This thesis is a case-study of an ongoing court case between the Swedish Competition Agency and Växjö Municipality about a set-up requirement to the long-distance heating system for newly built private houses on municipality owned land. This requirement was set up as part of the municipality’s long-term environmental goals; however the Competition Agency claims that the demand is damaging the free market in the municipality. The purpose of this thesis is to determine which normative assumptions the decision makers have based their actions and re-action on, and whether or not these assumptions are valid, thru theoretical ideal types. This is determined via method of textual analysis. Political theory regarding Liberalism, Utilitarianism, Ecology, Freedom and Exorcise of Power are all part of the theoretical framework.  After concluded study it is possible to say that the two plenipotentiary powers operate under different ideological assumptions and an understanding between them will be a difficult task, but none the less an important one for the possibility of future long-term environmental policies, both in the municipality of Växjö and the county of Sweden as a whole.

No description available.

No description available.

Det svenska samhället och dess konkurrenslagstiftning bygger på principer om frihandel och perfekt konkurrens där monopol i princip är förbjudna. Tanken bakom detta är att konkurrens är något bra som leder till välfungerande marknader. Den rivalitet som uppstår mellan företag som konkurrerar med varandra föder ett större utbud för konsumenterna med varor och tjänster till bättre kvalité och lägre priser än om konkurrensen inte funnits. Samhällskollektivet som helhet vinner också på konkurrens då det bl a möjliggör nya innovationer, forskning och utveckling, högre sysselsättning och en starkare internationell ställning i världshandeln – något som främjar samhällsekonomin. För att konkurrensen ska fungera på ett bra sätt måste marknadens aktörer hålla sig till samma spelregler. Dessa spelregler återfinns i konkurrenslagen. Lagen innehåller två centrala förbudsbestämmelser varav en förbjuder konkurrensbegränsande samarbeten d v s karteller. Karteller stör konkurrensen på marknaden, något lagstiftaren och samhället ser mycket allvarligt på. Bryter ett företag mot förbudet kan det åläggas att betala konkurrensskadeavgift till staten, en slags böter som kan uppgå till mycket stora belopp. Konkurrensskadeavgifterna ska verka avskräckande och på så sätt motverka kartellbildning. Som ett komplement till detta finns det också inom konkurrensrätten utrymme för eftergift och nedsättning av konkurrensskadeavgifter för de företag som avslöjar en kartell som de medverkar i. Denna uppsats frågar sig vad syftet och tanken bakom detta eftergiftsprogram är då benådning är en aning främmande i den svenska rättsordningen samt om det finns andra åtgärder för att avskräcka företag från att bilda karteller.   Tanken bakom det svenska eftergiftsprogrammet är att det ska motverka företag från att medverka i karteller då incitamenten för alla deltagande parter att avslöja det förbjudna samarbetet och komma undan utan böter är påtagligt stor. Att delta i en kartell är förbjudet och osäkerheten i vilka man kan och inte kan lita på i ett förbjudet samarbete är något som bör få en part som överväger att ingå i ett sådant samarbete att tänka till igen. Vidare ska konkurrensmyndighetens arbete med att utreda kartellsamarbeten underlättas med hjälp av eftergiftsprogrammet, något det sannolikt också gör. Men, genom att snegla på länder som USA och Kanada från vilka inspirationen till eftergift i huvudsak kommer, skulle det även kunna finnas andra åtgärder att tillgripa i jakten på karteller.

Lagen om offentlig upphandling specificerar att leverantörer inte får missgynnas beroende på storlek, bakgrund, ekonomiska resurser etc. Genom en grundlig litteraturöversikt fann vi variabler som visade sig vara problematiska för små och medelstora företag (SME) i en internationell kontext, vilka vi ville undersöka vidare i en svensk kontext. Vår undersökning visar att vissa variabler som identifierats har en större påverkan än andra. Vidare visar undersökningen att flera variabler påverkar de minsta företagen till större grad än övriga SME. Slutligen visar undersökningen att upplevelsen av hinder skiljer sig åt beroende på företagens deltagandegrad i upphandlingar. / The law involving public procurement specifies that suppliers cannot be discriminated against on size, background, financial resources etc. Through a thorough literature review we found variables that were problematic for SME´s in an international context, that we wanted to further investigate within a Swedish context. Based on our investigation it can be concluded that some of the variables identified have a greater impact than others. Furthermore, our investigation showed that several variables affect the smallest companies to a greater degree than the larger companies. Finally, our survey also showed that barriers differ depending on the companies' level of participation in the procurement process.