Detta examensarbete har handlat om att designa en kulturell ekosystemtjänst för urban miljö. Kulturella ekosystemtjänster kan beskrivas som de tjänster naturen ger oss som har en positiv inverkan på vår hälsa (Naturskyddsföreningen, 2021). Exempelvis så mår vi människor bra av att vistas i naturen då det minskar stress och ger oss ro. I och med att Sverige är ett land som fortsätter att urbaniseras så behöver dessa ekosystemtjänster implementeras även i städerna. Stadsgrönska har länge haft en bevisad betydelse för stadsbornas hälsa (Stigsdotter, 2005). Det kan vara allt från parker och skolgårdar till trädgårdar som tillhör hus.Trots att det finns mycket forskning som pekar på att grönska i stadsområden påverkar människors hälsa positivt så finns det fortfarande en viss problematik kring hur grönytor ska planeras och utformas för att attrahera stadsborna. Genom litteraturstudier, intervjuer, enkäter och observationer har jag försökt komma fram till ett svar på just denna fråga - Hur skapar man en grönyta som attraherar stadsborna? Något som jag upptäckte genom min process var att många endast besöker grönytor på våren och sommaren för att de upplever utomhusmiljön på vintern som kall, grå och tråkig. Därför såg jag att det fanns ett behov av att skapa en utemiljö som är trivsam under alla årstider. En viktig del i mitt koncept blev därför de vintergröna växterna som möjliggör just detta. Både genom sitt estetiska värde och sitt rekreationsvärde, samt genom alla andra ekosystemtjänster som växterna ger oss. En annan viktig del av detta koncept är de uppvärmda bänkarna som gör platsen trivsam och tillgänglig under alla årstider. Konceptet i sin helhet skapar liv i en annars bortglömd men mycket vacker och betydelsefull plats för hamnstaden Gävle.

Gruvverksamhet i Mertainen påverkar miljön ur flera perspektiv, här har ett försök till bedömning av påverkan på ekosystemtjänster utförts. En identifiering och värdering av ekosystemtjänster kan synliggöra värdet av de ekosystemtjänster som påverkas av verksamheten, och hur de i sin tur kan driva ytterligare påverkan på andra ekosystemtjänster. Studien använde Naturvårdsverkets Guide för värdering av ekosystemtjänster, för en metodisk identifiering och värdering av ekosystemtjänster där värderingen utfördes både kvantitativt och kvalitativt. Identifieringen visade på samband mellan ekosystemtjänster, vilka samanställda synliggjorde feedback loops. Resultatet visar både hur ekosystemtjänster kan påverka varandra samt att hänsyn behöver tas gällande möjliga hot mot ekosystemtjänster lokalt, regionalt och globalt. Trots att fler studier är nödvändiga för större säkerhet i resultat kan en identifiering och värdering av ekosystemtjänster bidra till ett systemperspektiv av verksamhetens påverkan på ekosystemet. / There are several perspectives of the environmental impacts of mining in Mertainen, this study is an attempt to assess the impact on ecosystem services. An identification and valuation of ecosystem services can highlight the value of the ecosystem services affected by operations, and how they in turn drive a further impact on other ecosystem services. In order to reach a methodical identification and valuation of ecosystem services the Environmental Protection Agency's Guide for valuation of ecosystem services, was used where both quantitative and qualitative valuation was conducted. The identification showed connections between ecosystem services, which compiled visualized feedback loops. The result shows both how the ecosystem services can influence each other, and that consideration needs to be taken regarding possible threats to ecosystem services on a local, regional and global level. Although more studies are necessary for higher certainty in the results, the identification and valuation of ecosystem services contribute to a systemic perspective of the impacts on the ecosystem..

