Syftet med föreliggande studie var att med utgångspunkt från psykologiska processer undersöka offentliga upphandlares subjektiva bild av vad som ligger bakom korruption. Åtta upphandlare inom samma organisation i offentlig sektor intervjuades. Fokus låg på upphandlarnas individuella och subjektiva bild av uppdiktade karaktärers oetiska beslut inom gråzoner i arbetslivet. Data analyserades med hjälp av tematisk analys. Studien resulterade i fem temaområden; Förminskning av egen skuld, Beroendeställning, Intressekonflikt, Vad är korruption, Kan alla bli korrupta och Risker i verkligheten. Resultatet visade att processer som anses ligga bakom uppkomsten av korruption är förminskning av egen skuld, beroendeställning med upplevd press och intressekonflikt med sin arbetsroll. Resultatet visade att benägenheten till att agera korrupt kan bero på både individ och situation. Vidare visar resultatet att definitionen av korruption har en avgörande betydelse för hur man bedömer ett oetiskt agerande.

<p>Upphandlingsförfarandet är inte någon enkel sak, en upphandling måste följa både svensk lagstiftning och EG-rätten, vilket gör det hela till en relativt invecklad process. De grundläggande principer som utgör lagstiftningen bygger på en vilja att all upphandling ska ske på marknadens villkor och att det är på så sätt de mest optimala förutsättningarna ges. På senare år när principen om en hållbar utveckling fått en allt högre prioritet inom Sverige och Europa har det blivit aktuellt att ställa miljökrav i samband med offentliga upphandlingar, något som inte är helt okomplicerat. Hos flera aktörer i samhället går meningarna isär om vilka miljökrav som faktiskt kan ställas vid offentlig upphandling, utan att bryta mot lagstiftningen. Det finns många faktorer som kan vara en bidragande faktor till att miljökrav inte ställs vid upphandlingar, till exempel ekonomi, tid, ledning och organisation för att nämna några. Denna studie fokuserar däremot i huvudsak på lagstiftningen och vilka problem den ger upphov till. Det är svårt att säga exakt vilka miljökrav som kan ställas, mycket beroende på att praxis för hur stränga miljökrav som kan ställas är mycket begränsad. Studien avser även belysa hur just upphandlarna upplever sin situation och de möjligheter och eventuella hinder de stöter på. För att bemöta dessa frågor genomfördes kvalitativa intervjuer med tre stycken upphandlare på Norrköpings kommuns upphandlingsenhet. Intervjuerna visar att bilden av vilka svårigheter som finns med att bedriva miljöanpassad upphandling inte är helt entydig. Samtliga upphandlare ställer på ett eller annat sätt miljökrav vid upphandling, men de upplever trots detta att det finns vissa svårigheter med att bedriva en miljöanpassad offentlig upphandling. Upphandlarna efterlyser en helhetssyn för att enklare kunna bedriva miljöanpassad upphandling. Något som också anses vara av stor vikt är prejudikat inom området, dessa kan vara en stor hjälp när det gäller att veta vilka krav som går att ställa eftersom de lagar som finns i viss utsträckning utgör en gråzon.</p>

Upphandlingsförfarandet är inte någon enkel sak, en upphandling måste följa både svensk lagstiftning och EG-rätten, vilket gör det hela till en relativt invecklad process. De grundläggande principer som utgör lagstiftningen bygger på en vilja att all upphandling ska ske på marknadens villkor och att det är på så sätt de mest optimala förutsättningarna ges. På senare år när principen om en hållbar utveckling fått en allt högre prioritet inom Sverige och Europa har det blivit aktuellt att ställa miljökrav i samband med offentliga upphandlingar, något som inte är helt okomplicerat. Hos flera aktörer i samhället går meningarna isär om vilka miljökrav som faktiskt kan ställas vid offentlig upphandling, utan att bryta mot lagstiftningen. Det finns många faktorer som kan vara en bidragande faktor till att miljökrav inte ställs vid upphandlingar, till exempel ekonomi, tid, ledning och organisation för att nämna några. Denna studie fokuserar däremot i huvudsak på lagstiftningen och vilka problem den ger upphov till. Det är svårt att säga exakt vilka miljökrav som kan ställas, mycket beroende på att praxis för hur stränga miljökrav som kan ställas är mycket begränsad. Studien avser även belysa hur just upphandlarna upplever sin situation och de möjligheter och eventuella hinder de stöter på. För att bemöta dessa frågor genomfördes kvalitativa intervjuer med tre stycken upphandlare på Norrköpings kommuns upphandlingsenhet. Intervjuerna visar att bilden av vilka svårigheter som finns med att bedriva miljöanpassad upphandling inte är helt entydig. Samtliga upphandlare ställer på ett eller annat sätt miljökrav vid upphandling, men de upplever trots detta att det finns vissa svårigheter med att bedriva en miljöanpassad offentlig upphandling. Upphandlarna efterlyser en helhetssyn för att enklare kunna bedriva miljöanpassad upphandling. Något som också anses vara av stor vikt är prejudikat inom området, dessa kan vara en stor hjälp när det gäller att veta vilka krav som går att ställa eftersom de lagar som finns i viss utsträckning utgör en gråzon.

