Sjöbodar i Bohuslän och på Västkusten – användning och förmedling I arbetet följer en presentation av vad per definition en sjöbod är och hur sådan byggnad bör användas enligt bygglov och kommunbestämmelser samt hur den bör förmedlas. En sjöbod definieras i bygglov som ett kallförråd för fiskeredskap. Användningen av en sådan byggnad har under de senaste åren uppmärksammats genom att användningen ändrats, utan godkännande i varken detaljplan eller bygglovshandlingar. Detta har medfört diskussioner och i vissa fall har det gått så långt att det lett till tvist inför domstol för att lösa konflikter och oklarheter. Vad som presenteras här är en summering av information kring denna typ av objekt. Hur användningen av en sådan bör ske och hur en fastighetsmäklare bör gå tillväga vid en förmedling av en sådan byggnad för att minska risken för missförstånd. En sjöbod är en bod vid vatten och ett förvaringsutrymme för redskap. En sjöbod ska vara oisolerad av rent praktiskt skäl – så att redskap såsom nät, rep och linor ska torka. En sjöbod är i princip det samma som en redskapsbod/förråd som står på en villatomt var som helst i landet. Det är ett fastighetstillbehör och är inte en så pass betydande byggnad att den tillsammans med tomten tillskrivs en typkod. Typkoden på en fastighet som endast rymmer en bod och som är belägen på en industrimark har typkoden 411. Namnet sjöbod har med tiden fått flera innebörder för olika typer av byggnader. Det behöver till namnet inte bara vara en redskapsbod vid vattnet utan kan även vara en hyreshusenhet och fritidsfastighet. Allt eftersom kustsamhället exploateras har byggnader uppförts för att likna sjöbodar men som i själva verket är fritidshus. Att förvirring uppstått kring ordet sjöbod och vad byggnaden ska användas till är inte konstigt med tanke på dessa nyuppförda fritidshus som relativt enkelt kan tas för en sjöbod från utsidan. En marknadsplats som Hemnet visar hur sjöbodar används i flera olika kategorier. Sjöboden nämns under kategorier som fritidshus, tomt och övrigt. Oklart blir det när exempelvis fritidshuset benämns som en inredd sjöbod. För att reglera användningen av sjöbodar har vissa kommuner gått ut med restriktioner och rekommendationer, så kallad Sjöbodspolicy. Media har också varit tydliga från sin sida om detta. Tillsammans har rättsfall, media och kommunen börjat få rätsida på vad att ha en sjöbod innebär.

Inledning Den svenska skolans styrdokument i form av Läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011, förkortat Lgr 11, ligger till grund för utbildningens utformning och upplägg. Häri finner vi direktiv att skolan ska klargöra för eleverna vad utbildningen syftar till och vilka mål eleverna ska uppnå. Syfte Syftet med denna studie är att synliggöra i vilka sammanhang och hur lärare i årskurserna 1-3 säger sig uppleva att de förmedlar innehållet i ämnet svenska ur läroplanen, Lgr 11, till eleverna. Metod Studien innefattar en kvalitativ forskningsmetod med intervju som redskap. Urvalet består av sex lärare från två olika skolor som undervisar i årskurserna 1-3. Det har varit lärare från en stadsskola och en landsbygdsskola och studien har bedrivits i enlighet med de forskningsetiska principerna. Resultat De sex deltagande lärarna har olika sätt att förmedla innehållet ur läroplanen i ämnet svenska till sina elever. Två utav de intervjuade lärarna, en från stadskolan och en från landsbygdsskolan, säger sig också uppleva att de engagerar sina elever i upplägg av undervisningen. Bland de sex deltagande lärarna framkommer sagda upplevelser av ett förmedlande av innehållet ur läroplanen i ämnet svenska i huvudsak i samband med att det ska börja arbetas med något nytt ämnesområde eller vid temaarbete. Att förmedla innehållet ur läroplanen under utvecklingssamtal och under morgonens samling är också sammanhang lärarna säger sig uppleva att förmedlingen sker.

Syfte och frågeställningar: Syftet med denna studie av de globala mediekanalerna CNN och Russia Today är att tydliggöra vilka ståndpunkter som framförs i de undersökta medierna ochatt försöka kartlägga hur Ukrainakonflikten mer övergripande förmedlas. Frågeställningarna är: vilka är skillnaderna och likheterna i kanalernas nyhetsförmedling av händelserna? Vilketbudskap förmedlas av respektive nyhetskanal gällande konflikten? Hur förmedlas budskapen genom ordval? Hur förmedlas budskapen genom källor? Metod och material: Metoden som studien använder sig av är innehållsanalys på ett materialsom är kodad enligt Krippendorff-modellen. Huvudresultat: Skillnader och likheter existerar mellan mediekanalerna CNN och RT i deras nyhetsförmedling och hur budskapen förmedlas. Skillnaderna består i ordval och källor, likheterna består i användningen av källor som uteslutande stödjer påståenden. Budskapensom förmedlas är pro-ukrainskt (CNN) och anti-ukrainskt (RT) och budskapen förmedlas genom laddade ordval och kontextuellt relevanta källor.