”Ecosystem services are the ecosystems direct and indirect contributions of ecosystems to human well-being.” In order to reach the generation target and the environmental objectives it is important to increase the awareness of biodiversity and ecosystem services and it’s importance to human welfare and simultaneously highlighting the value of ecosystem services. The value of ecosystem services should be integrated into economic standpoints, political considerations and other decisions in the society. In today’s society there is a problem concerning that the value of ecosystem services are not considered in economic terms, which can result in solutions that are unfavorable for our welfare (Ministry of Environment, 2012). According to Nilsson et al (2007) sustainable development can only be achieved by strategically involving all sectors, economic and environmental policies together, so-called environmental policy integration. In January 2013 the Swedish Government established a government commission (M 2013:01) to highlight the value of ecosystem services. This is a step in achieving the milestone of the importance of biodiversity and the value of ecosystem services. This report aims to contribute as groundwork for the government commission with the purpose to illustrate 1) how the municipality of Kristianstad and Eskilstuna, deemed to be in the forefront of integration of ecosystem services, have succeeded in integrating ecosystem services in various planning processes and the underlying success factors, 2) the level of knowledge and management of ecosystem services in four randomly selected municipalities and what obstacles they perceive and what measures are required in order for a municipality to integrate ecosystem services in various planning processes. The three main obstacles for a municipality to integrate ecosystem services in their work is lack of knowledge of ecosystem services, absence of a clear link between ecosystem services and spatial planning, and absence of national goals and state coordination. The municipalities of Kristianstad and Eskilstuna have managed to integrate ecosystem services through different projects, for example an ecosystem services analysis and a Resilience Assessment. The possible underlying success factors are key figures that possess knowledge of ecosystem services and who has the authority and desire to operate a change in the municipality. The municipality involves different stakeholders and there is a political will to work with this matter. There is an overall lack of knowledge of ecosystem services in the observed municipalities. None of the interviewed respondents in the four municipalities addresses ecosystem services explicitly in their work or work with ecosystem services on a strategic level. But the respondents agree that integrating ecosystem services in the municipality’s work would be a positive opportunity. There seems to be a lack of insight of the link between nature’s contribution to the society and it’s importance and impact on the economy and quality of life. This combined with a lack of sectorial integration are reasons why municipalities may have a long way to go in integrating ecosystem services in various planning processes. A good planning and conservation management for a sustainable use of ecosystem services in the municipalities requires more education and learning processes. Keywords: Ecosystem services, municipality, government, environmental policy integration.

Syftet med detta examensarbete är att analysera och värdera hur befintlig vägledning och metoder för värdering av ekosystemtjänster kan nyttjas för att synliggöra och öka hänsynstagandet till ekosystemtjänster inom byggbranschen vid planering av byggprojekt. I projektet har Riksbyggens arbete med värdering av ekosystemtjänster använts som fallstudie. Som grund för arbetet har en litteraturstudie genomförts som innefattar ett urval vägledningar och metoder för värdering av ekosystemtjänster. Riksbyggens eget ekosystemtjänstverktyg och grönytefaktor har utretts genom intervjuer, framtagning av en användarprofil och observation av användning av ekosystemtjänstverktyg. Utifrån det materialet har viktiga aspekter för värdering av ekosystemtjänster i byggbranschen och individuella byggprojekt identifierats. Riksbyggens verktyg har sedan utvärderats utifrån dessa aspekter. Vid intervjuer och observationer kartlades även problemområden och utvecklingsmöjligheter för Riksbyggens verktyg. Utifrån den insamlade informationen togs förbättringsförslag fram. Riksbyggens egen grönytefaktor utvärderades med hjälp av tidigare utvärderingar av liknande faktorer och jämförelse med ekosystemtjänstverktygets funktion. Resultatet visar att gemensamt för de flesta metoder för värdering av ekosystemtjänster i urbana områden är kravet på tydliga mål och avgränsningar, något som Riksbyggens verktyg uppfyller. Att anpassa metodval efter målet med analysen och att anpassa kvaliteten på indata efter mål, metodval och avgränsningar återkommer som ett krav. I detta fall har Riksbyggen en metod som är väl anpassad efter deras mål med analysen och de avgränsningar de har satt för arbetet med ekosystemtjänster. Kraven på underlaget som används vid analyserna är dock oklara och detta står i kontrast till precisionen på resultatet av analysen. Intressenters åsikter tas ofta upp i vägledningar som en viktig aspekt för analysen, vilket inte finns med i någon större utsträckning i Riksbyggens arbete. Det är också viktigt att titta på olika tidsperspektiv vad gäller tjänsters förekomst och påverkan. Tidsperspektivet i Riksbyggens verktyg är i vissa fall otydliga, något som försvårar analysen. I slutskedet