No description available.

No description available.

Syftet med denna studie var att undersöka hur fritidspedagoger använder utomhuspedagogik i sitt arbete, tankarna bakom, och hur de ser på utevistelse i relation till barns välbefinnande. I processen har det funnits en fallstudie där forskarna beskriver naturens inverkan på vår hälsa samt några argument för utomhuspedagogik från läroplanen. Min metod var att intervjua tre fritidspedagoger som är aktiva både i skolan och på fritidsgårdar. Resultaten visar att fritidspedagogerna känner starkt för utomhuspedagogik och för samtliga gäller kontinuitet i skolans verksamhet. Deras huvudsakliga syfte är att skapa nya metoder för att bredda barnens perspektiv och att befästa kunskaper. Resultatet visar också att fritidspedagogerna anser att utomhuspedagogik är relevant för barns hälsa och välbefinnande, men deras tankar kring detta är delade.

Inom den regionala utvecklingsplanen av Stockholmsområdet inkluderas att mark avsätts och reserveras för bibehållande av natur-, kultur- samt rekreationsvärden. I Tyresö kommun föreslås Telegrafberget och Ällmora träsk, ett område beläget på Brevikshalvön, att bli naturreservat. Detta främst pga. det rekreativa värdet som strövområde, men även för det ekologiska värdet i ett i princip helt intakt avrinningsområde, hällmarkstallskog med flera 300 år gamla träd inkl. biotoptypisk fauna och en landskapsbild med både ett högt berg och en sjö bildad ur en förkastningsspricka. Dessutom tillkommer dess spännande historia, där arkeologiska fynd visar att människor vistats i området ända sedan stenåldern. Detta i sin tur kan ha ett pedagogiskt värde. Det finns redan ett antal naturreservat på halvön, vart och ett med sin egen specifika karaktär. Att komplettera dessa med det föreslagna området skulle innebära ytterligare bredd i ett mångsidigt litet nätverk av skyddad natur på den relativt lilla yta som halvön utgör. Det skulle i så fall vara av stort värde, inte bara för Tyresöbor, men också för övriga stockholmare och helt i linje med det regeringsuppdrag som deklarerar vikten av tätortsnära natur. / Within the Regional Development Plan of the Stockholm area, certain lands are to be included and reserved for the sake of natural, cultural and recreational values. In Tyresö municipality, south of Stockholm, lies Telegrafberget and Ällmora träsk, an area located on the peninsula of Brevik. There is a proposition to establish this area as a nature reserve. This is mainly due to the recreational value as a leisure area, where people walk their dogs, pick mushrooms and berries, rock climb etc. But it also has ecological values of certain characters, such as an intact hydrographic basin, a pine forest with several 300 year old trees, including biotope typical fauna, and a landscape containing both a rather high hill and a fault line-formed lake. In addition, the area has an exciting history, where archaeological finds show that there has been people around the area since the Stone Age. This in turn can have a pedagogical value. There are already a number of nature reserves on the peninsula, each with its own specific character. To complement these with the proposed area would mean an additional width in the versatile network of protected nature in the relatively small area that forms the peninsula. It would thus be of great value, not only for the inhabitants of Tyresö, but also for other locals of Stockholm, and fully in line with the government mandate that declares the importance of closeness to nature.

Denna studie fokusera utifrån ett sociokulturellt perspektiv på de möjligheter och begränsningar som kan förekomma beroende på vilka lokaler som olika fritidshem har till förfogande för sin verksamhet. Arbetets syfte är att få en mer ingående bild på vilken inverkan lokalernas utformning har på fritidshemmets kvalité utifrån aspekter av lärande, rekreation, fri lek och skapande verksamhet.  Därutöver studeras vilken inverkan lokalerna kan ha på fritidspedagogernas arbetssituation och till sist hur samarbetet kan se ut mellan fritidspedagoger och lärare för att främja både skolans och fritidshemmets verksamhet. Studiens datainsamling består av intervjuer med fritidspedagoger samt lokalobservationer. Resultaten visar att de fritidspedagoger som har sin verksamhet i skolan många gånger är begränsade i sina val av aktiviteter på grund av statiska lokaler. I samma stund anses det bra med ytor som kan göras om till olika sorters aktivitetsrum. Ett fritidshem med egna lokaler eller ett externt hus känner också begränsningar när ytorna inte räcker till. Många elever är inskrivna på fritidshemmen och de medverkande känner sig otillräckliga. Överlag var alla medverkande i studien överens om att egna lokaler är ett önskemål. Studien visar att lokalernas utformning påverkar elevernas lärande, möjlighet till rekreation, fri lek och skapande verksamhet när ytor saknas. Ett eget rum för skapande verksamhet leder inte på automatik att det är en ändamålsenlig lokal. Specifika rum för lugn och ro är inte helt självklart på alla fritidshem. Huruvida fri lek ses som en självklarhet inomhus är beroende på vad det är för lek och vad man har för lokaler. Vad det gäller samarbetet med övriga lärare sker samarbetet främst i skolan. Dessvärre anses skolan ligga i fokus för de klassrumsintegrerade fritidshemmen. Fritidspedagogerna upplever att fritidshemmet får det som blir över när skolan har tagit den del av utrymmet som de behöver.

