No description available.

Offentliga upphandlingar utgör idag cirka 14% av Europas totala BNP och på både nationell och internationell nivå lyfts de som ett föredöme och viktig åtgärd för att ändra våra ohållbara produktions- och konsumtionsmönster. Detta då de kan fungera som ett effektivt verktyg för att uppnå samhälleliga hållbarhetsmål. Denna studie undersökte hur offentliga tjänstemän ser på sin roll att implementera hållbarhet i offentliga upphandlingar i form av innovation, cirkularitet och skarpare miljökrav. Genom kvalitativa intervjuer med tjänstemän som alla var aktiva inom upphandling påvisades faktorer vilka tillsammans ligger till grund för individens möjlighet att implementera hållbarhet i upphandlingsprocessen och ställa relevanta miljökrav. Resultatet visade att individen spelar en nyckelroll för hållbara upphandlingar och att kunskap, engagemang och individdrivna initiativ är en förutsättning för förändring. Dessa faktorer på individnivå behöver även understödjas av externa faktorer såsom organisatoriskt stöd, tillgängliga resurser och möjliggörande regler genom samordning och standardisering för genomförandet av hållbara upphandlingar. / Today public procurements accounts for about 14% of Europe ́s total GDP and at both the national and international level they are highlighted as a role model and important measure to change our unsustainable production and consumption patterns. This because they can function as an effective tool for achieving societal sustainability goals. This study examined how public officials view their role in implementing sustainability in public procurement through innovation, circularity, and stricter environmental requirements. Through qualitative interviews with officials who were all active in procurement factors were identified which together form the basis for the individual ́s ability to implement sustainability in the process and set relevant environmental requirements. The results showed that the individual plays a key role in sustainable procurement and that knowledge, commitment and individual-driven initiatives are a prerequisite for change. Factors at the individual level also need to be supported by external factors such as organizational support, available resources and enabling rules through coordination and standardization for the implementation of sustainable procurement.

Vår tids största utmaning är den globala uppvärmningen. Trots en ökad medvetenhet kringhållbarhet i samtliga branscher stiger temperaturen på jordklotet. Bygg- ochfastighetsbranschen står för 21% av Sveriges inhemska växthusgasutsläpp och bär ett stortansvar för arbetet mot målen i Agenda 2030. De traditionella entreprenadupphandlingarfokuserar endast på bästa pris. Invanda arbetssätt bör bearbetas, där konkurrenskraften iupphandlingsskedet kan utnyttjas bättre.Syftet med studien är att undersöka hur upphandlande myndigheter implementerarhållbarhetskrav vid offentlig upphandling enligt lagen om offentlig upphandling, LOU, förROT-projekt av flerbostadshus. Studien är av explorativ karaktär och bygger på kvalitativtmaterial där tre analyser kombineras. Med kompetens inom hållbar offentlig upphandling hartolv personer intervjuats. Tillsammans med en omfattande litteraturstudie samt en praktisknulägesanalys belyser studien goda exempel och vägleder upphandlande myndighet blandverktyg för implementeringen av uppföljningsbara hållbarhetskrav. Dessutom presenterasincitament och förutsättningar för hållbar offentlig upphandling i harmoni med Agenda 2030:smål 11, 12 och 13 i form av en checklista.Av studiens resultat framgår att ämnet är relativt ostuderat, där uppföljning av hållbarhetskravär den minst utvecklade delen av hållbar upphandling. Social hållbarhet pekas ut somsvårbemästrat generellt. Ambition från kommunen, mandat för upphandlaren och ansvarigöver uppföljningen är förbättringsområden och behövs för att vikten av hållbarhet ska öka vidoffentlig upphandling. Vidare efterfrågas reglering av LOU med striktare direktiv och störreöppenhet kring likabehandlingsprincipen.Att utföra en fallstudie av en hållbar offentlig upphandling utifrån denna studies checklista ärett intressant område för vidare forskning.

