No description available.

Beteendevetenskap är ett utbildningsområde där tvärvetenskapliga angreppssätt används för attstudera mänskligt beteende i olika kontexter. I denna studie utforskades lärares subjektivauppfattningar om beteendevetenskaplig utbildning och dess tvärvetenskapliga natur, med hänsyn tilluppfattningar om studenterna, den egna verksamheten och aktuella samhällsbehov. Denna studieämnade besvara forskningsfrågan vad finns det för utmaningar för tvärvetenskaplig utbildning , och är enkvalitativ intervjustudie baserad på empirisk data från fem semistrukturerade intervjuer med lärareinom pedagogiken. Resultatet från intervjuerna analyserades genom kvalitativ innehållsanalys ochvisade på uppfattningar att utbildningens tvärvetenskapliga kontext skapar särskilda möjligheter ochutmaningar för studenterna, utformningen av utbildningen, och sett till aktuella samhällsbehov.Utbildningens breda kunskapsbas uppfattades vara uppbyggd på en akademiskt bildande grund,vilket kan komma att innebära att studenterna själva ansvarar för specialisering om detta skullekrävas. Den generella kunskapen ansågs av lärarna som nödvändig, då behov av generalister ochteoretisk kunskap anses som väsentligt i ett föränderligt samhälle, med ökad specialisering.Beteendevetenskapens tvärvetenskapliga natur uppfattades även påverka utformning avutbildningen, då med hänsyn till samarbete över fakultetsgränser, där ramfaktorer uppfattades somstyrande. / <p>2020-06-08</p>

Det här arbetet behandlar den situation som idag råder, gällande problematiken kring fallande intresse för naturvetenskapliga och tekniska utbildningar. Jag belyser hur det ser ut idag och vad forskning pekar på för olika lösningar för att öka intresset inom naturvetenskapliga ämnen i skolan. Ett exempel på en sådan lösning har genomförts på en svensk gymnasieskolas naturvetenskapliga program. Där har lärarna arbetat mer ämnesintegrerat, med tydligt fokus på programmålen för att stärka kärnkompetenserna. Det här försöket har jag studerat med stöd av en enkät för att mäta förändringar i elevernas attityder samt tagit del av lärarnas observationer. Resultaten visar att dessa elever efter avslutat projekt bland annat är mer källkritiska, tycker naturvetenskapliga ämnen är enklare och ser tydligare samband mellan problem i samhället och skolans undervisning i naturvetenskap, än parallellklassen som läst på traditionellt vis. Eleverna blir också mer positivt inställda till en fortsatt karriär inom områdena naturvetenskap och teknik. Implikationerna av projektet indikerar att om skolans mer övergripande mål, i detta fall kärnkompetenser och programmål, uppmärksammas i större utsträckning, kan det i högre grad bidra till uppsatta mål med skolans verksamhet och samtidigt medföra flera förändringar i elevers attityder till naturvetenskap och teknik som är prioriterade både inom forskning såväl som i skolmyndigheters utvecklingsprojekt. Därför diskuteras resultaten utifrån dessa implikationer.

The main object of this master thesis is to examine whether domain-analysis could be used toorganize the collections in a library serving interdisciplinary studies, and in that case - howthat could be done. The thesis is based on a case study of a library for Asian studies, which alsoserves as a library specialized in that subject in the Nordic countries. The author has used, i.e.interviews and observations examining who the users of the library are and how these seekinformation. A theory part deals with some earlier studies of information users within arts andsocial sciences, and these are compared to the users of the examined library.The thesis states that one has to look at the different disciplines in which research is done (andcould be done) at the institute to which the library belongs, and that subject terms could beadded to the various documents from the view of those domains.

