No description available.

Ever since Sweden joined EU on the 1st of January 1995 the auditing is regulated not only by our Swedish laws but also by EG:s directives. In the fourth directive the member states are given a possibility to dispense small companies from the duty to audit the accounts. It is up to every member state to decide whether they want to dispense the small companies or not and today Sweden is one of few member states who does not.The purpose of this essay was to describe how lenders and Skatteverket will act in case of a dispensation for small companies from the duty to audit the accounts. The study has been carried out by interviewing four lenders and Skatteverket.The study shows that the lenders and Skatteverkets acting in case of a dispensation for small companies from the duty to audit the accounts will part from each others. While the lenders stand before a big change Skatteverkets work will be next to unaltered.Half the lenders think that they will continue to demand that the companies’ accounts be audited. The other half thinks that they will adjust their demands that the accounts be audited to each specific company. Skatteverket trusts in the increasing number of samples to guarantee the quality with the companies’ financial reports.

<p>Titel: Miljöarbetsprocesser + Intressenter = Sant?</p><p>- En studie om miljöarbetsprocessen och intressenters påverkan på denna.</p><p>Problem: Hur kan miljöarbetsprocesser se ut i företag och vilka intressenter kan påverka dessa miljöarbetsprocesser?</p><p>Syfte: Att identifiera miljöarbetsprocesser som företag jobbar med. Vidare vill vi se om det finns skillnader och likheter mellan olika företags miljöarbetsprocesser. Vi vill även se om det finns en påverkan från intressenter inom och utom företaget, som driver på eller håller miljöarbetsprocessen tillbaka. I tillägg till</p><p>detta vill vi undersöka hur företagen förhåller sig till intressenternas önskemål och krav. Från detta kommer vi att erhålla en möjlig bild av kopplingen mellan miljöarbetsprocesser och olika intressenters påverkan på dessa.</p><p>Teori: Teorierna i denna magisteruppsats behandlar tre olika arbetssätt för att förbättra ett företags produkter ur miljöhänsyn och de olika intressenterna som påverkar företag i de val de tar för organisationen.</p><p>Metod: Vi har genomfört en kvalitativ studie med fem företag, alla med en verksamhet som har en märkbar effekt på miljön. Tre av företagen är stora och två är små företag. Vårt vetenskapliga förhållningssätt är hermeneutiskt och vi har använt oss av den ”gyllene medelvägens” angreppssätt.</p><p>Resultat: Det vi som författare har fått lära oss i denna undersökning är att företagen som vi studerat alla jobbar för miljön men på väldigt olika grunder. Skillnaderna mellan hur långt företagen har kommit i sina engagemang för miljön har berott</p><p>på hur starka påtryckningar de har fått från sina intressenter men också mycket på vilken marknad som företagen är aktiva på. Storleken på företagen visade sig ha mindre betydelse än vad vi först trodde.</p>

Titel: Miljöarbetsprocesser + Intressenter = Sant? - En studie om miljöarbetsprocessen och intressenters påverkan på denna. Problem: Hur kan miljöarbetsprocesser se ut i företag och vilka intressenter kan påverka dessa miljöarbetsprocesser? Syfte: Att identifiera miljöarbetsprocesser som företag jobbar med. Vidare vill vi se om det finns skillnader och likheter mellan olika företags miljöarbetsprocesser. Vi vill även se om det finns en påverkan från intressenter inom och utom företaget, som driver på eller håller miljöarbetsprocessen tillbaka. I tillägg till detta vill vi undersöka hur företagen förhåller sig till intressenternas önskemål och krav. Från detta kommer vi att erhålla en möjlig bild av kopplingen mellan miljöarbetsprocesser och olika intressenters påverkan på dessa. Teori: Teorierna i denna magisteruppsats behandlar tre olika arbetssätt för att förbättra ett företags produkter ur miljöhänsyn och de olika intressenterna som påverkar företag i de val de tar för organisationen. Metod: Vi har genomfört en kvalitativ studie med fem företag, alla med en verksamhet som har en märkbar effekt på miljön. Tre av företagen är stora och två är små företag. Vårt vetenskapliga förhållningssätt är hermeneutiskt och vi har använt oss av den ”gyllene medelvägens” angreppssätt. Resultat: Det vi som författare har fått lära oss i denna undersökning är att företagen som vi studerat alla jobbar för miljön men på väldigt olika grunder. Skillnaderna mellan hur långt företagen har kommit i sina engagemang för miljön har berott på hur starka påtryckningar de har fått från sina intressenter men också mycket på vilken marknad som företagen är aktiva på. Storleken på företagen visade sig ha mindre betydelse än vad vi först trodde.

