to solve conflict between preservation and accessibility. This is accomplished by observations of earlier solutions of the problem, and to find out if there are any similarities in the surrounding and selections of solution. A big part of the work also lies in the investigation of four buildings in Gävle, to find if there are some lacks of the accessibility. Finally interviews are performed with people who are the field of expertise, and who themselves are in the need of good accessibility.</p><p>The conclusion of the work is that it’s hard to say something generally about how to make the accessibility better. A reason is that the careful requirement and distortion prohibition needs to be clarified clearer. More good examples also have to be disseminated. What buildings generally miss is smaller details. In repeated cases, it’s shortage of contrast markings, lightning and handrails. This is surprising because it’s rather cheap measures and that moreover can be carried out without corrupting the buildings. Finally a guideline has been produced, containing the most fundamental requirements that are current when creating an accessible and applicable entrance. This model can help people that work whit accessibility, to faster come up with an acceptable solution. It also makes it less likely that some details are overlooked and the accessibility will be better.</p>

No description available.

I dagens samhälle är det mycket som inte är tillgängligt och användbart för alla. Målet är att det ska vara jämlikt att leva och ta del av omgivningen. Detta innebär att även personer med en funktionsnedsättning ska kunna ta sig in i en byggnad, helst genom huvudentrén. Förr i tiden tänkte man inte på tillgänglighet på samma sätt och byggnaderna blev därför inte tillgängliga för alla. Men idag finns det bestämmelser som måste följas och även kulturhistoriskt värdefulla byggnader måste tillgänglighetsanpassas. När dessa samtidigt ska bevaras uppstår det lätt konflikter. Det kan leda till att alla krav på tillgänglighet inte kan uppfyllas utan att byggnaden förvanskas. Syftet med rapporten är att ta reda på om det går att komma fram till några generella slutsatser över hur tillgängligheten kan lösas effektivare vid entréer till kulturhistoriskt värdefulla byggnader. Detta görs genom att titta på tidigare genomförda projekt och på så sätt undersöka om det finns några likheter vad gäller omständigheter på platsen och den slutliga lösningen. En stor del av arbetet går även ut på att inventera fyra byggnader i Gävle och se vad det finns för vanliga brister vad gäller tillgänglighet och användbarhet vid kulturhistoriska byggnader. Slutligen görs intervjuer med kunniga personer inom tillgänglighetsområdet och som själva är beroende av extra bra tillgänglighet. Slutsatsen av arbetet är att det är svårt att säga något generellt om hur tillgängligheten kan förbättras. En orsak till detta är varsamhetskravet och förvanskningsförbudet som borde klargöras tydligare. Fler bra exempel på lösningar måste även spridas. De vanliga brister som finns i befintlig bebyggelse är oftast de mindre detaljerna. I återkommande fall är det brist på kontrastmarkeringar, belysning och ledstänger. Detta är något förvånande eftersom det är tämligen billiga åtgärder och som dessutom oftast kan utföras utan att förvanska byggnaden. Slutligen har en lathund sammanställts, med de mest grundläggande kraven som gäller vid utformningen av en tillgänglig och användbar entré. Det är meningen att modellen kan användas som grund för projektörer så att inga detaljer glöms bort och ett effektivare arbete kan utföras för att nå en jämnare nivå på tillgängligheten. / In the society today there are many areas in our surroundings that are not accessible and applicable to everyone, even though the goal is that they should be. This includes people with some sort of functional disability. This means that also people with a functional disability should be able to enter a building through the main entrance. In the earlier days when buildings were constructed, people didn’t think about the accessibility for handicapped persons, which resulted in that many buildings became inaccessible to them. Today there’s rules that states that all buildings shall be adapted so that they become accessible to functional disabled people, this also includes older buildings whit a culture-historical value. At the same time, these culture-historical buildings should be preserved. These two requirements can sometimes cause a conflict. That can result with that all requirements on access cannot be met, without distorting the building. The aim of this report is to conclude if some general guidelines can be established about how to solve conflict between preservation and accessibility. This is accomplished by observations of earlier solutions of the problem, and to find out if there are any similarities in the surrounding and selections of solution. A big part of the work also lies in the investigation of four buildings in Gävle, to find if there are some lacks of the accessibility. Finally interviews are performed with people who are the field of expertise, and who themselves are in the need of good accessibility. The conclusion of the work is that it’s hard to say something generally about how to make the accessibility better. A reason is that the careful requirement and distortion prohibition needs to be clarified clearer. More good examples also have to be disseminated. What buildings generally miss is smaller details. In repeated cases, it’s shortage of contrast markings, lightning and handrails. This is surprising because it’s rather cheap measures and that moreover can be carried out without corrupting the buildings. Finally a guideline has been produced, containing the most fundamental requirements that are current when creating an accessible and applicable entrance. This model can help people that work whit accessibility, to faster come up with an acceptable solution. It also makes it less likely that some details are overlooked and the accessibility will be better.

Det finns ca 2100 arter av lavar och ca 1000 arter av mossor i Sverige. Av dessa befinner sig 281 lavarter och 233 mossarter på rödlistan. Lavar och mossor är relativt okända organismgrupper då nya arter fortfarande upptäcks som visar sig vara inte allt för ovanliga. De flesta lav- och mossarterna är inte särskilt känsliga för störningar, men de arter som som är känsliga är extra intressanta och utgör ofta signalarter för ett områdes status. Eftersom lavar och mossor är relativt lätta att hitta och återfinns året runt är av de man känner till välstuderade och används ofta som indikatorer på ett områdes biologiska kvaliter.   En jämförande inventering genomfördes sommaren 2010 i en produktionsskog med gran och en olikåldrig blandskog för att se om det fanns några skillnader i artdiversiteten av mossor och lavar genom att inventera 60 rutor i vardera skog. Inga signalarter eller arter kategoriserade som hotade hittades. I granskogen hittades två lavarter och 20 mossarter och i blandskogen hittades fem lavarter och 25 mossarter. Antalet arter var lägre i produktionsskogen men i genomsnitt fanns lika många arter per ruta i de båda skogarna. Produktionsskogen med gran ska ingå i ett framtida naturreservat och man vill att den ska bli så lik blandskogen som möjligt i framtiden. Olika förslag till skötselplanen tas upp, så som att ringbarka, frihugga lövträd samt att fylla igen dikena som sätts in för att produktionsskogen ska få en mer blandskogkaraktär.