<p>Konsumtion kan vara allt från ditt köp av tuggummi, ett par nya skor, en gammal päls från 70-talet, en resa till Indien, till en kebabrulle nere på hörnet. Samtidigt innebär detta att du betalar för smaker, utseende, åsikter, upplevelser, känslor och kulturer. Detta är att leva i ett konsumtionssamhälle. Det du konsumerar speglar vem du är och hur du vill att andra ska uppfatta dig – alltså din identitet. Konsumtion och identitet är det vår antologi handlar om.Den här antologin består av fyra olika delar som alla belyser några olika typer av konsumtion. Det första bidraget belyser hur några unga kvinnor har klädkonsumtion som ett sätt att umgås. Den andra delen handlar om hur en grupp killar och tjejer uppfattar reklam och trender vad gäller mode och kläder. I del tre kan du läsa om hur några unga kvinnor tänker kring sitt val att handla kläder i second-handaffärer. Till sist kan du läsa om några människor som handlar i butiker som säljer utländska varor och hur dessa människor på detta sätt väljer att konsumera det som de upplever som annorlunda. Gemensamt för delarna är att fokus ligger på identitetsskapande genom konsumtion i dagens postmoderna samhälle.</p>

Arbetet söker kartlägga visuella/estetiska kunskapsformers representation i den nya lärarutbildningens allmänna utbildningsområde. Med utgångspunkt i kursplaneanalyser undersöks frågan vidare genom djupintervjuer av kurs- och ämnesansvariga lärare vid tre lärarutbildningssäten.Undersökningen ger vid handen att de visuella/estetiska kunskapsformernas representation i det allmänna utbildningsområdet är förhållandevis blygsam. Omfattningen kan beskrivas som ringa eller marginell.Utifrån en fenomenologisk/hermeneutisk ansatts utkristalliseras och diskuteras ett antal bakomliggande perspektiv/teman med ambitionen om att klargöra de visuella/estetiska kunskapsformernas belägenhet i sammanhanget.

Uppsatsen undersöker geografiundervisningen på gymnasienivå. Undersökningen genomfördes med enkäter till geografilärare på gymnasienivå. Resultaten analyserar med en kvalitativ innehållsanalys. Resultaten visar att många olika arbetsmetoder används för att undervisa geografi och elevernas deltagande i undervisningen har varit en viktig punkt i lärarnas arbetsmetoder. I flera gymnasier finns det någon form av tvärvetenskapligt samarbete men majoriteten av gymnasierna har inte det på grund av en blandning av orsaker som tid, pengar och skolkulturen. Studien visar att geografi som skolämne är en komplicerad fråga gällande ämnesinnehållet i geografi på grund av så många olika ämnen kan ses som en del av geografiämnet. Studien visar att geografilärare på gymnasienivå ser det som ett viktigt ämne som ger eleverna ett vidare perspektiv på globaliseringens och hållbart resurshantering. Men samtidigt finns det en rädsla för att geografiämnet minskar i betydelse och försvinner

Genom att sammanföra historiskt och modernt kartmaterial kan våtmarkers naturliga lokaler synliggöras. När kartmaterialet jämförs med inmätningar av dikesstrukturer blir det tydligt hur marken har dränerats. Korrelationen mellan historisk våtmark, modern torvmark och dikesstrukturer synliggör var i landskapet det finns god potential att nyskapa våtmarker med syfte att bilda kolsänkor. Kolsänkor binder in kol och minskar koldioxidutsläpp till atmosfären. Nyskapade våtmarker och regenererade kolsänkor kan bidra till att nå Sveriges miljömål Begränsad klimatpåverkan – ett tvärvetenskapligt perspektiv behöver utvecklas för att naturvetenskaplig forskning ska kunna appliceras effektivt inom klimatpolitiskt arbete. Med ett sådant synsätt tydliggörs även additionalitet gällande andra miljömål som bidrar till hållbar utveckling.

