Högarp ligger i östra kanten av Jönköpings län. I den här undersökningen har en inventeringav kärlväxterna i de tre ängarna i byn gjorts och jämförts med en inventering från 1979.Bortsett från en period under mitten av 1900-talet, har ängarna förmodligen hävdats på ettliknande sätt under en mycket lång tid. Därför har också en väldigt rik ängsflora utvecklats.Syftet med undersökningen, var att se vilka förändringar som skett i florasammansättningenunder åren som gått mellan de två inventeringarna. Påverkansfaktorer som kvävenedfall,försurning, metoder för hävd och några olika ängsväxters habitatskrav är aspekter sombehandlas. Analysen utgår också från de metoder för hävd som beskrivs i kulturreservatetsskötselplan och som redovisats i intervjuer.Eftersom ängarnas gränser utvidgats något sedan 1979 har det inte gått att avgöra ifall nyaarter tillkommit på grund av större arealer i den senare inventeringen. Därför ligger fokusistället på arter som försvunnit.Flera av de arter som försvunnit är exempel på arter som är lågvuxna, kräver lite näring och ärkänsliga för konkurrens från andra växter. De metoder för ängsskötseln som beskrivs iskötselplanen för kulturreservatet stämmer i stort överrens med de rekommendationer förskötsel som beskrivs i den litteratur som ingått i arbetet, men metoden för hötorkning behöverutvecklas och tiden för efterbete bör definieras tydligare.Möjliga hot mot ängsväxterna är upphörd eller försämrad hävd. Ett annat hot ärkulturreservatets isolerade läge i ett modernt jord- och skogsbrukslandskap. Det kan fungerasom en spridningsbarriär, vilket på sikt, eller kanske redan idag, kan ha orsakat en genetiskdepression hos några växtarter.

<p>Slåtterängen är en av Sveriges mest artrika marker. Artrikedomen uppstår genom att näringen i marken minskas. Detta sker genom att ängen årligen slås med lie eller slåtterbalk och sedan eventuellt efterbetas. På en slåtteräng finns värdväxter för mängder av insekter. Med tanke på den drastiska minskningen av ängsmarker som skett under 1900-talet, finns det risk för att många av dessa insekter dör ut i Sverige.</p><p>Syftet med detta arbete är att ta reda på om och i så fall på vilket sätt riktade åtgärder för skötsel av ängar skulle kunna gynna den biologiska mångfalden.</p><p>Jag har genom litteraturstudier tagit reda på vilka ängs- och betesmarksväxter som är värdväxter och / eller nektarresurser för fjärilar och vilken geografisk utbredning dessa växter har. Jag har även undersökt och beskriver hur en äng restaureras, hävdas samt hur den kan hävdas för att gynna insekter, specifikt fjärilar.</p><p>Av litteraturstudien framgår att många av fjärilarnas värdväxter kräver en näringsfattig miljö och därför gynnas av hävd. De traditionella slåttermetoderna räcker dock inte när det gäller fjärilar utan det krävs en anpassad skötsel av ängen. Detta inkluderar bland annat att noga välja tidpunkt under säsongen för slåttern, baserat på värdväxternas och fjärilarnas livscykler samt att ta hänsyn till de speciella krav på omgivningens variation och utformning som fjärilar har.</p><p> </p>

Slåtterängen är en av Sveriges mest artrika marker. Artrikedomen uppstår genom att näringen i marken minskas. Detta sker genom att ängen årligen slås med lie eller slåtterbalk och sedan eventuellt efterbetas. På en slåtteräng finns värdväxter för mängder av insekter. Med tanke på den drastiska minskningen av ängsmarker som skett under 1900-talet, finns det risk för att många av dessa insekter dör ut i Sverige. Syftet med detta arbete är att ta reda på om och i så fall på vilket sätt riktade åtgärder för skötsel av ängar skulle kunna gynna den biologiska mångfalden. Jag har genom litteraturstudier tagit reda på vilka ängs- och betesmarksväxter som är värdväxter och / eller nektarresurser för fjärilar och vilken geografisk utbredning dessa växter har. Jag har även undersökt och beskriver hur en äng restaureras, hävdas samt hur den kan hävdas för att gynna insekter, specifikt fjärilar. Av litteraturstudien framgår att många av fjärilarnas värdväxter kräver en näringsfattig miljö och därför gynnas av hävd. De traditionella slåttermetoderna räcker dock inte när det gäller fjärilar utan det krävs en anpassad skötsel av ängen. Detta inkluderar bland annat att noga välja tidpunkt under säsongen för slåttern, baserat på värdväxternas och fjärilarnas livscykler samt att ta hänsyn till de speciella krav på omgivningens variation och utformning som fjärilar har.