Inom den offentliga sektorn har det blivit allt vanligare att myndigheter anlitar utomståendeleverantörer för att genomföra arbete åt myndigheten, så kallad utkontraktering. Attupphandlingarna genomförs affärsmässigt och att myndigheter får så hög kvalitet sommöjligt i förhållande till det pris som betalas är av stor vikt då det handlar om skattemedel. Iden här studien har vi med hjälp av kvalitativa intervjuer undersökt hur tjänstemän hos olikamyndigheter som genomför upphandlingar balanserar spänningen mellan pris och kvalitet.Syftet har varit att utöka kunskapen inom den del av utkontraktering som innefattar attupphandla en leverantör. Resultatet visade att upphandlarna hade stor påverkan på pris ochkvalitet när de ställde krav och mervärden i upphandlingen, bestämde ersättningsmodelleroch även under avtalsförvaltningen. Vidare visade studien att upphandlare har olika syn påvad som innefattar tjänstekvalitet samt hur höga kvalitetsnivån man bör beakta i upphandlingen.

Lagen om offentlig upphandling specificerar att leverantörer inte får missgynnas beroende på storlek, bakgrund, ekonomiska resurser etc. Genom en grundlig litteraturöversikt fann vi variabler som visade sig vara problematiska för små och medelstora företag (SME) i en internationell kontext, vilka vi ville undersöka vidare i en svensk kontext. Vår undersökning visar att vissa variabler som identifierats har en större påverkan än andra. Vidare visar undersökningen att flera variabler påverkar de minsta företagen till större grad än övriga SME. Slutligen visar undersökningen att upplevelsen av hinder skiljer sig åt beroende på företagens deltagandegrad i upphandlingar. / The law involving public procurement specifies that suppliers cannot be discriminated against on size, background, financial resources etc. Through a thorough literature review we found variables that were problematic for SME´s in an international context, that we wanted to further investigate within a Swedish context. Based on our investigation it can be concluded that some of the variables identified have a greater impact than others. Furthermore, our investigation showed that several variables affect the smallest companies to a greater degree than the larger companies. Finally, our survey also showed that barriers differ depending on the companies' level of participation in the procurement process.

Hur ser upphandlare på sitt nya uppdrag att använda sig av hållbarhetskrav i offentliga upphandlingar? Frågan är väldigt komplex trots att lagverket tillåter miljökrav, sociala och etiska krav i upphandlingar. Hela upphandlingsprocessen påverkas också av många aktörers sätt att se på hållbarhetsfrågan och ta ansvar. Förstudier visar att alla organisationer möter olika hinder när de strukturerar om i organisationers uppdrag. I detta arbete är det fokus på Malmö och Upphandlingsenheten där kommunala upphandlare jobbar. Empirisk data är insamlat med en kvalitativ metod genom semistrukturerade intervjuer med fem anställda. Det visade sig att där finns flera hinder som de måste ta itu med. Först av allt behöver de sammanföra medarbetarnas individuella mål med organisationens mål. Analysen innehåller också goda exempel på när gruppen har kunnat avlägsna hinder. De anställda har också idéer på hur vissa hinder för hållbara upphandlingar skulle kunna avlägsnas. En av möjligheterna som omnämndes var att flera kommuner kan ställa gemensamma krav för att mer kunna påverka leverantörers hållbarhetsutveckling. / What does purchasers think about their new mission to use sustainable demands in public procurements? Even though the law allows environmental and social demands in procurement, the process is very complex. It depends on the co-operation between several different actors within and between organizations. It also depends upon a changed view on the relationship between public procurement and sustainable development. The purchasers must feel responsible for sustainability issues within their expertise. Earlier studies show that all organizations meet different hinders when they change their mission. Focus in this study is on Malmoe and Upphandlingsenheten where the municipality-purchasers work. The empirical data was collected with qualitative methods by semi-structured interviews with five employees. Results show that there are several challenges to implement “green procurement”. First of all the individual goals that the co-workers have must match with the organizational goals. This study shows good examples of how the purchasers have met some of those challenges. The employees also have ideas of how other challenges may be possible to overcome. One possibility could be to co-operate with other municipalities around sustainability to create mutual demands. This could create a greater pressure on suppliers.