For my advanced degree in archival science, I have organized and catalogued the Blomqvist family archive.  The Blomqvist family archive consists of records from the end of the 19th century to the beginning of the 21th century. The records in the archive depict and describe different aspect of the Blomqvist familys life and work. Specific problems and theoretical questions that appeared during the cataloguing of the Blomqvist archive were related to the great presence of objects and photographs in the archive. A discussion concerning the role of objects in archives and within archive institution took place. The problem with cataloguing photographs as well as the problem of searching for photographs in archives, were also discussed.

Undersökningen synliggör hur vardagsteknik kommer till uttryck i barnlitteratur och specifikt i fem böckerna om Alfons Åberg. Metoden är bild- och textanalys. För att synliggöra hur framställningen av vardagsteknik sker i barnlitteratur skapas det fyra kategoriseringar; teknik som föremål, teknik som aktivitet, teknik som kunskap och teknik som viljekraft, kategoriseringarna är inspirerade av Carl Mitcham och utgör grundstommen i undersökningens resultat. Vad som framkommer i undersökningen är att bilderböckerna om Alfons Åberg synliggör olika vardagliga tekniska föremål, exempel är verktyg såsom sågen, men även köksutrustning och ficklampan. De tekniska föremålen är kopplade till hemmet. Tillverkningsprocessen när ett tekniskt föremål konstrueras beskrivs när Alfons Åberg bygger en helikopter samt när Alfons och Mållgan bygger ett tåg, bortsett från detta är inte tillverkningsprocessen av ett tekniskt föremål i fokus. Centralt i böckerna är istället kunskaper om hur tekniska föremål används av människan och att människan har ett osynligt/dolt behov av tekniska föremål. Det osynliga/dolda mänskliga behovet är ett underliggande budskap i böckerna om Alfons Åberg.

The collecting of different material cultures has been portrayed as a popular lifestyle among folk researchers. The Sami culture has not been treated differently. George Stephens (1813-1895) was a professor at Uppsala and Copenhagen University and owner at Huseby in Småland. The essay has identified that a large number of the artefacts categorised as Sami were in fact of non-Sami background. George Stephens left the collection to the future without describing the origins of the Sami collection, leaving only notes for us to analyze. His work of historical melodies would significantly assist our searching for the truth concerning the objects including experts pinpointing the objects creators and cultural identity throughout Sápmi and history. This essay is an attempt to clarify both the cultural and historical background of said objects and to apply the Actor-Network Theory on the collections founder George Stephens. The study is based on Tetteris method of materialistisc analyzation aswell as Pearces method of specialist inclusion. The studies theory is based of Latour and Laws Actor-Network Theory, also called ANT, which maps relationships of people and intentions. A collectors network of contacts is vast, so a narrowing a network to George Stephens contacts creates the best possible approach to anwser the studies questions.

The aim of this two year master thesis is to study the knowledge production within the field of Textile Studies at Uppsala University, with special focus on the use of artifact documentation as a research method. With domain analysis as a theoretical framework, ontological and epistemological assumptions as well as historical and social aspects are studied in relation to the research process. Qualitative research methods are used, including interviews, observations and text analysis. In the analysis of the knowledge processes in the field, perspectives on tacit knowledge and the concept of documents, are used as a theoretical basis.   In the field of Textile Studies, the artifacts are used as one of the main objects of study, along with archival and pictorial sources. The main epistemological assumptions are that artifact analysis is dependent on a knowledge base, where technical handicraft skills, contextual knowledge and practical experience of object observation are the most important qualifications. The research process reflects these assumptions, where observation and documentation are used as methods of gaining knowledge.

Denna uppsats behandlar hur människans sparande av föremål kan påverka och bevara en platskänsla i en globaliserad värld, där människor flyttar mer och lämnar platser de har ett emotionellt band till. Detta besvaras genom en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer där informanterna besvarar frågor om platskänsla, identitetskapade på en plats samt hur föremål kan agera mnemotekniska hjälpmedel, vilket innebär föremål som agerar hjälpmedel för att påminna ett subjekt om dåtiden. Resultatet påvisar att en del föremål agerar mnemotekniska hjälpmedel vilket gjorde att en del informanter kände sig närmre platsen när de upplevde föremålet genom perception och således hjälpte det dem att hantera en saknad platsen. Däremot var resultatet inte homogent och en del föremål hjälpte istället en del informanter att minnas personer eller specifika händelser och inte en specifik plats.