Ängen var länge ett viktigt markslag som försörjde djuren med hö och lövfoder. Under 1800- och början av 1900-talet påbörjades en förändring och effektivisering inom jordbruket som ledde till att stora arealer äng plöjdes upp och lades om till åker. Studiens syfte är att undersöka vad det är för typ av ängsmark som hävdas idag och hur detta kan påverka dagens synsätt på hur en äng ursprungligen såg ut. Hypotesen som detta arbete bygger på är att det är de ängar som förr (1800-tal och tidigare) som klassades som de sämre inom byn som finns bevarade idag eftersom de bättre ängarna plöjdes upp till åker. För att testa denna hypotes har 31 byar med ängar som finns skyddade som naturreservat- eller Natura 2000-område undersökts i Kronobergs län. Med hjälp av historiska kartor och skiftesakter från 1800-talet studerades ängsboniteten i respektive by. Resultatet visar att det är de bättre ängarna som hävdas idag i de undersökta byarna och hypotesen har i detta fall visat sig vara felaktig. Eftersom många människor idag saknar erfarenhet av ängsbruk får de kvarvarande slåttermarkerna representera bilden av hur en äng ska se ut. Undersökningen har visat att det var ängar av låg bonitet som var vanligast på 1800-talet. De som finns bevarade idag hade framför allt en god till mycket god bonitet, vilket innebär att de inte är representativa och på så vis ger en felaktig bild. Inför framtiden bör man därför tänka på att integrera både natur och kultur i bevarandet av ängar. Genom att skydda marker av varierande bonitet, både de bra och de dåliga, får man olika naturliga förutsättningar och på så vis även olika artsammansättningar.

Föllingsö är odlingslandskapet som räddades undan från golfspelarnas klubbor och skyddades inom ramen för det Europiska nätverket Natura 2000. Slåtterängar är en viktig biotop då de hyser en hög biologisk mångfald och studien av Föllingsös slåtteräng i södra Östergötland omfattar en dels en återinventering av ängens kärlväxtarter dels en historisk kartanalys. Kartanalysen som omfattar tiden 1821-2013 visar att ängen inledningsvis brukats som äng och under en ca 50 år lång period nyttjats som betesmark innan ängsskötseln återupptogs 1993. En analys av 1821 års bonitetsgradering visar ett mönster som innebär att de ängsmarker med lägst bonitet är de som i störst utsträckning har undkommit rationalisering och omläggning till åkermark och därmed är de ängsmarker med längst kontinuitet. Inventeringen, i form av en täckningsgradsanalys, gjordes i syfte att undersöka om den återupptagna hävden har påverkat vegetationen. I kategorin ”betesgynnade” arter har en minskning skett. Orsakerna till detta tillskrivs förändringar i hävden då tramp och gödsling minskat avsevärt i och med övergången till slåtter. För att öka antalet slåttergynnade arter föreslås ett försök där ängen slåttras vid två tillfällen per år i stället för som nuvarande en.