är genomförandet av åtgärder en stor del av arbetet, vilket ställer krav på att uppföljning och utvärdering av arbetet genomförs kontinuerligt. Riksbyggen har i dagsläget stora brister i implementeringen av verktygets resultat. Det finns inga rutiner för uppföljning under arbetets gång eller planer för utvärdering av arbetet med verktyget. Resultaten visar även att grönytefaktorn inte ger nämnvärd inverkan på bevarandet av biologisk mångfald. Vidare finns få kopplingar mellan grönytefaktorn och de ekosystemtjänster som pekats ut som viktiga i urbana områden. Grönytefaktorn innehåller heller ingen reglering för diversitet mellan funktioner och ytor. Detta medför att grönytefaktorn inte kan antas ge någon större inverkan på bevarandet av ekosystemtjänster vid byggprojekt. / The purpose of this study was to analyze and evaluate how existing guidance and investigations on ecosystem services can be used to highlight and increase awareness of ecosystem services in the construction industry, during the planning and execution of construction projects. In the project Riksbyggen’s process for evaluating ecosystem services was used as a case study. A literature study was carried out that included a selection of guides and methodologies for evaluating ecosystem services. Riksbyggen’s tool and biotope area factor were described using interviews, a user profile and by observing the use of the ecosystem service tool. Based on this, important aspects connected to the evaluation of ecosystem services in the construction industry and individual construction projects were identified. These aspects were used to evaluate Riksbyggen’s tool. During the interviews and observations areas of concern and possibilities for development of the tool where identified and improvements were suggested for Riksbyggen’s tool. The biotope area factor was evaluated with the help of previous evaluations and comparison with the ecosystem service tool's function. One aspect that is common to most methods for valuing ecosystem services in urban areas is the need for clear goals and limitations - a need which Riksbyggen has met. The importance of adapting the method and quality of the input data after the goals and limitations is apparent. In this case Riksbyggen’s method is well adapted to their goals and limitations, but a clear demand for specific input data does not exist. The opinion of stakeholders is often pointed out as an important aspect, an aspect that Riksbyggen does not include to any large extent. The importance of looking at ecosystem services in different time frames is repeatedly pointed out. The time frame in Riksbyggen’s tool is in some cases unclear, which complicates the analysis. The final important stage is the implementation of measures to protect or recreate ecosystem services. This also requires continuous feedback and evaluation of the work. Riksbyggen has no routines for implementation of the results of their analysis, and there are no procedures for feedback during the process or evaluation after the conclusion of a project. The results also show that the biotope area factor does not give significant impact on the preservation of biodiversity. There are very few connections between the biotope area factor and ecosystem services that are said to be important in urban areas. Furthermore, the biotope area factor does not contain mechanisms for regulating diversity between functions and surfaces. This means that the biotope area factor cannot be said to have any real impact on the preservation of ecosystem services in construction projects.

För att hantera framtida klimatförändringar som väntas uppkomma i samband med en ökad urbanisering krävs ett proaktivt förhållningssätt till frågor som rör stadsplanering. Ekosystemtjänster är ett begrepp som på senare år har blivit alltmer etablerat inom fysisk planering, och anses utgöra en väsentlig del i arbetet att hantera utmaningar gällande ökade stadsmässiga förändringar. Beroende på vilken typ av tjänst som de levererar, delas begreppet in i fyra kategorier; försörjande, reglerande, kulturella och stödjande ekosystemtjänster. Denna uppsats syftar till att kartlägga hur svenska kommuner arbetar med reglerande ekosystemtjänster i stadsplanering, samt redogöra för vad det finns för skäl som anförs till att denna kategori av ekosystemtjänster bör användas vid planering av urbana miljöer. Detta anses intressant utifrån aspekten att det i dagsläget inte finns något krav på att reglerande ekosystemtjänster ska tas upp i kommunala dokument, samtidigt som begreppet ses som svårhanterligt inom planering. Studien innehåller vidare tre frågeställningar som undersöks genom intervjuer med sakkunniga inom ämnet. Intervjuerna är uppdelade i fallstudiespecifika sådana, där Ronneby kommun och Växjö kommun ingår, samt semistrukturerade intervjuer med personer som har olika yrkesbakgrund, men som har en koppling till stadsplanering och ekosystemtjänster. Det teoretiska ramverk som har använts för att analysera kandidatarbetets resultat har utgjorts av en kategorisering av relevanta begrepp och perspektiv. Resultatet visar att samtliga respondenter hanterar frågan om reglerande ekosystemtjänster i relation till stadsplanering, men att arbetet ofta benämns med andra termer. Det framgår även att det finns en variation i hanteringen av reglerande ekosystemtjänster, där vissa har arbetat med frågan länge och ligger i framkant, medan andra befinner sig i början av processen och strävar efter att utveckla sitt arbete. Vidare visar resultatet att det främsta skälet till att integrera reglerande ekosystemtjänster i planering av urbana miljöer är för att kunna hantera framtida klimatförändringar.

