Denna studie har gjorts med syfte att se ifall Karlstad kommuns vision för grönområden i staden uppfylls av användarnas faktiska upplevelse. Här har författarna valt att undersöka en specifik park i Karlstad, Museiparken. I takt med urbaniseringsprocessen har samhällsplaneringen lagt ett stort fokus på att förtäta staden och med det finns en risk för att de gröna områdena inne i städerna exploateras av exempelvis bostäder. Det skapar en problematik när samhällsplaneringen idag ska främjas av en hållbar utveckling som ska sträcka sig generationer framåt. Forskning visar att människan mår bra av att vistas i det gröna och ha naturen nära, det främjar den fysiska- och psykiska hälsan. I vår samtid är en av de största livsstil sjukdomarna psykisk ohälsa och sjukdomar som är stressrelaterade. Studier visar att närhet till natur kan motverka detta samt hjälpa till vid en tillfriskningsprocess. För individer som bor i staden kan parken få en betydande plats i vardagens rekreationsmöjligheter. Uppsatsen fokuserar i stor utsträckning på hur de sociala värdena speglar sig i kommunens arbete kring grönstruktur och vad de har för betydelse för den enskilda individen. I resultatet från metoderna har det framgått att Karlstad kommun arbetar djupgående med en inriktning på grönområden och då med fokus på trivsel och upplevelse. Resultatet av arbetet gav en positiv bild av Karlstad kommuns arbete samt att de som använder parken finner den viktig utifrån ett socialt perspektiv.

Facebookanvändandet ökar i alla åldrar i Sverige. 2010 var hälften av alla svenskar med i ett eller flera sociala nätverk (Findal, 2010). Användarna skickar meddelanden, skriver statusuppdateringar, laddar upp bilder, planerar evenemang och chattar med sina Facebookvänner som ofta består av en blandning av familj, släkt, vänner och ytligt bekanta. Med tanke på blandningen av Facebookvänner uppstår frågan om hur de sociala relationerna ser ut och fungerar på Facebook. Skiljer de sig från fysiska sociala relationer och i sådant fall på vilka sätt? Tidigare forskning i ämnet visar att på Facebook kommunicerar vi ofta med personer som vi är ytligt bekanta med. Fem högaktiva Facebook användare har intervjuats inför denna studie. Resultatet av studien visar att informanterna bland annat använder Facebook till att chatta, skriva och skicka meddelanden och att skriva statusuppdateringar. De kommunicerar ofta med personer som de har svaga band med eller inte har möjlighet att träffa ofta fysiskt. Facebookvännerna är en blandning av nära vänner, bekanta och familj och släkt. Denna blandning av vänner leder till att informanterna är restriktiva med vad de skriver och vilka bilder de väljer att ladda upp på Facebook. Samtidigt så upplever informanterna att det kan vara lättare att kommunicera på Facebook än i den fysiska verkligheten, genom att informanterna ges möjlighet att vara mer eftertänksamma där än i den fysiska verkligheten.  Kommunikationen på Facebook är inte tidsbunden och interaktionen mellan informanterna sker inte alltid vid samma tidpunkt. Studien visar att deras användande av Facebook inte minskar deras fysiska sociala relationer utan i vissa fall kan öka dessa. Informanterna i studien upplever Facebook som användarvänligt och anser att layouten och upplägget är lätta att förstå.

Arkitektens uppgift är att gestalta den fysiska miljö som utgör fonden för vårt vardagsliv, där samhällets sociala strukturer formas och omformas. Mot bakgrund av den kritik som i samhällsdebatten riktats mot arkitekter – som antas stå bakom ’själlösa’ byggnader, ’fyrkantiga lådor’ eller miljonprogrammets höghus som antas påverka brukare negativt – ämnar den här uppsatsen undersöka arkitekters egen uppfattning av sin roll i att påverka samhällsstrukturer. Den ämnar också undersöka vilka verktyg de upplever att de har till sitt förfogande och hur det tar sig uttryck i den fysiska miljön. Det empiriska underlaget består av fyra semi-strukturerade intervjuer med arkitekter från Sveriges största arkitektkontor. Utgångspunkten har varit två teoretiska ramverk av Pierre Bourdieu och Henri Lefebvre som erkänner en dominerande samhällsklass respektive superstruktur vilkas makt och inflytande dominerar utformningen av den fysiska miljön – och i förlängningen samhällets sociala strukturer. Fyra återkommande teman har identifierats i intervjuerna i relation till arkitektens sociala funktion; diskussionen om det estetiska, ekonomi, relationen till andra aktörer (kund, politiker och byggherre), samt arkitektens agens. Resultatet pekar på att arkitektrollen är starkt knuten till andra aktörer vars inflytande är avgörande för bebyggelsens effekt på sociala strukturer, även om resultatet skiljer sig åt i fråga om effekten av den byggda miljön upplevs ha på samhället. Resultatet visar att framför allt ekonomiska och politiska förutsättningar sätter agendan för projekten som arkitekten sedan måste underordna sig. Trots det pekar resultatet också på ett starkt socialt engagemang hos yrkeskåren och en tro på arkitektens ansvar att arbeta för och lyfta fram samhällsnyttan i sina projekt. Trots uppfattningen att det huvudgripande ansvaret ligger på politiska och ekonomiska faktorer och att problem som segregation inte kan byggas bort, menar arkitekterna att de ändå bör arbeta aktivt för samhällsnytta och bidra med de medel som går, genom att utmana de villkor som getts eller genom små medel som att skapa trygga, trivsamma vardagsmiljöer.