No description available.

Syftet med denna studie är att undersöka hur några elever i årskurs 1 skapar förståelse för vad en teknisk artefakt är och vidare hur eleverna ges möjlighet till detta genom att läraren använder variationsmönster under ett lektionstillfälle. Materialet har samlats in genom en learning study vilket innebär att vi har genomfört en praxisnära undersökning. Vi har i studien agerat både forskare och lärare; observerat, planerat och bedrivit undervisning samt analyserat empirin. Vi har studerat tre lektionstillfällen i tre olika grupper med fokus på att tillsammans med eleverna skapa en definition av vad en teknisk artefakt är. Med hjälp av för- och eftertester har vi även undersökt elevernas uppfattningar om tekniska artefakter före och efter lektionstillfället. Som analysredskap har vi använt variationsteori och de begrepp som den innefattar samt kritiska aspekter. Vi jämför sedan resultatet med tidigare forskning. Resultaten visar att lärarens brister och förtjänster påverkar det intentionella lärandeobjektet, det vill säga om eleverna lär sig eller inte. Studien visar även att andra faktorer påverkar lärandet. Eleverna inte har några svårigheter med att urskilja högteknologiska artefakter men hade svårt att förvärva sig förståelsen för att ett naturligt föremål som bearbetas blir till ett tekniskt föremål. Anmärkningsvärt med studien var att vi upptäckte att flera elever tänker cykliskt när de tänker på en teknisk artefakt då de ser till hela tillverkningsprocessen.

The aim of this paper is to examine a group of runic artefacts dated to the Viking Age (800-1050 AD) from a gender perspective. The analysed material consists of 59 runic artefacts from Scandinavia, which differ in regards to base material, context and content. In the analysis, the material is separated, described and classified into different manageable groups of texts and artefacts. Several case studies are presented in the paper, based on information gathered from the inscriptions as well as the archaeological material. The main issue is whether it is possible to attribute runic artefacts to a specific gender by means of a combination of archaeological and philological methods. / Syftet med uppsatsen är att analysera en grupp runristade föremål, daterade till vikingatid (800-1050) ur ett genusperspektiv. Den empiriska studien baseras på en studie av 59 runristade föremål av skiftande karaktär gällande material, kontext samt innehåll. Föremålen separeras och klassificeras enligt ett system uppbyggt av författaren för att belysa de olika förhållanden som existerar mellan inskription och artefakt. En kvantifiering av inskriptionerna samt de arkeologiska föremålen genomförs för att utröna huruvida det är möjligt att attribuera föremålen till ett specifikt vikingatida genus.

<p>Projektet Utställningsdokumentär? består av två delar: dels den vetenskapligt orienterade studie som redovisas här, dels en praktisk gestaltning i form av en serie experimentella utställningar. Projektets syfte som helhet är att belysa utställningsmediets förmåga att gestalta ett dokumentärt innehåll, samt diskutera och experimentera med dokumentära arbetsmetoder i utställningssammanhang. Denna explorativa studie är gjord på kvalitativa grunder och består av intervjuer med professionella dokumentärmakare och museimänniskor, kortfattade analyser av tre aktuella museiutställningar samt en serie utställningsexperiment. Ett försök görs att lägga grunden för ett nytt begrepp och en ny typ av utställningsmetod. Studien visar att utställningsdokumentärer kan vara ett sätt för museet att mer aktivt delta i samhällsdebatten. Utställningarna behöver inte vara objektiva utan ska ge utrymme för personliga tolkningar av ämnen, historiska eller samtida, problematiska, vinklade, med laddade föremål eller helt utan föremål. Kort sagt subjektiva utställningsdokumentärer. Något som är grundläggande för dokumentären är verklighetsanknytningen och ofta är det just den aspekten, att det som visas faktiskt har hänt på riktigt, som berör och fascinerar. Men det räcker inte bara med materialet, en tydlig avsändare som tolkar och berättar, pekar ut riktningar och anger sammanhang, ett subjekt med personlig anknytning till ämnet måste också till för att utställningen ska bli en dokumentär. I denna form blir utställningsdokumentären ett komplement till museets övriga utställningar och ett forum för aktuell samhällsdebatt - något som saknas på svenska museer idag.</p>

No description available.