In 2011 the Swedish translation of Jonathan Franzen's novel Freedom was published in Sweden. The novel tells the story of a middle class family, their relatives and friends, set within a context of political events. As well as in the US, the novel was soon praised by Swedish critics as a generation novel, that illustrates "the way we live now". Around that time a debate about family ideals rose in Sweden. The debate pointed towards discourses about family norms, related to motherhood and divorce. Because of the reception of Freedom as depicting a 'typical' family in contemporary culture, Freedom is used as material in this thesis, to study the construction of family ideals. In this study the family ideal is defined as white, middle class and heterosexual, and an intersectional approach as well as Critical Discourse Analysis is used. The aim of this thesis is to study the family ideal as it is reproduced in Freedom, and compare the results to Social Sciences of Gender, Class and Critical Whiteness Studies. The thesis also studies both the American and the Swedish reception of Freedom, in relation to its content. The study found that a traditional family ideal is constructed, through different discourses. The study also found that subject positions in different social categories are constructed in opposition to each other according to gender, class and whiteness norms.

Studiens syfte har varit att undersöka kornets roll som råvara och livsmedel i Höga Kusten ur ett gastronomiskt, agrarhistoriskt och arkeologiskt perspektiv som underlag till framtida forskning. Ett tvärvetenskapligt ramverk som innefattat de tre nämnda ämnena har använts. Metoder som använts i studien har varit en semistrukturerad intervju, ett antal e-intervjuer med lokala aktörer i Höga kusten samt en systematisk litteraturgenomgång. Kornets rolls förutsättningar i Höga Kusten som ett traditionellt livsmedel samt Höga Kustens terroir har undersökts, beskrivits och definierats. Detta med hjälp av begreppen Höga Kusten, kulinarisk region, terroir, gastronomi, historia och arkeologi. Resultatet av studien har visat att kornet som råvara har haft en historisk roll i Höga Kusten som traditionellt livsmedel från när den först påträffades på järnålder fram till idag. Dock har denna roll förändrats under årens lopp och gått från att ha varit en basvara till att falla i glömska. Idag säljs fortfarande produkter med korn, men inte med ett lokalt odlat korn. Höga Kustens naturförutsättningar med dess höga berg, djupa dalar, dess jordarter, många soltimmar och det karga klimatet, i uppsatsen benämnda som begreppet terroir, har haft en betydande påverkan för kornets förutsättningar att odlas och förädlas i regionen. Nyckelorden för studien har varit gastronomi, historia, arkeologi, klimat, terroir och tvärvetenskap. / For this study we have investigated the barley grain, and its importance in the High Coast of Sweden. In this region the traditional food products are flatbread, porridge and “palt”, that traditionally contain barley. The locals have an ambition to promote the High Cost as an gastronomical region, but we believe more knowledge supporting this food heritage is needed. We have chosen to work in an interdisciplinary way, combining the disciplines of gastronomy, agricultural history and archaeology. This comparative research has in turn provided us with a broad history of barley, from the first permanent settlements in the High Coast during the Iron Age, to present day. Due to the lack of definitive description of what classifies as a local product we conclude that more research is needed in this area.

This study is a statistical content analysis, of masters’ theses written in 2005 at the Swedish School of Library and Information Studies in Borås. The relations between their epistemological discourses, theories, methods, themes and chosen alignment within the education, the so-called ‘kollegium’/college, are examined. The results are put in relation to the concepts multidisciplinarity and interdisciplinarity to see what kind of discipline Library and Information Science (LIS) can be described as, on the basis of this material. As a theoretical framework, I have used theory of science and Bourdieu’s theories about social and academic fields. A selection of opinions and theories in research about LIS as a discipline are also recited and related to. LIS, in the implementation of the analyzed theses, appears to be mainly multidisciplinary even if also, in some respects, interdisciplinary. The analyzed texts show tendencies to specialize and form factions within the smaller subject areas of the discipline, which according to some earlier research applies to LIS generally. This may seem natural for a thesis and an alignment to do, but seen as a whole one can problematize whether such deployments are all consciously intended and/or fruitful. Signs of specialization and separation are visible within all of the analyzed variables. Hence the students, to some extent, can be said to choose direction in both epistemologies, theories, methods and themes, when they choose college. On the other hand, the boundaries do not seem insurmountable. There are factors that, at times, cross them or are held in common. / Uppsatsnivå: D