I vår studie avser vi söka svar på vilken roll skolan spelar som socialt rum för ungdomars identitets- och meningsskapande. Det är en sociologisk studie där vi mer precist belyser den betydelse olika platser i skolan har för eleverna. Vi studerar även hur elever umgås, vilka man rör sig med och varför. Studien har ett betonat vardagsperspektiv, där vi vill studera vanliga ungdomar i sin vardag i skolan. Som analysinstrument använder vi oss av den franske sociologen Michel Maffesolis teori om neo-stammar. Genom framförallt samtalsintervjuer, men också genom observationer som komplement, plockade vi fram det material som kom att ligga till grund för vår analys och våra slutsatser. Vi kan konstatera att våra skolungdomars umgänge är dynamiskt och flexibelt. Det är genom viljan att vara tillsammans som det uppstår en gemensam identitet snarare än att de gör aktiva och reflexiva val. Vidare spelar platser som delas av andra en stor roll i deras uppfattning om sig själva.

We have, after three years of studying at Södertörns University Collage, experienced that there is great division in the classroom between students of foreign origin and ethnically Swedish students. How the students choose to place themselves in the classroom form a pattern on the basis of students’ outer shells. The aim of this study is to understand what impact the student’s social orders has on the position they choose in the classroom. We have done a qualitative study where we have observed different classrooms at Södertörns University College, and also interviewed some students. The results have particularly shown that the students' divisions in the classroom arise from the student’s previous experience with individuals and the student’s solidarity that they feel with their own group. The results have also shown that this pattern that occurs in the classroom is a reproduction of the pattern found in the larger social space, the society. / Efter tre års studier på Södertörns högskola har vi som studenter upplevt att det finns en stor uppdelning i klassrummen mellan studenter med utländsk bakgrund och etniskt svenska studenter. Deras placeringar i klassrummet bildar ett mönster utifrån studenternas yttre skal. Syftet med studien är att förstå vilken effekt studenternas sociala ordning har på hur de kommer att placera sig i klassrummet. Vi har använt oss av en kvalitativ studie där vi främst har observerat olika klassrum på Södertörns högskola och även intervjuat några studenter. Resultaten har bl.a. visat att studenternas uppdelning i klassrummet uppstår utifrån studenternas tidigare erfarenheter med individer och utifrån en viss gemenskap de känner med sin egen grupp. Resultaten har även visat att detta mönster som uppstår i klassrummet är en reproduktion av mönstret som finns i det större sociala rummet, nämligen samhället. Nyckelord: Klassrummet, sociala rum, rasifiering, etnicitet, beslutstagande,

Ett litet folkbibliotek kartläggs som språkligt landskap och dessutom granskas bibliotekets förmåga att vara ett socialt rum för alla åldrar inom den flerspråkiga befolkningen. Resultaten visar att det språkliga landskapet huvudsakligt består av det svenska, arabiska och engelska språket. Tyska, braille och minoritetsspråken representeras i olika grad, men i mycket mindre utsträckning. Biblioteket erbjuder sociala rum för den flerspråkiga befolkningen och skapar även digitala alternativlösningar under tiden, då biblioteket tillfälligt behöver stängas, för att begränsa smittspridningen av Covid-19.