The EU Water Framework Directive has led that management follows the boundaries of natural catchments. The Swedish waters suffer from a nutrient overload that originates mainly from diffuse sources such as agriculture and the subcatchment of Hackstabäcken in Vallentuna Kommun, just north of Stockholm, has been chosen for this study because of its high nutrient load and because it has undergone obvious changes in land use through the years. In this study, the land use in 1902 is compared with the land use in 2011 in order to investigate if it has influenced the ability of the landscape to produce ecosystem services related to nutrient removal. These services will continue to be produced as long as the system is stable and resilient, but when landuse changes and manure from horses increases it will lead to disturbances that can convert a system from one regime in to a completely different one. That will result in loss, or degradation, of ecosystem services such as denitrification, phosphor sedimentation and adsorption, vegetation uptake and infiltration. The results of this study are based upon area calculations of landuse from old maps from 1902 and 2011. Through these maps it becomes clear that the forests in Hackstabäcken, has increased with 170 ha together with an urbanization of 311 ha, at the same time as wetlands and arable land has diminished and lakes has suffered from reductions. Wetlands have been reduced with 76 ha and the ones remaining are of insufficient quality from a nutrient removal perspective. Data from 1902 and 2011 regarding number of horses and bovines indicated a decrease in bovines and an increase in horses. This can mean a higher load of phosphorous since horses have an insufficient uptake, as opposed to bovines that regulate their uptake according to need. This study points to the importance of sharing knowledge so the connections between landuse and water status is more commonly known. Which is an important part of the Water Framework Directive. / Vattendirektivet har i Sverige inneburit ett helt nytt sätt i vår syn på hur vi ska förvalta våra vattenförekomster på ett hållbart sätt. Numera är landets vatten indelat efter dess naturliga avrinningsområden istället för de tidigare politiska gränserna. Vattnen i Sverige har en hög närsaltsbelastning som i stor utsträckning kommer från diffusa källor, framförallt från jordbruket. Delavrinningsområdet Hackstabäcken i Vallentuna kommun norr om Stockholm har höga halter av kväve och fosfor i sina vatten och har genomgått tydliga landskapsförändringar under de senaste 100 åren. I studien undersöks markanvändningen i Hackstabäcken år 1902 och 2011 samt hur den påverkat landskapets förmåga att tillhandahålla de ekosystemtjänster som är vitala för närsaltsrening.. Studiens resultat baseras på arealberäkningar av markanvändningen i häradskartor från början av 1900-talet och terrängkartan från 2011 gjorda i MapInfo 8.5. I Hackstabäcken har skogen ökat med 170 ha tillsammans med urbana områden som ökat med 311 ha, medan våtmarker och åkermark minskat samtidigt som sjöar sänkts. Våtmarkerna har minskat med 76 ha och de som finns kvar har en sämre kvalitet med avseende på omhändertagande av närsalter. Ur statistiskt material från 1902 samt 2011 har information om antal betesdjur (nöt och häst) inhämtats i syfte att åskådliggöra skillnad i djurantal. Förändringen i djurhållning visar att nötkreatur minskat dramatiskt medan antal hästar ökat markant. Det innebär en hög belastning av framförallt fosfor då hästar har ett dåligt fosforupptag medan nötkreatur själva kontrollerar sitt upptag efter behov. Studien pekar på vikten av kunskapsspridning så att kopplingarna mellan markanvändning och vattenstatus blir mer allmänt kända, vilket också är en förutsättning för den adaptiva förvaltning som ska ligga till grund för vattenförvaltningen enligt EUs ramdirektiv för Vatten (EU, 2000).