Asymmetrical information gaps perceived by procurers creates barriers when introducing sustainability in public procurement. The prerequisite for addressing these have therefore been studied. The asymmetrical information gap perceived by the procurer has been studied from the perspective of contract theory, since procurements can be regarded as a contract between two parties. To study this, five functional-oriented public procurements with different sustainability demands and needs have been studied. The approach of the study has been of qualitative nature and was conducted through interviews. The interviews revealed that the use of dialogues was perceived as a good way of reducing the asymmetrical information gap. However, it was experienced as time consuming. The use of incentives proved to be a more situational solution, it cannot solely reduce the information asymmetric gap perceived by the procurer. It also emerged that the dialogue process could be regarded as a form of market incentive. Hence, the need for a more time-efficient approach for the dialogue processes when using functional oriented public procurements. Such a model has been compiled based on the information from the interviews. The purpose of the model is to increase the prerequisites for sustainability in public procurement by addressing the asymmetrical information perceived by the procurer. / Informationsasymmetrin upplevd av offentliga upphandlare skapar barriärer vid introduktionen av hållbarhet i upphandlingarna. Där av har förutsättningarna för att adressera dessa studerats. Det informationsasymmetriska gapet upplevt av upphandlaren har studerats utifrån ett kontraktsteoretiskt perspektiv. Detta då upphandlingar kan betraktas som ett kontrakt skrivet mellan två parter. För att studera detta har fem stycken funktionsorienterade upphandlingar med olika hållbarhets inriktningar och behov studerats. Studiens angreppssätt har varit av kvalitativ natur och genomförts med hjälp av intervjuer. Av intervjuerna framkom det att användandet av dialoger upplevdes som ett bra tillvägagångssätt för att reducera det informationsasymmetriska gapet. Dock upplevdes det som tidskrävande. Användandet av incitament framkom vara en mer situationsbaserad lösning. Detta gör att användandet av incitament inte ensamt lämpar sig för att reducera det informationsasymmetriska gapet upplevt av upphandlaren. Det framkom även att dialogsförandet har kunnat betraktas som en form av incitament för marknaden. Där av behovet för ett mer tidseffektivt tillvägagångssätt för dialogsprocesserna vid användandet av funktionsorienterade upphandlingar. En sådan modell har sammanställts med hjälp av den insamlade informationen från intervjuerna. Syftet med modellen är att öka förutsättningarna för hållbarhet i offentliga upphandlingar genom att adressera den informationsasymmetri som upplevs av upphandlaren.

Hur ser upphandlare på sitt nya uppdrag att använda sig av hållbarhetskrav i offentliga upphandlingar? Frågan är väldigt komplex trots att lagverket tillåter miljökrav, sociala och etiska krav i upphandlingar. Hela upphandlingsprocessen påverkas också av många aktörers sätt att se på hållbarhetsfrågan och ta ansvar. Förstudier visar att alla organisationer möter olika hinder när de strukturerar om i organisationers uppdrag. I detta arbete är det fokus på Malmö och Upphandlingsenheten där kommunala upphandlare jobbar. Empirisk data är insamlat med en kvalitativ metod genom semistrukturerade intervjuer med fem anställda. Det visade sig att där finns flera hinder som de måste ta itu med. Först av allt behöver de sammanföra medarbetarnas individuella mål med organisationens mål. Analysen innehåller också goda exempel på när gruppen har kunnat avlägsna hinder. De anställda har också idéer på hur vissa hinder för hållbara upphandlingar skulle kunna avlägsnas. En av möjligheterna som omnämndes var att flera kommuner kan ställa gemensamma krav för att mer kunna påverka leverantörers hållbarhetsutveckling. / What does purchasers think about their new mission to use sustainable demands in public procurements? Even though the law allows environmental and social demands in procurement, the process is very complex. It depends on the co-operation between several different actors within and between organizations. It also depends upon a changed view on the relationship between public procurement and sustainable development. The purchasers must feel responsible for sustainability issues within their expertise. Earlier studies show that all organizations meet different hinders when they change their mission. Focus in this study is on Malmoe and Upphandlingsenheten where the municipality-purchasers work. The empirical data was collected with qualitative methods by semi-structured interviews with five employees. Results show that there are several challenges to implement “green procurement”. First of all the individual goals that the co-workers have must match with the organizational goals. This study shows good examples of how the purchasers have met some of those challenges. The employees also have ideas of how other challenges may be possible to overcome. One possibility could be to co-operate with other municipalities around sustainability to create mutual demands. This could create a greater pressure on suppliers.