No description available.

Syftet med studien är att undersöka om fritidspedagoger har möjlighet att leva upp till skollagens intentioner med fritidshemmets rådande ramfaktorer. Studien bygger på kvalitativ metod och datainsamlingen är genomförd med kvalitativa intervjuer. Informanterna är fem yrkesverksamma fritidspedagoger. Tre av intervjuerna genomfördes på fritidspedagogernas arbetsplats och de övriga två var telefonintervjuer. Resultatet visar att fritidspedagogerna har en vilja att arbeta för att skollagens intentioner ska genomsyra verksamheten. Dock upplever de att storleken på elevgrupperna är problematisk för att kunna bedriva verksamhet där elevernas lärande och utveckling stimuleras. Möjligheten att erbjuda meningsfull fritid och rekreation försvåras även på grund av dålig lokaltillgång och upplevelsen av för få vuxna i verksamheten.

Syftet med det här arbetet är att undersöka hur dagspressen gestaltar fritidshemmet och vilken betydelse det har för människors bild av fritidshem. Det sker genom en diskursanalys i kombination med en medievetenskaplig metod, där 36 texter granskas på tre olika nivåer: textnivå, interdiskursivt och den sociala praktiken. Resultatet visar att det råder en konkurrens mellan olika diskurser där utbildning och omsorg värderas högst samtidigt som rekreation och tillsyn av barnen får mest uppmärksamhet i dagspressen. Slutligen väcker resultatet frågor om hur fritidshemmet ska hantera den konflikt mellan olika perspektiv som studien synliggör. Författaren anser att fritidshemmet behöver välja vilket perspektiv som ska ha huvudfokus för att skapa en tydligare identitet i samhällskommunikationen.

Detta examensarbete har handlat om att designa en kulturell ekosystemtjänst för urban miljö. Kulturella ekosystemtjänster kan beskrivas som de tjänster naturen ger oss som har en positiv inverkan på vår hälsa (Naturskyddsföreningen, 2021). Exempelvis så mår vi människor bra av att vistas i naturen då det minskar stress och ger oss ro. I och med att Sverige är ett land som fortsätter att urbaniseras så behöver dessa ekosystemtjänster implementeras även i städerna. Stadsgrönska har länge haft en bevisad betydelse för stadsbornas hälsa (Stigsdotter, 2005). Det kan vara allt från parker och skolgårdar till trädgårdar som tillhör hus.Trots att det finns mycket forskning som pekar på att grönska i stadsområden påverkar människors hälsa positivt så finns det fortfarande en viss problematik kring hur grönytor ska planeras och utformas för att attrahera stadsborna. Genom litteraturstudier, intervjuer, enkäter och observationer har jag försökt komma fram till ett svar på just denna fråga - Hur skapar man en grönyta som attraherar stadsborna? Något som jag upptäckte genom min process var att många endast besöker grönytor på våren och sommaren för att de upplever utomhusmiljön på vintern som kall, grå och tråkig. Därför såg jag att det fanns ett behov av att skapa en utemiljö som är trivsam under alla årstider. En viktig del i mitt koncept blev därför de vintergröna växterna som möjliggör just detta. Både genom sitt estetiska värde och sitt rekreationsvärde, samt genom alla andra ekosystemtjänster som växterna ger oss. En annan viktig del av detta koncept är de uppvärmda bänkarna som gör platsen trivsam och tillgänglig under alla årstider. Konceptet i sin helhet skapar liv i en annars bortglömd men mycket vacker och betydelsefull plats för hamnstaden Gävle.

Det var intresset kring vila och rekreation på fritidshemmet som lade grunden för denföreliggande studien. Syftet med denna studie är att undersöka, ur ett fritidslärarperspektiv,vad vila och rekreation är på fritidshemmet samt hur det erbjuds för barn på fritidshemmet.Forskningsfrågorna som ligger till grund för arbetet är hur fritidslärare definierar vila ochrekreation och vilka möjligheter som finns för elever att ägna sig åt vila och rekreation ur ettfritidslärarperspektiv. Tre kvalitativa intervjuer tillsammans med observationer avfritidsmiljön har genomförts på tre olika fritidshem runt om i Skåne. En pedagog från varjefritidshem har intervjuats. All empiri har tolkats utifrån två teoretiska perspektiv,rekreationsteorin (Hägglund, 1989), och även kraftöverskottsteorin (Hägglund, 1989).Resultatet visar att fritidslärare har en gemensam syn på vad begreppen vila och rekreationinnebär. Betydelsen av begreppen vila och rekreation anses vara individuellt beroende påindivid. Med fritidshemmet som hjälp kan elever ägna sig åt återhämtande aktiviteter som geren känsla av att “komma ifrån” skolan samt uppleva lugn och ro när elever är i behov av detta.Skillnader finns i fritidshems olika förutsättningar att kunna erbjuda vila och rekreation ochvistas i en miljö där man får en “privat sfär”.