The purpose of this study is to gauge the current state of Swedish library and information science research. LIS is generally defined as a cross- or multidisciplinary subject, according to some coupled with heterogenity or dichotomy within the subject. In light of Jack Meadows’s description of the scientific community growth and scientific communication, the following two research questions are formulated as basis for the study: 1. What are the current themes, what range of theories and methods are used in our research material? 2. What are the relationships between our research material with respect to choice of themes, theories and methods used, compared with the image given in earlier studies of LIS research? Our research material consists of all Swedish licentiate and doctoral theses in LIS defended at Swedish universities 1993-2011 and all master’s theses published at three different Swedish LIS departments (Borås, Lund and Uppsala) during the years 2008-2009. The theses have been collected and processed using an interpretative content analysis, which includes categorisation of themes, theories and methods, as well as statistical analysis. A compilation of the results suggests the dominance of certain categories of themes, theories and methods. The dominating themes are focused on different aspects of the Library as an entity. The dominating theories are sociological or philosophical (used alone or in combination), and the prominent methods used are interviews and text analysis. The results overall agree with earlier studies from the 21st century. However, studies from the 1990s show a different distribution of theme categories in older research publications in LIS. This difference may be attributed to different research trends over time, but also to the specific versions of content analysis applied. / Program: Bibliotekarie

<p>Trots stora satsningar på en bred lansering av elektronisk handel blev inte genomslaget så omedelbart som många förutspått. I efterhand kan de optimistiska beräkningarna förklaras som en följd av uppblåsta förväntningar som präglade IT-branschen men det kan ha funnits ytterligare faktorer som bidrog till den uteblivna succén. Sett ur ett användarperspektiv innebär en övergång från traditionell till elektronisk handel stora förändringar på flera områden, en omställning som kanske inte riktigt togs på allvar. </p><p>Tillit och förtroende diskuteras ofta i sammanhang där två parter etablerar en relation grundad på löften och förväntningar. Tillitsbegreppet är komplext och blir ännu mer sammansatt när det appliceras på interaktion mellan människa och dator. </p><p>Syftet med denna studie var att få en större förståelse för betydelsen av tillit i elektronisk handel. Två faktorer som antogs påverka tilliten till en webbutik valdes för närmare studier; kvaliteten på informationstext om försäljningsvillkor samt tillgång till chatt med en försäljare. Som hypotes antogs att användare skulle uppleva en högre tillit om de möttes av en rik informationstext respektive hade möjligheten att ställa frågor i en chatt. </p><p>En analys av resultaten visade inga signifikanta stöd för hypotesen istället framkom en tydlig interaktion mellan variablerna. Utgången kan ha varit en följd av metodologiska brister eller en alltför komplex design. Om resultaten däremot skulle visa sig replikerbara talar mönstret för att användare upplever en högre grad av tillit om de får ett balanserat bemötande med antingen mycket begränsad envägskommunikation eller en rik textinformation i kombination med möjlighet till chatt.</p>

<p>Det här en uppsats som syftar till att närma sig frågor om förmedling av vetenskaplig kunskap, genom att ur ett diskursanalytiskt perspektiv undersöka två kunskapsproducenters sätt att reagera på vetenskapsförmedling. Uppsatsen vill säga något om hur dessa förmedlingar bemöts och bedöms av de som tillhör traditioner inom vilka kunskapen producerats. Detta görs genom att två diskursordningar konstrueras och appliceras på två exempel. Exemplen utgörs av debatten mellan historikern Peter Englund och författaren Herman Lindqvist angående Lindqvists bokserie Historien om Sverige, samt den amerikanske fysikern Lawrence M. Krauss syn på Star Trek i boken Fysiken i Star Trek. De två diskursordningarna är den vetenskapliga och den publikt förmedlande. I konstruktionen av dessa identifieras ett antal nodalpunkter, dvs. särskilt priviligerade tecken, som sedan fungerar som parametrar i analysen av själva textmaterialet. Genom att analysera de två exemplen var för sig och därefter ställa samman och jämföra dem med varandra identifierar jag tre faktorer som verkar vara avgörande för hur inomvetenskapliga aktörer reagerar på publika förmedlingar. De tre faktorer som identifieras är: Vetenskapligt anspråk, som handlar om att inomvetenskapliga aktörer väljer att närma sig och bedöma publika förmedlingar utifrån sitt eget anspråk på en mer giltig kunskapsproduktion. Fiktion eller inte handlar om de publika förmedlingarnas anspråk. En publikt förmedlande produkt med ett fiktivt anspråk tillåts i större utsträckning omtolka den vetenskapliga kunskapen men det mest intressant är att det även med ett uttalat fiktivt anspråk inte går att omtolka vetenskapen hur mycket som helst. Den tredje och sista faktorn är förförståelsen där jag ser att de inomvetenskapliga aktörer som förekommer i undersökningen har ett annat sätt att närma sig frågan om publikens förförståelse än de publika förmedlarna har. Inomvetenskapliga aktörer verkar vara mer intresserade av att lösa förförståelse problemet genom att informera bort det, medan de publika förmedlarna väljer att kringgå problemet.</p>

