Till följd av rådande urbaniseringtrend väljer allt fler människor att bosätta sig i städer. Med över hälften av jordens befolkning bosatta i städer och en förväntad fortsatt urbanisering ställs stadsplaneringen inför nya utmaningar. Förtätning är en stadsbyggnadsstrategi som i hög utsträckning betraktas som lösningen på flera planeringsutmaningar och anses dessutom vara ett sätt att utveckla mer hållbara städer. I strävan mot en tätare stad är frågan vilken mark som ska tas i anspråk för ny bebyggelse. Förtätning kan därmed leda till en intressekonflikt mellan stadens olika funktioner när möjlig markyta att exploatera är begränsad. Det finns därmed skäl att uppmärksamma grönstrukturens betydelse för livsmiljön i staden och vilka värden som riskerar att gå förlorade om förtätning med bebyggelse sker på bekostnad av en minskad andel grönytor. Uppsatsens resultat består av två delar. Dels görs en fallstudie på Malmös stads översiktsplan för att undersöka kommunens långsiktiga planer för stadens grönstruktur respektive förtätning, och jämföra hur de samverkar och behandlas i förhållande till varandra. Andra delen av resultatet utgörs av ett gestaltningsförslag som visar hur en tomt i Malmö skulle kunna utformas i syfte att kombinera förtätning med grönstruktur. Slutsatsen som kan dras av studien är att det möjligt att kombinera förtätning med en god tillgång till parker och grönytor i stadsmiljön. Översiktsplanen kan ge vägledning gällande kommunens bevarande och utveckling av grönstrukturen. Det är dock avgörande att översiktsplanens riktlinjer efterföljs på detaljplanenivå, vid bygglov och vid genomförandet av olika projekt för att begränsa exploateringen av grönytorna som kan ha viktiga värden för livsmiljön i staden. Vidare innebär en förtätning att stadens invånare bor tätare på mindre yta, och fler människor samsas om stadens offentliga rum. Detta ställer krav på parker och grönytor att hålla en kvalitet som tilltalar och gynnar ett brett spektrum av människor genom att innefatta en variation av funktioner. Funktionsblandning och yteffektivitet är ledorden när stadens grönstruktur utvecklas hand i hand med förtätning.

Although the world is facing major climate changes and science shows the importance of urban green structure in order to handle these changes, it seems to be subordinate in urban planning. For that reason, the aim of this thesis is to illustrate the problems associated with the concepts of densification and green structure in the context of growing cities.  By making a case study of Örebro municipality, one of Sweden’s largest cities and one of the fastest growing ones, the purpose is to describe the ongoing process of densification in combination with green structure planning. This is done by identifying the municipality densification strategies and chart their distribution by categorizing newly built residential buildings and relate the result to the intentions. Furthermore, the purpose is to understand how the green structure that is being occupied is being into account and discuss the contemporary process. Science shows a gap concerning how green structure strategies are being implemented in strategies of densification. Besides, the national authority for housing, building and planning (Boverket) request an evaluation of what types of priorities that is done during the densification process of the Swedish municipalities. Hence, in order to answer these questions a literature study and a spatial GISanalysis was made.  The result shows that Örebro municipality has a strategy that aims to control the densification process by categorize different types of methods. The GIS-analysis displayed a pattern of newly built residential buildings categorized by the types of methods found in the densification strategy. Generally, the outcome seems to follow the intentions of the strategy even though the majority are built on green structure. At the same time the strategies that seeks to compensate the loss of green structure are not fully implemented in the standardized planning process.

Undersökningen syftade till att få uppfattning om förskolans nyttjande av grönområden och om grönstrukturen har en betydelse för förskolans verksamhet.  Syftet med undersökningen var även att kunna bidra med underlagsmaterial till Kristianstads kommun, i uppbyggandet av en ny grönplan. Resultatet av undersökningen skulle bidra till att understryka varför grönområden är viktiga och varför ett befintligt grönområde ska bibehållas.  Metoden har varit enkätundersökning och enkäten skickades ut till förskolor inom två utvalda områden. Frågorna i enkäten gick ut på att få veta hur ofta förskolan besöker allmänna grönområden, hur många allmänna grönområden det finns inom gångavstånd från förskolans verksamhet, hur förskolan ligger i förhållande till de allmänna grönområdena och vilka typer av grönområden som förskolan besöker.  Resultatet visade att 87,5 % ansåg att grönstrukturen hade en betydelse för förskolans verksamhet. Det visade sig även att största andelen av förskolorna var ute mellan 1-2 dagar i veckan i ett grönområde, grönområdena låg igenomsnitt 15 minuters gångavstånd från förskolan.  Majoriteten av förskolorna gick till platser som parkområden, lekplatser och skogsområden. Undersökningen visade ingen signifikans mellan hur ofta förskolan är i ett grönområde utanför förskolans område och vilka typer av grönområden förskolan gick till.