Denna studie har utförts i syfte att utifrån begreppet ekosystemtjänster spåra hur lärarstudenter resonerar om människans beroende av och relation till naturen. Data utgår huvudsakligen från ett för- och eftertest som utförts på 29 lärarstudenter. För- och eftertestet har analyserats utifrån en fenomenografisk forskningsansats. Som komplement till studien har transkribering av ett fokus-samtal innehållande fyra av de 29 studenterna använts för att undersöka hur studenterna resonerar om sin personliga relation till naturen. Genom för- och eftertestet kunde fem kvalitativt skilda sätt att resonera om villkor och förutsätt-ningar för mänsklig överlevnad urskiljas. Grupperna kunde rangordnas med stigande komplexitet där människans beroende av naturen kunde urskiljas i tre av dessa. I eftertestet kunde en föränd-ring av studenternas resonemang spåras till att fler uttryckte insikter om människans beroende av naturen. Fokussamtalet visade att studenternas personliga relation till naturen mer handlade om estetiska och rekreationella kopplingar till naturen snarare än kopplingar till livsnödvändiga processer. / This study was based on the concept ecosystem services and conducted in a way as to track how student-teachers reflected upon mankind’s dependence on nature; furthermore, their own personal connection to nature. Data collection was essentially based on pre-tests and post-tests completed by 29 students. The pre-test and post-test data were analysed by applying a phenomenographic approach. As a complement to this study four students participated in a focused-conversation designed to investigate how the students reflected on their personal connection to nature. The pre-test and post test analysis discerned five qualitatively different ways to reflect upon the prerequisites and conditions required for human survival. These could be ranked with increasing complexity, where descriptions reflecting human dependence on nature were evident in three of them. In the post-test, changes in students' ways of reasoning could be tracked; results revealed that more students had expressed an understanding of mankind’s dependence on nature. The focus conversation demonstrated that students' personal connection to nature focused on nature’s aesthetic and recreational services rather than those linked to nature’s fundamental processes.

Syftet med arbetet är att med hjälp av en litteraturstudie och en egen framtagen modell för bildanalys undersöka grönstruktur i visionsbilder som används i tidiga skeden av stadsbyggnadsprocessen och dess återspeglingen i verkligheten. Modellen för bildanalysen är baserad på Boverkets tankemodell för bostadsnära natur samt värdering genom ekosystemtjänster och denna tillämpas sedan på ett antal platser i Norra Djurgårdsstaden. Resultatet visar på att implementeringen av grönstruktur sker i mindre utsträckning i verkligheten än i visionsbilder. Trenden ter sig därför vara att grönstruktur bortprioriteras någonstans i processen, även om det finns ett antal undantag. Vidare förs en diskussion kring avvikelserna och deras betydelse för en hållbar stadsplanering med hjälp av intervjuer med två landskapsarkitekter. / In a world where more and more people settle into cities, the demand for sustainable urban housing grows. Today, about 60 to 80 percent of the total amount of emissions takes place in cities, and to tackle this problem along with the urbanization issue city planning needs to take all aspects of sustainable development into consideration. One important factor for a successful and prospering city has always been, and continues to be, green infrastructure. This project is carried out with the purpose of investigating green infrastructure in vision images (used early in the city planning process) and their degree of reflection in finished projects, as well as highlighting potential deviations and connect these to consequences in social, ecological and economic aspects of sustainable city planning. This is done by implementing a visual image analysis on four places in Norra Djurgårdsstaden, based on a literature study of relevant research - largely Boverkets model for close-to-home nature and an evaluation method based on ecosystem services. For the discussion interviews were also conducted with two experts on the subject, landscaping architects, to further deepen the analysis and to make a more fair comparison of the images in the project. The result shows a tendency where the green infrastructure in the vision images do not coincide with the photos of the actual places. Only in one of four places does the photo show a tendency for better and greener infrastructure than the vision image. This general difference could be due to green infrastructure not being prioritized over other factors in the planning process or the fact that there is little to no discussion between the architect and the entrepreneurs when the vision image is finished. Another factor that can affect this difference is that a city planning process can take years to finish, and vision images come into play in a very early stage. With regard to ecosystem services, only two specific cases of one type of ecosystem service show better results in the photo than in the vision image. This was the factor of stormwater management. This exception from the general result of the project suggests that there may be some incentives to invest in ecosystem services that serve stormwater management due to concrete strategies, something that comes up in one of the interviews as well. The result further suggests that implementing the same type of strategies and demands with regards to other types of green infrastructure may lead to them becoming higher priorities throughout the planning process. Some type of monitoring work, which is non-existent today, is also proposed to make sure these strategies are followed correctly and to reduce the gap between vision and reality. With respect to ecological factors the result shows a reality which contributes less to a sustainable city than what the visions suggests. Purely economically, this could feasibly affect projects in the future when new solutions must be invested in that the ecosystem services could have provided from the beginning. On the social plane, the difference between green infrastructure in vision images and reality could potentially lead to problems with trust between the general public and administrations or that employers get a different outcome of a project than what was promised. In conclusion, the dissonance between vision images and reality that the result indicates may affect all three aspects of sustainable city planning.