<p>Prediktion av förändringar i omgivningen är nödvändigt för att vi ska kunna planera våra handlingar. Hur spädbarns gripförmåga utvecklas har länge studerats men hur spädbarn predicerar, anpassar handen och griper efter roterande objekt har inte undersökts tidigare. Tio stycken tio månader gamla spädbarn och nio stycken sex månader gamla spädbarn studerades när de grep efter en roterande stav i två olika hastigheter och riktningar samt i horisontalt och vertikalt läge. Griprörelsen registrerades med hjälp av ett ProReflex system (Qualisys). Om vinkelskillnaden mellan handen och staven i gripögonblicket var mindre än 45° ansågs rörelsen vara prediktiv. Båda åldersgrupperna visade en prediktiv förmåga då vinkelskillnaden låg på ungefär 20° hos båda grupperna. De tio månader gamla spädbarnen hade något bättre handanpassning i den högre hastigheten och valde även att rotera handen i stavens rörelseriktning medan det hos de sex månader gamla spädbarnen inte fanns någon skillnad mellan att rotera handen med eller mot rörelseriktningen.</p>

<p>Denna uppsats har som syfte att utreda hur användandet av talgränssnitt i personbilar påverkar köruppgiften. En empirisk studie i verklig miljö har utförts. Tidigare studier, i simulatormiljö, har visat attmed hjälp av röststyrning av bilens funktioner, såsom radio, kan föraren hålla båda händerna på ratten samt ha blicken riktad framåt mer än då funktionerna styrs manuellt med knappar och reglage. Detta leder till en säkrare bilkörning. Tal kräver en annan typ av mental resurs än vad både syn och manuella rörelser gör. Röststyrning minskar konkurrensen mellan köruppgiften och den sekundära uppgiften om de mentala resurser människan har att tillgå. Den mentala arbetsbelastningen sjunker och på så sätt förbättras utförandet av köruppgiften. I denna studie mättes arbetsbelastning på olika sätt. Dels användes objektiva mått som bland annat mätte förarens perifera seende. Även subjektiva skattningar i form av enkäter nyttjades. Försökspersonerna fick i studien köra en rundsträcka tre gånger. Första varvet var ett varv utan uppgifter för att få reda på förarens normala körförmåga. Under andra och tredje varvet gjordes antingen manuella eller röststyrda uppgifter i ett navigeringssystem. Resultaten visade att manuell styrning var signifikant mer krävande än både röststyrning och då inga uppgifter utfördes. Talgränssnitt påverkar således köruppgiften mindre än vad manuellt gränssnitt gör. Resultaten visade också att röststyrning var lika krävande som att inte utföra några uppgifter alls. Detta resultat var oväntat då röststyrning trots allt kräver att användaren minns sina kommandon, aktiverar taligenkänningsenheten samt uttalar sitt kommando.</p>