Syftet med arbetet är att med hjälp av en litteraturstudie och en egen framtagen modell för bildanalys undersöka grönstruktur i visionsbilder som används i tidiga skeden av stadsbyggnadsprocessen och dess återspeglingen i verkligheten. Modellen för bildanalysen är baserad på Boverkets tankemodell för bostadsnära natur samt värdering genom ekosystemtjänster och denna tillämpas sedan på ett antal platser i Norra Djurgårdsstaden. Resultatet visar på att implementeringen av grönstruktur sker i mindre utsträckning i verkligheten än i visionsbilder. Trenden ter sig därför vara att grönstruktur bortprioriteras någonstans i processen, även om det finns ett antal undantag. Vidare förs en diskussion kring avvikelserna och deras betydelse för en hållbar stadsplanering med hjälp av intervjuer med två landskapsarkitekter. / In a world where more and more people settle into cities, the demand for sustainable urban housing grows. Today, about 60 to 80 percent of the total amount of emissions takes place in cities, and to tackle this problem along with the urbanization issue city planning needs to take all aspects of sustainable development into consideration. One important factor for a successful and prospering city has always been, and continues to be, green infrastructure. This project is carried out with the purpose of investigating green infrastructure in vision images (used early in the city planning process) and their degree of reflection in finished projects, as well as highlighting potential deviations and connect these to consequences in social, ecological and economic aspects of sustainable city planning. This is done by implementing a visual image analysis on four places in Norra Djurgårdsstaden, based on a literature study of relevant research - largely Boverkets model for close-to-home nature and an evaluation method based on ecosystem services. For the discussion interviews were also conducted with two experts on the subject, landscaping architects, to further deepen the analysis and to make a more fair comparison of the images in the project. The result shows a tendency where the green infrastructure in the vision images do not coincide with the photos of the actual places. Only in one of four places does the photo show a tendency for better and greener infrastructure than the vision image. This general difference could be due to green infrastructure not being prioritized over other factors in the planning process or the fact that there is little to no discussion between the architect and the entrepreneurs when the vision image is finished. Another factor that can affect this difference is that a city planning process can take years to finish, and vision images come into play in a very early stage. With regard to ecosystem services, only two specific cases of one type of ecosystem service show better results in the photo than in the vision image. This was the factor of stormwater management. This exception from the general result of the project suggests that there may be some incentives to invest in ecosystem services that serve stormwater management due to concrete strategies, something that comes up in one of the interviews as well. The result further suggests that implementing the same type of strategies and demands with regards to other types of green infrastructure may lead to them becoming higher priorities throughout the planning process. Some type of monitoring work, which is non-existent today, is also proposed to make sure these strategies are followed correctly and to reduce the gap between vision and reality. With respect to ecological factors the result shows a reality which contributes less to a sustainable city than what the visions suggests. Purely economically, this could feasibly affect projects in the future when new solutions must be invested in that the ecosystem services could have provided from the beginning. On the social plane, the difference between green infrastructure in vision images and reality could potentially lead to problems with trust between the general public and administrations or that employers get a different outcome of a project than what was promised. In conclusion, the dissonance between vision images and reality that the result indicates may affect all three aspects of sustainable city planning.

Denna studie har gjorts med syfte att se ifall Karlstad kommuns vision för grönområden i staden uppfylls av användarnas faktiska upplevelse. Här har författarna valt att undersöka en specifik park i Karlstad, Museiparken. I takt med urbaniseringsprocessen har samhällsplaneringen lagt ett stort fokus på att förtäta staden och med det finns en risk för att de gröna områdena inne i städerna exploateras av exempelvis bostäder. Det skapar en problematik när samhällsplaneringen idag ska främjas av en hållbar utveckling som ska sträcka sig generationer framåt. Forskning visar att människan mår bra av att vistas i det gröna och ha naturen nära, det främjar den fysiska- och psykiska hälsan. I vår samtid är en av de största livsstil sjukdomarna psykisk ohälsa och sjukdomar som är stressrelaterade. Studier visar att närhet till natur kan motverka detta samt hjälpa till vid en tillfriskningsprocess. För individer som bor i staden kan parken få en betydande plats i vardagens rekreationsmöjligheter. Uppsatsen fokuserar i stor utsträckning på hur de sociala värdena speglar sig i kommunens arbete kring grönstruktur och vad de har för betydelse för den enskilda individen. I resultatet från metoderna har det framgått att Karlstad kommun arbetar djupgående med en inriktning på grönområden och då med fokus på trivsel och upplevelse. Resultatet av arbetet gav en positiv bild av Karlstad kommuns arbete samt att de som använder parken finner den viktig utifrån ett socialt perspektiv.

No description available.