I den här studien har en inventering av alla korskopplingsrum på Folktandvården Stockholm utförts. Målet var att ta reda på hur många av Folktandvårdens switchar som behövde bytas ut samt till vilken modell de skulle bytas ut. Resultatet blev att det är 49 stycken switchar som behövde bytas ut. Enligt denna studie skulle den nya modellen på switcharna vara av märket Cisco Catalyst 9300 då den visade sig vara mest lämplig samt kostnadseffektiv. I studien skulle även ett förslag på bättre organisering för de olika korskopplingsskåpen utföras så att ett mer effektivt och tidsbesparande arbetssätt kan tillämpas på klinikerna. Resultatet för detta finns beskrivet i form av en instruktion som ska publiceras på Folktandvårdens intranät så att de IT-ansvariga på klinikerna kan ta del av den.

Enligt viss svensk forskning råder stor homogenitet gällande forskning kring mobbning. Denna påpekar att endast ett fåtal forskare figurerar i de flesta vetenskapliga artiklar som fokuserat på mobbning. Syftet med föreliggande studie var att undersöka huruvida denna homogenitet stod att finna i uppsatser skrivna på Högskolan i Gävle, skrivna inom samma ämnesområde. Detta genomfördes genom en inventering där uppsatserna analyserades och kategoriserades efter relevanta ämnesområden. Resultatet visade att det fanns stor homogenitet på flera punkter. Bland annat återkom tre forskare och en ickevetenskaplig källa frekvent i de flesta uppsatsernas definition av mobbning. Studien visade också att majoriteten av uppsatserna var skrivna av blivande lärare inom lärarprogrammet samt att det inom andra utbildningsprogram endast fanns ett fåtal uppsatser skrivna om mobbning.     Nyckelord: heterogenitet, homogenitet, inventering, mobbning, uppsatser,

Högarp ligger i östra kanten av Jönköpings län. I den här undersökningen har en inventeringav kärlväxterna i de tre ängarna i byn gjorts och jämförts med en inventering från 1979.Bortsett från en period under mitten av 1900-talet, har ängarna förmodligen hävdats på ettliknande sätt under en mycket lång tid. Därför har också en väldigt rik ängsflora utvecklats.Syftet med undersökningen, var att se vilka förändringar som skett i florasammansättningenunder åren som gått mellan de två inventeringarna. Påverkansfaktorer som kvävenedfall,försurning, metoder för hävd och några olika ängsväxters habitatskrav är aspekter sombehandlas. Analysen utgår också från de metoder för hävd som beskrivs i kulturreservatetsskötselplan och som redovisats i intervjuer.Eftersom ängarnas gränser utvidgats något sedan 1979 har det inte gått att avgöra ifall nyaarter tillkommit på grund av större arealer i den senare inventeringen. Därför ligger fokusistället på arter som försvunnit.Flera av de arter som försvunnit är exempel på arter som är lågvuxna, kräver lite näring och ärkänsliga för konkurrens från andra växter. De metoder för ängsskötseln som beskrivs iskötselplanen för kulturreservatet stämmer i stort överrens med de rekommendationer förskötsel som beskrivs i den litteratur som ingått i arbetet, men metoden för hötorkning behöverutvecklas och tiden för efterbete bör definieras tydligare.Möjliga hot mot ängsväxterna är upphörd eller försämrad hävd. Ett annat hot ärkulturreservatets isolerade läge i ett modernt jord- och skogsbrukslandskap. Det kan fungerasom en spridningsbarriär, vilket på sikt, eller kanske redan idag, kan ha orsakat en genetiskdepression hos några växtarter.

Den här studien är en inventering av hur svensk elithandboll ser ut idag. Skälet till detta är att vi är två, väldigt handbollsintresserade personer som helt enkelt vill få en inblick i hur svensk elithandboll ser ut idag. Studien är en blandning av en kvalitativ och kvantitativ studie baserad på information av tränare och sportchefer inom svenska elitföreningar, förbundspersoner samt även en handbollsjournalist. Då detta i sig inte är ett vetenskapligt område har vi valt att utgå från teorier kring utvärdering samt att vi även lyfter vissa teoretiska begrepp och modeller i den avslutande diskussionsanalysen för att försöka knyta ihop allting. Det tydligaste resultatet av studien har varit att respondenterna ansett att media har en stor inverkan på handbollens framtid och ett av nyckelorden som använts är marknadsföring av sporten. Det framkommer även andra tankar och åsikter som är mycket intressanta och som visar att det finns många idéer och potentiella lösningar för att stärka svensk elithandboll på sikt. Det är dock komplicerat och det är svårt att ge specifika svar. Dels på grund av komplexiteten då alla svarat utifrån egna erfarenheter, referensramar samt förutsättningar kring den verksamhet respondenterna rör sig inom, men också då svarsfrekvensen i studien dessvärre är väldigt låg. Trots detta så vill vi dock påstå att arbetet har gett åsikter och tankar som kan lyftas och vara positivt för svensk elithandboll.