Idag sker ett samspel mellan alla levande organismer, växter och djur som gör det möjligt att våra levnadsbehov kan tillgodoses. Vid nybyggnation av hus är det många som inte tänker på att man kan anpassa villatomten så att den bidrar till en mindre klimatpåverkan. En villaträdgård där hänsyn tagits till ekosystemtjänster kan t.ex. bestå av växtlighet som hjälper bin att pollinera grödor, växter som ger syre samt träd och buskar som reglerar temperaturen. Det är därför intressant hur ekosystemtjänster fungerar i en mindre skala och vad småhusföretag kan göra för att bidra till en klimatsmart villaträdgård och därav öka den biologiska mångfalden.  Naturvårdsverket vill öka medvetenheten om hur beroende vi människor är av biologisk mångfald, naturen och fungerande ekosystem för växter, djur och människor. Med en ökad kunskap om de ekosystemtjänster som finns idag växer förståelsen som hjälper till att bevara biologisk mångfald samt skapa ett större engagemang för ett hållbart sätt att leva.  Syftet är att undersöka hur en villatomt kan anpassas för att bidra till en mer klimatsmart trädgård med hjälp av ekosystemtjänster. Syftet är inte undersöka VillaZero utan hela tomten där flera perspektiv vägs in för att en familj ska kunna göra skillnad för ekosystemtjänster jämfört mot ett mer traditionellt sätt. Målsättningen med arbetet är att komma fram till ett förslag hur man kan utforma en villatomt som gynnar de ekosystemtjänster som finns i dagsläget. Skillnaden blir påverkbar om flera i ett villaområde eller samhälle väljer denna lösning, där det finns en genomtänkt tanke över helheten.  Studien visade att att det finns goda möjligheter att utforma sin trädgård för att gynna de ekosystemtjänster som finns. Med hjälp av t.ex växthus, pallkragar, en damm och grönska ökar de stödjande, kulturella, reglerande och försörjande ekosystemtjänsterna. Tomten har med hjälp av en mall från Stockholm Stad lyckas uppnå en högre grönytefaktor efter utformning av tomt än innan vilket gör att tomten blir mer ekoeffektiv. / Today, there is an interplay between all living organisms, plants and animals that makes it possible for our living needs to be met. When building a new house, many people do not think that it is possible to adapt the residential plot so that it contributes to a smaller climate impact. A villa garden where ecosystem services have been taken into account can e.g. consist of vegetation that helps bees pollinate crops, plants that provide oxygen as well as trees and shrubs that regulate temperature. It is therefore interesting how ecosystem services work on a smaller scale and what single-family homes can do to contribute to a climate-smart home garden and thereby increase biodiversity. The Swedish Environmental Protection Agency wants to increase awareness of how dependent we humans are on biodiversity, nature and functioning ecosystems for plants, animals and humans. With an increased knowledge of the ecosystem services that exist today, the understanding that helps to preserve biological diversity and create a greater commitment to a sustainable way of life grows. The purpose is to investigate how a residential plot can be adapted to contribute to a more climate-smart garden with the help of ecosystem services. The purpose is not to investigate VillaZero but the whole plot where several perspectives are weighed in so that a family can make a difference for ecosystem services compared to a more traditional way. The aim of the work is to come up with a proposal on how to design a residential plot that benefits the ecosystem services that currently exist. The difference will be noticeable if several people in a residential area or community choose this solution, where there is a well-thought-out idea of ​​the whole. The study showed that there are good opportunities to design their garden to benefit the ecosystem services that exist. With the help of, for example, greenhouses, pallet collars, a pond and greenery, the supportive, cultural, regulatory and livelihood ecosystem services are increasing. With the help of a template from the City of Stockholm, the site has succeeded in achieving a higher green area factor after the design of the site than before, which makes the site more eco-efficient.

<p>One of the main reasons for the massive loss in plant species diversity is the fragmentation of habitats. In Europe, open pastures and meadows are the habitats going through the most changes during the 20th century, according to the agricultural changes. In this study vascular plants were invented at five different islands in the Lurö archipelago, Vänern, Sweden. The aim of the study was to sort out whether the diversity of plants has gone through any changes in abandoned managed grasslands compared to continuous managed grasslands. The aim was also to study if a change in the landscape has made any differences for the species development or decline. The results indicate that the number of vascular plants were significantly lower in the abandoned areas than the still managed areas. Results, only from the field layer, showed same results. There was a significant difference between the number of indicators in managed lands than lands that were abandoned for 30-40 and 100 years ago. A comparison from earlier study, from a time when grazing had just ceased at some islands, showed a significant difference in plant species diversity between the years. Just a few decades can impoverish a plant community that might have taken hundreds or even thousands of years to build up. To preserve the biological diversity formed by human impact, one must continue managing the lands.</p> / <p>En av de största orsakerna till den massiva förlusten av växtarter, är fragmenteringen av habitat. I Europa är öppna naturbetesmarker och ängar de habitat som genomgått de största förändringarna i och med jordbrukslandskapets omstruktureringar under 1900-talet. I den här studien inventerades kärlväxter på 5 olika öar i kulturlandskapet Lurö skärgårds naturreservat. Syftet var att ta reda på hur diversiteten bland kärlväxtarter skiljer sig mellan hävdade gräsmarker och f.d. gräsmarker där hävd upphört och hur ett förändrat landskap spelat roll för artantalets utveckling eller tillbakagång. Resultat visade att antalet kärlväxter var signifikant lägre i marker som slutat hävdas, än marker som fortfarande hävdas. Även jämförelser i enbart fältskiktet visade ett signifikant högre artantal hos välhävdade marker än marker där hävd upphört. Det fanns en signifikant skillnad mellan antalet indikatorarter i marker som var under hävd och marker som slutat hävdas för 30-40 år sedan, kontra 100 år sedan. Vid jämförelser med en tidigare studie, som ägt rum precis efter att hävden upphört på ett flertal lokaler visade resultat att det fanns en signifikant skillnad i artantal mellan de båda åren. På några få decennier kan ett helt växtsamhälle som byggts upp under hundratals eller kanske till och med tusentals år utarmas. För att bevara den biologiska mångfald som formas av en störningsregim beroende av människans inverkan, måste hävd fortsätta kontinuerligt.</p>