I studien har implementeringen av miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö varit huvudfokus. Hanteringen på nationell, regional och lokal nivå har studerats för att få en bred förståelse om utmaningar vid implementeringen av miljökvalitetsmålet. De områden som vi främst studerat inom God bebyggd miljö är trafikplanering och urban grönstruktur. En kvalitativ intervjustudie har genomförts med informanter på Naturvårdsverket, Boverket, Länsstyrelsen i Östergötland samt Linköpings kommun för att se likheter och skillnader i resonemang vad gäller implementeringen av miljökvalitetsmålet mellan de olika samhällsnivåerna. En stor del av analysen utgör de utmaningar som har framkommit i intervjustudien vilket är utmaningar som berör problematik och utmaningar för trafikplanering och urban grönstruktur, juridiska styrmedel och planinstrument, politisk drivkraft, ekonomi och resurser, samverkan samt uppföljning. Genom sitt fokus bidrar studien både till förståelsen för hur miljömålsarbetet hanteras och hur implementeringen skulle kunna förbättras. De mest omfattande utmaningarna vad gäller implementeringen är miljökvalitetsmålets bredd och komplexitet, bristen på långsiktigt hänsynstagande och förmågan att samverkan inom samhällsnivåerna.

Grönstruktur är en väsentlig del av stadens helhetsintryck och bidrar till livskvaliteten för invånarna på många sätt. Förtätningsstrategier skapar emellertid ett komplext förhållande mellan stadsutveckling och bevarandet av såväl kvaliteten som kvantiteten av stadens grönstruktur. Uppsatsen analyserar strategidokumentet Grönare Stockholm, vars syfte är att fastställa generella riktlinjer och ge strategisk vägledning för hur stadens mål praktiskt ska omsättas. Uppsatsen diskuterar hur grönstrukturen överlag framställs, värderas och beaktas i dokumentet samtidigt som det finns ett motsägelsefullt faktum att stadstillväxt och förtätningär den trendande planeringsideologin i Stockholm. Behovet av stadstillväxt och förtätning används bland annat för att motivera utveckling eller exploatering av grönstruktur som i viss mening inte nyttjas. Därav uppstår funderingar kring om stadens grönområden i framtiden kommer få vara ‘bara grönområden’ eller om det kommer att krävas en funktion för att säkra bevarandet av dessa. Studien angriper frågan genom att bland annat undersöka vilka värden av Stockholms grönstruktur som eventuellt lyfts men även genom att undersöka hur den prioriteras samt vilken roll samhällsplaneraren får i konflikten. Resultatet tyder på att grönstrukturen i Stockholm prioriteras efter de ’mänskliga’ behov som växer fram i staden och att de värden som Grönare Stockholm lyfter är starkt kopplade till sociala frågor.

The purpose of this degree project is to study the possibilities of green roofs to reduce the risk of water accumulation and to analyze solutions to moisture damage that green roofs can cause. The purpose of the work is also to study the property managers' experiences and knowledge of stormwater management, moisture measures and factors that cause green roofs to be chosen. The various methods that have been used in this degree project are based on literature studies, interviews and case studies for Sergelhusen in central Stockholm. The literature study consists mostly of scientific articles, books, reviewed Internet sources and previous degree project  that is relevant to green roofs. The investigative part is based on severalf interview surveys. The purpose of the interview survey is to answer the questions and gain a deeper insight into the property managers' attitude about green roofs. The interview survey covers various questions asked to five property managers and one seller and a site visit was carried out in the city of Stockholm to an existing building with green roofs located in the middle of Stockholm Central, Sveavägen 2–10, Malmskillnadsgatan 9–17. The Sergelhouses with semi-intensive green roofs and extensive green roofs. Drawings for Sergelhus and the building were examined and then studied to develop the best possible solutions for moisture damage and how the green roof should be used in the best way to improve stormwater management. The infrastructure in Sergelhus was laid out in a way that is suitable for the drainage of stormwater and reduces it considerably. Because the roofs at Sergelhus have no slope, which means that it saves more rainwater than other buildings with varying roof slopes. The larger the area of a roof, the more volume water can be stored, according to a property manager. With frequent rainfall throughout the year, it was very appropriate to practically follow this concept with green roofs and the study also shows that property managers' initiatives come from an environment and sustainability thinking as green roofs reuse natural resources that benefit a more pleasant environment, good insulation and reduce temperature changes.

Detta examensarbete undersöker hur grönytor kan integreras på torg och gator inom den bebyggda miljön för att effektivt hantera dagvatten på ett ekologiskt hållbart sätt samtidigt som de bidrar till en grönare stad. Syftet är att besvara frågeställningarna kring hur grönytor kan placeras på torg och gator för att främja en plats där människor ständigt befinner sig samt öka trivseln, samt hur befintlig bebyggelse, stadsrum och rörelse kan samverka för att skapa grönområden som effektivt hanterar samhällsutmaningar som dagvattenhantering. För att uppfylla syftet och besvara frågeställningarna har olika källor som studier, rapporter, böcker och kommunala dokument analyserats, detta skapar kunskapsöversikten. Dessutom har en platsanalys utförts i projektområdet som är beläget i centrala Malmö, Stortorget och Södergatan, för att undersöka förutsättningarna och användningen av platsen. Resultatet av kunskapsöversikten och platsanalysen leder fram till en sammanställning av bakgrund samt flera strategier. Dessa strategier har applicerats på ett gestaltningsförslag som syftar till att svara på forskningsfrågorna. Slutsatsen av arbetet visar på en brist på grönytor för dagvattenhantering som med hjälp av små åtgärder kan förbättras betydligt.