Trygghet är ett av de viktigaste och grundläggande kraven som finns på ett samhälle. Dess betydelse uppstår från folks rätt att känna sig trygga i sin omgivning. Denna studie ämnar att diskutera frågor som rör tryggheten i en stad, faktorer som kan påverka känslan av trygghet och hur man kan stärka trygghet med byggd miljö. Arbetet presenterar en fallstudie baserad på Annelund området. Annelund är ett litet bostadsområde som ligger i Malmö. Det är väl rapporterat att invånarna i Annelund känner sig mycket otrygga. Det huvudsakliga syftet med detta arbete är att fördjupa förståelsen av de faktorer som påverkar trygghetsnivån i Annelund. Vidare syftar studien också till att föreslå förbättringar som kan göras för att det ska kännas tryggare för de som bor och vistas i området. Aspekter som rör trygghetsnivån i trakten har analyseras med hjälp av litteraturstudier, plats observationer och intervjuer. Studien visar att den byggda miljön är en viktig faktor som påverkar tryggheten av en plats; dock visar studien också att bredare insatser behövs för att främja utvecklingen av en trygg stad. Detta eftersom Annelund faktiskt är ett lugnt område med ganska låg brottslighet där den byggda miljön är bra; men invånarna känner sig fortfarande mycket otrygga där på grund av sin omgivning d.v.s., på grund av de olagliga aktiviteter som sker på Norra Grängesbergsgatan. Under denna studie konstaterades det att gatan verkar vara ganska stökig kunde även observera att det fysiska rummet är dåligt planerat. Vilket gör att gatan blir lämplig för olagliga aktiviteter. Således rekommenderar denna studie att ändra de fysiska aspekterna av gatan för att minska de olagliga aktiviteterna som sker i Norra Grängesbergsgatan. Detta kan resultera i att invånarna i Annelund känner sig tryggare. / Safety is one of the main fundamental requirements of a society. It`s importance arises from peoples right to feel safe within their premises. This thesis attempts to address some questions about safety in a city, factors that can affect feeling of safety and how to endorse safety in built environment. This work presents a case study based on Annelund area. Annelund is located in Malmö, Sweden. The residents of Annelund are reported to feel unsafe in their neighbourhood. The main purpose of this work is to deepen understanding of the factors that affect the perceived safety level in Annelund. The work also aims to suggest improvements that can be made so that the residents in Annelund can feel safer. Aspects related to the safety level of the neighbourhood are analysed by means of literature studies, site observations and interviews. The study shows that the built in environment is an important factor that affects the safety of a place; however, the study also highlights that broader efforts are needed to promote the development of a safe city. This, because Annelund is actually a quiet area with low crime rate where the physical space is relatively good but, still the inhabitants feel very unsafe due to their surrounding neighbourhood that have its basis in the illegal activities that occurs in Norra Grängesbergsgatan. During this study, it was observed that this place seems to be a troubled street where physical space is poorly planned. Due to this the street is suited for some illegal activities. Thus, this study recommends changing the physical aspects of the street to reduce illegal activities in Norra Grängesbergsgatan. This could ultimately lead to higher and improved safety level in Annelund.

No description available.

Examensarbetet syftar till att bidra med kunskap om hur flexibla lärmiljöer beskrivs och förstås i forskningspublikationer inom det internationella forskningsfältet Lärmiljöer. Med avstamp i rumslig teori undersöks vilka resultat som tidigare forskning presenterar i relation till flexibla lärmiljöer. Vidare undersöks vilka eventuella rumsliga dimensioner som tillskrivs dem samt hur begreppet flexibilitet beskrivs, förstås och appliceras på flexibla lärmiljöer.   För att söka svar på studiens frågeställningar genomfördes en kvalitativ kunskapsöversikt genom insamling av data via databassökning. Studieobjektet utgörs av tidigare genomförda forskningsstudier från åren mellan 1989-2021. Utvalda vetenskapliga artiklar granskades, kartlades, rapporterades, analyserades och syntetiserades i framträdande teman.  Huvudresultatet visar bland annat att flexibla lärmiljöer blir ett allt vanligare inslag i och med en ökad orientering mot elevcentrerad och individbaserad undervisning. En sådan undervisning kräver att lärmiljöerna baseras på individens behov och möjliggör variationsrika metoder varför många skolor genomgår en övergång från traditionella klassrum till flexibla lärmiljöer. Ytterligare resultat pekar på att en sådan övergång är förenad med många utmaningar på grund av att utformningen av den fysiska miljön med ökad flexibilitet och de öppnare ytorna inte alltid är i samspel med organisering och pedagogisk praxis. En övergripande slutsats utifrån studien är att flexibiliteten leder till ökade valmöjligheter för lärarna vad gäller ändamålsenlig utformning av lärmiljön och att kunskap om rumslig teori och begreppet flexibilitet kan öka lärares rumsliga medvetenhet och kompetens så att den ökade flexibiliteten i högre grad kan uppfattas som möjligheter snarare än hinder.