Revisionsberättelsen är i många fall den enda kontakt som företagets intressenter har med revisorn och är således en viktig kommunikationskanal mellan dessa parter. Att denna rapportering är ett viktigt verktyg vad gäller kommunikation inom revisionen framgår av den debatt som skjutit fart de senaste åren. Denna uppsats syftar till att lyfta fram revisorernas perspektiv på revisionsberättelsen. Då olika intressenter visat sig ha skilda åsikter i debatten om revisionsberättelsens innehåll, önskar vi även att undersöka om vad revisorerna vill förmedla påverkas av vilka intressenter de anser är viktiga. Genom en enkätundersökning har denna studie undersökt vad de kvalificerade revisorerna i Sverige vill förmedla, samt vilka intressenter som bedöms vara viktiga mottagare av revisionsberättelsen. Enkäten skickades ut till samtliga kvalificerade revisorer som är medlemmar i branschorganisationen FAR. Av de 3602 enkäter som skickades ut, genererade undersökningen 317 svar. Resultaten har bearbetats statistiskt för att kunna pröva de hypoteser som tagits fram med bakgrund i studiens teoretiska referensram. Enligt denna studie kan det påvisas att samband föreligger mellan vilka intressenter revisorn anser är viktiga och vad revisorn vill förmedla. Vidare visar revisorerna inga indikationer på att de vill utöka sin rapportering. Denna studie visar nämligen att det som revisorerna vill förmedla i revisionsberättelsen överensstämmer med den information som krävs enligt regelverket. / The audit report is in many cases the only contact between the auditor and a company’s stakeholders, it is therefore an important channel of communication. The fact that the auditor’s report is an important tool for communication is clear from the debate that has emerged in recent years. This study aims to highlight the auditors’ perspective on the audit report. As different stakeholders found to have distinct opinions when it comes to the content of the audit report, this study will also investigate how the auditor’s perceptions of the stakeholders affect what they want to convey in the audit report. Based on a questionnaire survey, this study investigates what the qualified auditors in Sweden want to convey, and also which stakeholders are deemed to be important recipients of the audit report. The questionnaire was distributed to all qualified auditors who are members of FAR, which is the association for auditors in Sweden. Of the 3602 questionnaires sent out, the survey generated 317 responses. Hypotheses derived from the theoretical framework are tested by statistical analyses of material collected from the questionnaire survey. The findings shows that there is a connection between which stakeholders the auditor considers as important, and what the auditor wants to communicate in the audit report. Furthermore, the results indicate that auditors are rather uninterested in expanding their reporting. This study shows that what the auditors want to convey in the audit report are in accordance with the information required by the law.

Denna studie avsåg att undersöka hur företag kommunicerar och förmedlar CSR till sina intressenter, med fokus på företag inom den svenska klädindustrin. Genom en kvalitativ fallstudie av tre olika källor, Instagram, hemsida och hållbarhetsrapport, för fyra svenska företag utfördes en analys. Det som analyserades var vilka plattformar som används, till vem företagen riktar sig mot, vad det är företagen vill förmedla med informationen och om informationen är trovärdig. Detta analyserades med hjälp av teorier om språkanvändning och formulering, svårigheten i åtkomst av informationen samt mängden och frekvensen av information. Studien fann att det finns likheter i användningen av språk och informationsmängden som presenterades på de olika plattformarna. Samt att plattformarna riktade sig till specifika intressentgrupper och användes till försök att förmedla en trovärdig bild av ansvarstagandet för CSR frågor.

This Master’s Thesis aims to examine the attitudes concerning gender issues among children’s librarians. The main purpose is to examine what their views on the subject are, and if they consider gender issues when acquiring and mediating books. We are also interested in their opinions about gender stereotyping in children’s books. We have chosen to interview eight children’s librarians. This is our primary method, which we will combine with theories on gender and reading. The interviews showed that the biggest gender issue in general is the predominance of female librarians. Other than that there were few discussions on the subject at the libraries. The role as mediator was more reflected upon. The general view was that there is a delicate balance between too much interference and too little. The librarians consider promoting the children’s interest in reading to be their greatest concern, and this means gender issues might be overlooked. Their greatest influence is achieved through their choice of which books to acquire, and how they promote these. There are differing opinions on gender stereotyping in books among the librarians. The stereotypes can facilitate reading comprehension, as the children easily recognise the characters and identify with them. They can also limitate the child’s frame of reference.