Syftet med den här uppsatsen har varit att arbeta fram ett upplägg för hur man kan arbeta tvärvetenskapligt mellan biologi A och religionskunskap A. Vårt mål har inte varit att tvinga fram ett samarbete mellan de båda kurserna, istället har vi utgått ifrån tanken att tvärvetenskapligt arbete enbart är gynnsamt då det finns naturliga överlappningar mellan ämnena. Med hjälp av en ingående litteraturstudie har vi samlat in fakta på vilken vi baserar vårt kursupplägg. I kursupplägget visar vi på hur ett samarbete skulle kunna gå till när man i biologi behandlar genetik och evolution och i religionskunskap behandlar etik och moral samt de fem världsreligionerna. Vi fann att stora delar av kursmålen för de båda kurserna uppfylls av vårt tänkta upplägg, trots att upplägget inte sträcker sig över hela kurserna. Samtidigt uppfylls också kraven från övriga styrdokument såsom Lpf 94. Vi tror att ett samarbete mellan lärarna, och en tvärvetenskaplig grundsyn på ämnen, ökar elevernas möjligheter att lära sig, inse relevansen i kunskapen och kunna skapa sig en klarare helhetsbild över hur världen hänger ihop. / The purpose of this thesis has been to create an outline for how you can work interdisciplinary between the courses biology A and religion A. Our aim has not been to force a collaboration between the courses. Instead we started out with the idea that interdisciplinary work will only be fruitful when there is a natural overlap between the two discourses. By doing an extensive literature search we have gathered facts upon which we base our outline for the courses. In the outline we give an example of how the interdisciplinary work could be achieved when working with the topics genetics and evolution in biology and ethics & morale and the worlds big religions in religion. We discovered that, even though we didn’t strive for it, we were able to fulfil large parts of the course goals for both biology A and religion A, despite the fact that our outline does not cover the entire courses. We believe that cooperation between teachers, and an interdisciplinary underlying outlook on the different subjects, will enhance the students probabilities to learn, to see the relevance of what they are studying and to form a sharper picture of how the world is woven together.

Bakgrund: Interprofessionella team inom hälso- och sjukvården är viktiga för att kunna tillhandahålla en högkvalitativ, säker och personcentrerad vård. I ett framgångsrikt team bidrar alla med sin kunskap och sina värderingar från sitt yrke för en heltäckande vård. Olika värderingar kan emellertid skapa konflikter och hämma teamets samarbete och enighet. Enligt forskning finns bristande kunskap om arbetsterapeutens bidrag till teamet vilket kan hindra ett välfungerande interprofessionellt arbete. Syfte: Att beskriva arbetsterapeuters upplevelser av att arbeta i interprofessionella team. Metod: Examensarbetet har en kvalitativ design med induktiv ansats där data har samlats in via semistrukturerade intervjuer med åtta kliniskt verksamma arbetsterapeuter i interprofessionella team. Data har analyserats med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Samtliga arbetsterapeuter är eniga om att interprofessionellt samarbete är att föredra men att de stundtals behöver förtydliga sitt bidrag till teamet. Utmaningar i teamet och främjande insatser och faktorer för fortsatt utveckling var något alla delade med sig av. Utifrån deltagarnas svar bildades fyra huvudkategorier som resultatet diskuterades utifrån: Arbetsterapeutens bidrag till det interprofessionella teamet, Styrkor i det interprofessionella arbetet, Utmaningar och svårigheter, samt Främjande insatser och faktorer. Slutsats: Arbetsterapeuten bidrar med en unik helhetssyn på patienten i det interprofessionella teamet. Arbetsterapeutens aktivitetsbedömningar är efterfrågade av olika yrkesprofessioner men kan ibland begränsas av okunskap hos teammedlemmar. Ett förtydligande av arbetsterapeutens bidrag och funktion behöver utvecklas samt främjande insatser såsom ett nära samarbete med täta kontaktvägar, strukturerade möten, respektfull kommunikation och en engagerad chef för att möjliggöra ett lyckat interprofessionellt team.