No description available.

Eftersom intressenter kräver insyn i företags miljöarbete är detta viktigt att kommunicera. Företag kan inte kommunicera likvärdigt med samtliga intressenter varför de primära bör prioriteras och kommunikationsstrategi bör ses över. För kommunala bostadsföretag är miljömedvetenhet viktigt i och med det samhällsansvar och miljöpåverkan de har. För dessa är också kommun och ägare, som vanligtvis är två olika intressenter, samma interna aktör. Syftet är att undersöka hur ett kommunalt bostadsbolag förhåller sig till sina primära interna och externa intressenter vad gäller miljömedvetenhet. Detta görs genom att undersöka hur företaget bör prioritera och kommunicerar miljömedvetenhet till sina intressenter. Intervjuer med anställda från ett bostadsbolags huvudkontor analyserades tillsammans med sekundärdata och teori. I undersökningen framkom att ägare bör prioriteras högst, sedan investerare och resterande intressenter lika. Informationsstrategi användes för samtliga intressenter. Involveringsstrategi användes för de interna och en extern. De sistnämnda hade den närmaste relationen till företaget varvid samband påvisades mellan närhet och involveringsstrategi.

No description available.

Ett flertal högskolepolitiska beslut har fattats de senaste åren som är ämnade att stimulera en ökning av kvaliteten på utbildning och forskning i Sverige. Regeringen har sedan 2012 avsatt medel till frivilliga samgåenden av lärosäten och menar att en högre grad av samverkan mellan lärosätena är nödvändig för att koncentrera kompetensen och stärka Sveriges internationella konkurrenskraft. Samgåenden i både högskolevärlden och företagsvärlden sker för att uppnå synergier, effektiviseringar och högre kvalitet på organisationens produkter och tjänster. Många till synes välmenta samgåenden i båda sektorerna misslyckas dock med att uppnå målen och skapa värde. Ett vanligt förekommande problem är att de interna intressenter som ska utföra integreringen av verksamheterna sällan involveras i förhandlingarna och planeringen inför ett samgående, eftersom ett samgående huvudsakligen är en ledningsfråga. Ledningar kan därför selektivt involvera interna intressenter i detta skede för att skapa bättre förutsättningar att uppnå målen med samgåendet. Hur ledningar involverar interna intressenter och hur detta skapar förutsättningar att uppnå målen är dock inte vida undersökt. Av den anledningen syftar uppsatsen till att undersöka hur ledningen involverat interna intressenter i detta skede för att skapa förutsättningar att uppnå målen med ett samgående. Studiens teoretiska ramverk har relaterats till forskning om motiv, begreppen strategisk och organisatorisk passform samt involverande av intressenter vid stora organisatoriska förändringar. Utifrån ramverket genomfördes en kvalitativ fallstudie på samgåendet mellan Uppsala universitet och Högskolan på Gotland. Studiens resultat visar på att involverandet av intressenter skapar förutsättningar för den organisatoriska passformen, vilket sammantaget skapar förutsättningar för den strategiska passformen och realiserandet av samgåendets mål.