The purpose of this study is to investigate librarian’s opinions concerning literature with state supported distribution and how to mediate and market these in the library. The types of mediation and marketing that have been studied are positioning, labeling and oral mediation.The study is qualitative with interviews at seven main public libraries in central Sweden. The respondents of the study were responsible for the literature with state supported distribution within the library.The study is based on a theoretical frame of reference containing theories from Jofrid Karner Smidt, regarding librarian’s mediation in libraries, and François Colbert’s theory on marketing planning for arts and culture.The results of our study showed that librarians have both positive and negative opinions when it comes to the literature with state supported distribution. They appreciate that the library receives new literature regularly and that it is literature that they would not buy for the library ordinarily. However, sometimes the literature from the state supported distribution is too niche for the users interests.Furthermore only two of the libraries in the study had a separate shelf for mediation of the literature with state supported distribution. The librarians themselves did not carry out any mediation effort or special marketing of the literature with state supported distribution, despite there being mediation operations for the rest of the libraries’ stock. / Program: Bibliotekarie

<p>Syftet med denna uppsats är att studera budskapet i lågstadieelevers läroböcker. Två läroböcker från årskurs två har undersökts och analyserats i en text- och bildanalys. Läromedlen har sedan jämförts med värdegrunden.Resultatet visar att läroböckerna inte till fullo följer värdegrundens anvisningar. Vissa delar av värdegrunden, såsom homosexualitet och handikapp nämns aldrig medan andra aspekter, som religion och även könsaspekten, vinklas i en av böckerna och ger en stereotyp bild vilket därmed inte återger det budskap värdegrunden står för. Många perspektiv av värdegrunden återfinns dock i båda läroböckerna. Böckerna förmedlar att alla är lika värda och att man får vara annorlunda.Vår slutsats i denna undersökning är att läroböckerna uppfyller delar av värdegrunden, men utesluter andra. Bilderna förmedlar textens innehåll.Syftet med denna uppsats är att studera budskapet i lågstadieelevers läroböcker. Två läroböcker från årskurs två har undersökts och analyserats i en text- och bildanalys. Läromedlen har sedan jämförts med värdegrunden.Resultatet visar att läroböckerna inte till fullo följer värdegrundens anvisningar. Vissa delar av värdegrunden, såsom homosexualitet och handikapp nämns aldrig medan andra aspekter, som religion och även könsaspekten, vinklas i en av böckerna och ger en stereotyp bild vilket därmed inte återger det budskap värdegrunden står för. Många perspektiv av värdegrunden återfinns dock i båda läroböckerna. Böckerna förmedlar att alla är lika värda och att man får vara annorlunda.Vår slutsats i denna undersökning är att läroböckerna uppfyller delar av värdegrunden, men utesluter andra. Bilderna förmedlar textens innehåll.</p>

Syftet med denna uppsats är att studera budskapet i lågstadieelevers läroböcker. Två läroböcker från årskurs två har undersökts och analyserats i en text- och bildanalys. Läromedlen har sedan jämförts med värdegrunden.Resultatet visar att läroböckerna inte till fullo följer värdegrundens anvisningar. Vissa delar av värdegrunden, såsom homosexualitet och handikapp nämns aldrig medan andra aspekter, som religion och även könsaspekten, vinklas i en av böckerna och ger en stereotyp bild vilket därmed inte återger det budskap värdegrunden står för. Många perspektiv av värdegrunden återfinns dock i båda läroböckerna. Böckerna förmedlar att alla är lika värda och att man får vara annorlunda.Vår slutsats i denna undersökning är att läroböckerna uppfyller delar av värdegrunden, men utesluter andra. Bilderna förmedlar textens innehåll.Syftet med denna uppsats är att studera budskapet i lågstadieelevers läroböcker. Två läroböcker från årskurs två har undersökts och analyserats i en text- och bildanalys. Läromedlen har sedan jämförts med värdegrunden.Resultatet visar att läroböckerna inte till fullo följer värdegrundens anvisningar. Vissa delar av värdegrunden, såsom homosexualitet och handikapp nämns aldrig medan andra aspekter, som religion och även könsaspekten, vinklas i en av böckerna och ger en stereotyp bild vilket därmed inte återger det budskap värdegrunden står för. Många perspektiv av värdegrunden återfinns dock i båda läroböckerna. Böckerna förmedlar att alla är lika värda och att man får vara annorlunda.Vår slutsats i denna undersökning är att läroböckerna uppfyller delar av värdegrunden, men utesluter andra. Bilderna förmedlar textens innehåll.

Swedish university libraries traditionally collect recreational readingmaterial only to support the teaching and research interests of theirinstitutions. However many university libraries hold a substantial yetunspecified collection of popular fiction. This thesis investigates theextent of these collections and examines academic librarians' viewsabout students' recreational reading in the academic context and theirattitudes towards the role of fiction and of readers' advisory inacademic libraries. The theoretical framework includes literature andresearch about the benefits of reading for pleasure, collections' rolesand readers' advisory strategies. The empirical material was gatheredthrough quantitative surveys sent to academic librarians in Sweden.The results show that academic librarians are positive about thebenefits of recreational reading for university students. However themajority of them do not believe that it is their responsibility to provideleisure reading material or promote extracurricular reading. Based onthe literature review, on the theoretical framework and on the researchfindings, recommendations are made with respect to further researchand readers' advisory strategies.