One of the main reasons for the massive loss in plant species diversity is the fragmentation of habitats. In Europe, open pastures and meadows are the habitats going through the most changes during the 20th century, according to the agricultural changes. In this study vascular plants were invented at five different islands in the Lurö archipelago, Vänern, Sweden. The aim of the study was to sort out whether the diversity of plants has gone through any changes in abandoned managed grasslands compared to continuous managed grasslands. The aim was also to study if a change in the landscape has made any differences for the species development or decline. The results indicate that the number of vascular plants were significantly lower in the abandoned areas than the still managed areas. Results, only from the field layer, showed same results. There was a significant difference between the number of indicators in managed lands than lands that were abandoned for 30-40 and 100 years ago. A comparison from earlier study, from a time when grazing had just ceased at some islands, showed a significant difference in plant species diversity between the years. Just a few decades can impoverish a plant community that might have taken hundreds or even thousands of years to build up. To preserve the biological diversity formed by human impact, one must continue managing the lands. / En av de största orsakerna till den massiva förlusten av växtarter, är fragmenteringen av habitat. I Europa är öppna naturbetesmarker och ängar de habitat som genomgått de största förändringarna i och med jordbrukslandskapets omstruktureringar under 1900-talet. I den här studien inventerades kärlväxter på 5 olika öar i kulturlandskapet Lurö skärgårds naturreservat. Syftet var att ta reda på hur diversiteten bland kärlväxtarter skiljer sig mellan hävdade gräsmarker och f.d. gräsmarker där hävd upphört och hur ett förändrat landskap spelat roll för artantalets utveckling eller tillbakagång. Resultat visade att antalet kärlväxter var signifikant lägre i marker som slutat hävdas, än marker som fortfarande hävdas. Även jämförelser i enbart fältskiktet visade ett signifikant högre artantal hos välhävdade marker än marker där hävd upphört. Det fanns en signifikant skillnad mellan antalet indikatorarter i marker som var under hävd och marker som slutat hävdas för 30-40 år sedan, kontra 100 år sedan. Vid jämförelser med en tidigare studie, som ägt rum precis efter att hävden upphört på ett flertal lokaler visade resultat att det fanns en signifikant skillnad i artantal mellan de båda åren. På några få decennier kan ett helt växtsamhälle som byggts upp under hundratals eller kanske till och med tusentals år utarmas. För att bevara den biologiska mångfald som formas av en störningsregim beroende av människans inverkan, måste hävd fortsätta kontinuerligt.

A test of combining retrogressive analysis of historic maps of the Sigtuna area villages Billby, Bärmö, Eneby, Til and Venngarn from the seventeenth century with archaeobotanical results pertaining to the tenth, eleventh and twelfth century. The study examines meadow distribution and character while aiming to determine to what extent retrogressive and archaeobotanical methods can compliment each other. Through the combination of methods, landscape change is discussed.  I explore how these meadows changed from the eleventh century to the seventeenth, which meadows could reasonably be presumed to have originated in prehistoric or early historic times and whether the hypothetical habitats produced by a previous archaeobotanical study of Sigtuna macrofossils could be tied to the meadows. The study shows that the grassland was generally wetter in the eleventh century, and that thirteen out of twenty meadows may have originated already in prehistoric time and been more or less continually mowed until at least late seventeenth century. Wet meadows, calcareous wet meadows, water meadows and potentially calcareous fens could be detected in the investigated area. The study shows that the multi-disciplinary approach as well as source pluralism indeed results in a beneficial analysis synergy and that the meadows in question are possible points of origin for the macrofossils from some of Sigtuna’s oldest strata.

Approximately 50 percent of all endangered species in Scandinavia are associated with old agricultural landscapes. During the agricultural industrialization of the past century the traditional practices and methods that created these environments have been phased out. This has brought on a serious decline and fragmentation of biomes that many endangered species depend on. Knowledge of traditional agricultural landscapes and their species dynamics is needed to make well informed decisions regarding their care and restoration. One way to acquire such knowledge is to study fossil plant remnants from old agricultural contexts. In this study sub-fossil Cyperaceae achenes were analyzed in an attempt to identify them. The achenes had been preserved in three Iron Age wells (80-980 AD) at the Gilltuna settlement in central Sweden and were found during an archeological investigation in 2010. The purpose of this study was to identify the achenes to species level, make conclusions about the ecology of the surrounding landscape, and construct simple species identification key as well as evaluate archaeobotany as an ecological tool. The identification attempt resulted in 14 determined species, which were in consistency with previous landscape analyses made using ecological species distribution. The resulting identification key is a suggestion, to be expanded in the future. This method can undoubtedly provide further knowledge of prehistoric and historical biomes, but in order to draw useful conclusions the identification technique further as well as knowledge of present regional ecology must be developed, especially concerning different Cyperaceae species‟ response to different kinds of stress.