<p>Upphandlingsförfarandet är inte någon enkel sak, en upphandling måste följa både svensk lagstiftning och EG-rätten, vilket gör det hela till en relativt invecklad process. De grundläggande principer som utgör lagstiftningen bygger på en vilja att all upphandling ska ske på marknadens villkor och att det är på så sätt de mest optimala förutsättningarna ges. På senare år när principen om en hållbar utveckling fått en allt högre prioritet inom Sverige och Europa har det blivit aktuellt att ställa miljökrav i samband med offentliga upphandlingar, något som inte är helt okomplicerat. Hos flera aktörer i samhället går meningarna isär om vilka miljökrav som faktiskt kan ställas vid offentlig upphandling, utan att bryta mot lagstiftningen. Det finns många faktorer som kan vara en bidragande faktor till att miljökrav inte ställs vid upphandlingar, till exempel ekonomi, tid, ledning och organisation för att nämna några. Denna studie fokuserar däremot i huvudsak på lagstiftningen och vilka problem den ger upphov till. Det är svårt att säga exakt vilka miljökrav som kan ställas, mycket beroende på att praxis för hur stränga miljökrav som kan ställas är mycket begränsad. Studien avser även belysa hur just upphandlarna upplever sin situation och de möjligheter och eventuella hinder de stöter på. För att bemöta dessa frågor genomfördes kvalitativa intervjuer med tre stycken upphandlare på Norrköpings kommuns upphandlingsenhet. Intervjuerna visar att bilden av vilka svårigheter som finns med att bedriva miljöanpassad upphandling inte är helt entydig. Samtliga upphandlare ställer på ett eller annat sätt miljökrav vid upphandling, men de upplever trots detta att det finns vissa svårigheter med att bedriva en miljöanpassad offentlig upphandling. Upphandlarna efterlyser en helhetssyn för att enklare kunna bedriva miljöanpassad upphandling. Något som också anses vara av stor vikt är prejudikat inom området, dessa kan vara en stor hjälp när det gäller att veta vilka krav som går att ställa eftersom de lagar som finns i viss utsträckning utgör en gråzon.</p>

<p>I forskning har betonats hur företag i högre grad behöver engageras i det lokala arbetet för en hållbar utveckling. Interorganisatoriska samarbeten av olika slag har i hållbarhetsdebatten kommit att framhävas som centrala för omvandlingen av begreppet hållbar utveckling till praktisk verklighet. Med detta som utgångspunkt är syftet med denna studie att nå fördjupade kunskaper om företags och organisationers motiv, förväntningar och erfarenheter av att delta i interorganisatoriskt nätverksarbete för hållbar utveckling på lokal nivå. Det interorganisatoriska nätverket – här exemplifierat med Alingsås miljönätverk – ses som ett potentiellt sätt att möjliggöra lokalt hållbarhetsarbete som överbryggar organisationer, branscher och sektorer. </p><p>Halvstrukturerade intervjuer har genomförts med representanter från 13 deltagande företag och organisationer i Alingsås miljönätverk. En kortare telefonintervju har även genomförts med kommunens miljöchef, som är en av miljönätverkets samordnande aktörer. Resultatet indikerar att ett engagemang i denna typ av interorganisatoriskt hållbarhetsarbete främst grundar sig i företags och organisationers motiv att öka sin och i vissa fall även andras miljökompetens genom möten med andra aktörer. Hållbarhetsfrågans komplexitet verkar kunna framstå tydligare för aktörer när de deltar i ett interorganisatoriskt nätverk och med detta också betydelsen av interaktion med andra aktörer. Att nätverksdeltagarnas olikhet och varierande inställning balanseras av en gemensam grund för erfarenhetsutbyte och dialog, och att en tvåvägskommunikation sker mellan sändare och mottagare under nätverkets föreläsningar, verkar vara kritiska punkter för interorganisatoriskt lärande. Som ytterligare en kritisk punkt framstår att den kunskap som aktörerna kan få i nätverket tydligt kan kopplas till deras egen verksamhet. </p><p>Det kan finnas ett behov av dialog i interorganisatoriska miljönätverk kring vad det som behandlas i nätverket kan leda till i form av praktiska resultat och hur detta kan genomföras. Vidare kan det i det specifika fallet Alingsås miljönätverk som ett interorganisatoriskt hållbarhetsarbete behövas ökad dialog för en gemensam vision kring hur ett hållbart företag kan skapas. </p><p>Genom studiens resultat antyds att ett interorganisatoriskt nätverksarbete i sig själv kan skapa ringar på vattnet, genom att dess deltagare blir angelägna om att intresset för att interagera kring hållbarhetsfrågor skapas hos fler aktörer. Avslutningsvis verkar miljöskyddsmyndigheten kunna ha en viktig men krävande ny roll att spela när det gäller att engagera och samordna företag och organisationer i interorganisatoriskt hållbarhetsarbete på lokal nivå.</p>