Denna studie har undersökt möjligheten att kartlägga och identifiera historiska ekosystemtjänster från tidigt 1800-tal i fyra byar i Fränninge socken, Sjöbo kommun. Studien har även undersökt om det historiska materialet är av sådan kvalité att den kan användas till trade-off analys för nutida ekosystemtjänster inom samma område samt för arealförändring. Studien har främst genomförts som en GIS-studie där historiska kartor har digitaliserats och analyserat. Med hjälp av naturvårdsverkets ekosystemtjänstförteckning har ekosystemtjänster kopplats till diverse markslag, både historiska och nutida. Resultatet har sedan ställts emot varandra i syfte att tydliggöra eventuell förändring Resultatet visar en arealökning av ekosystemtjänsterna kopplade till åkrarna. Det har även skett en ökning av ekosystemtjänster kopplade till skogsmarken inklusive sumpskogen. Minskning av ekosystemtjänsternas areal har skett i markslagen betesmark, äng, våtmark, vattendrag, mosse och torvmosse. Trade-off bland ekosystemtjänsterna har ej skett, det har istället skett en förflyttning av ekosystemtjänsterna från den historiska ängen, främst till dagens ökande areal av skogsmarker. Det historiska materialet är av sådan kvalité att det är användbart för generell kartering och analys. Dock saknas det data för mer djupgående analyser. Det historiska materialet vittnar ej om ekologisk status varför studien ej bör ses som kvalitativ utan snarare kvantitativ vilket i nuläget visar en generell utveckling och avsaknad av trade-off. Hade ekologisk status tagits i beaktande hade också bilden klarnat över vilka ekosystemtjänster som faktiskt opererar inom ett givet markslag. Förslagsvis bör man därför studera de realiserade ekosystemtjänsterna i samband med historisk kartläggning för en noggrannare bild av förändringen.

Wetlands have been fundamental for survival of both animals and humans and are known to be beneficial för biodiversity. Furthermore, they are also very important as functional systems in nature. Wetlands can tribute to hold water in the ground and will dampen high water at floods. Because of ditching in favor of agriculture the last centuries, wetlands have become more and more rare, globally almost 50% has disappeared and in Sweden, up to around 90 % in some areas. Wetlands produce what we call ecosystem services (EST), which are services provided by nature that humans are in need of. An example of this can be production of food such as fish. This study explore what kind of EST two specific areas possibly can produce in both wetlands and non-wetlands scenarios. The purpose of this study, beside identifying EST, was to highlight and illustrate the investment benefits of building constructed wetland on earlier ditched land. An evaluation of EST was therefore the primary purpose of this study. Data concerning the two selected areas were collected, and with the help of Naturvårdsverket’s “Guidance of ecosystem services” (2017) an identification of several EST were made. Based on the data collected, solely qualitative evaluation was made. The result showed that constructed wetlands generate more EST than non-wetlands does and that wetlands is higher valued regarding EST related to biodiversity and cultural value. Furthermore, neither object wetland nor non-wetland, received a high score in the evaluation of greenhouse emission within a 100-year perspective. Additionally, it showed that to be able to evaluate investment benefits, more studies are needed.