<p><p>Studien fokuserar på Corporate Social Responsibility, CSR, och hur det implementeras i företag i Sverige. De tre typerna av företag; tjänsteföretag, varuproducerande företag och företag som erbjuder en blandning mellan en tjänst och en vara studeras i syfte att öka förståelsen för hur CSR implementeras.</p><p>CSR handlar om företags sociala ansvarstagande, och rör frågor som miljö och etik. Konceptet är på frammarsch i Europa, och företags tycks känna en press att engagera sig i CSR-aktiviteter (Matten och Moon, 2008). Studiens teoretiska referensram baseras bland annat på Maignans et al (2005) modell om CSR-implementering.</p><p>Åtta företag som arbetar aktivt med CSR-frågor är föremål för studien. Tre av företagen består av tjänsteföretag, tre är varuproducerande företag, och två består av företag som erbjuder en blandning mellan en vara och en tjänst. Det empiriska materialet samlas in genom telefonintervjuer. Våra respondenter varierar från VD:s till CSR-ansvariga, och den gemensamma nämnaren mellan dem är en god insyn i sina företags CSR-arbete.</p><p>Resultaten indikerar att teoribildningen kring CSR-implementering är otillräcklig för att förklara hur implementeringen sker i företag i Sverige. I praktiken är CSR-implementeringen i Sverige en relativt ostrukturerad process, där konkreta riktlinjer för arbetet samt definitioner av CSR saknas.</p><p>Vidare har vi funnit att företag i Sverige är tveksamma till att marknadsföra sina CSR-initiativ. Det finns en rädsla för att det ska ”slå tillbaka”. Slutligen kan vi konstatera att de företag som erbjuder en blandning mellan en vara och en tjänst skiljer sig från de tjänste- och varuproducerande företagen med avseende på policys och uppföljning.</p></p>

<p>Bakgrunden till den nuvarande revisionsplikten i Sverige är den intensiva debatt som fördes under 1970-talet om en omfattande ekonomisk brottslighet i företagen. Föregående regering tillsatte en utredning för att se över den svenska revisionsplikten. Nuvarande regering förändrade delvis utredningens inriktning vilket så småningom ledde till delbetänkandet SOU 2008:32 och innebär i korthet att den lagstadgade revisionsplikten för små bolag ska upphöra från och med den 1 juli 2010.</p><p>Syftet med denna uppsats är att diskutera möjliga konsekvenser av avskaffandet av revisionsplikten för små aktiebolag, utifrån valda teorier, angående ägarnas kontroll av företaget och övriga intressenters inflytande över företagens agerande.</p><p>Kvalitativa studier har genomförts i form av intervjuer och en deskriptiv/deduktiv metod har använts.</p><p>Intressenternas inflytande över företagen är stort, framför allt de intressenter som har omfattande ekonomiska transaktioner med företaget. Det är tveksamt om kostnadsbesparingen blir så stor som det lagda förslaget har angett då exempelvis bankerna kan ta ut högre ränta för de företag som inte har revision. Troligen kommer kostnaden att stanna kvar i företagen eftersom kostnaderna för exempelvis kreditgivning kommer att öka då banken bedömer det som en högre risk att låna ut kapital till företag utan revision.</p> / <p>The background to the current Swedish statutory audit is the intensive debate that was brought up during the 1970’s about the extensive economic criminality in the companies. The previous Swedish government appointed a committee to investigate the Swedish statutory audit. The current government partly changed the directive of the investigation. A preliminary report from the committee came in April 2008 (SOU 2008:32). The report suggests that small Swedish companies no longer need to have statutory audit from 1th of July 2010.</p><p>The purpose of this study is to discuss the possible consequences of the abolishment of statutory audit in small companies, based on chosen theories, regarding owners of the company and the other stakeholders influence over the company’s decisions.</p><p>Qualitative studies have been done through interviews and a descriptive/deductive method has been used.</p><p>Stakeholders have a large influence over the company, especially those who have comprehensive economic transactions with the company. It is doubtful if the cost savings will be as great as the proposition stated because the banks then can increase the interest rate for the companies without audit. The cost will probably stay in the company because the cost for credit granting will enhance since the banks take a higher risk when they grant a loan to the companies without audit.</p>