Aim: The analysis model was introduced after several audit-scandals in order to enhance the confidence in the auditors’ independence. Our purpose with this essay is to find out if the auditors experience that the stakeholders’ confidence in their review of the financial information has increased as a result of the analysis model. We also strive to describe the function of the analysis model in order to give the reader a deeper understanding in this subject. Method: The scientific approch we have used in this essay is a qualitative survey method, in order to find out the auditors opinion and attitude regarding the analysis model and whether the stakeholders’ confidence in the financial information has increased as a result of its introduction. We begun this assignment by gathering and studying the theory we found relevant for this subject. Then we made three interviews with auditors in Gävle and Stockholm to finally put together an analysis and a conclusion. Result & Conclusions: When the empirical part, existing of interviews, was done we came to the conclusion that in general the auditors we hade spoken to were satisfied with the analysis model, even though its not meant any essential change in their daily work. The analysis model demands documentation which according to us is the most important consequence due to the introduction of the analysis model, because it forces the auditor to perform the analysis on well based arguments. We belive that auditing requires a certain amount of personal contact between the auditor and client in order to create the most efficient and correct accounting as possible, and because of that we are uncertain that a perfect independence would be to perfer. Suggestions for future research: It would be very interesting to examine if the stakeholders confidence in the financial information as well as in the auditors independence has increased as a result of the introduction of the analysis model. Contribution of the thesis: This essay gives the reader an insight in how the analysis model works both in theory and practice.

De senaste två åren har kantats av finansiella kriser runt om i världen vilket har haft stor inverkan på företag. Kriserna har redan visat sig innebära att företagen måste prioritera och fokusera sina medel i större grad. Åren före dessa kriser ökade företagens arbete med CSR,det sociala ansvaret i samhället. I dagens samhälle gäller det att företagen inte bara fokuserar på den direkta verksamheten som företaget har utan även se hur företaget påverkar samhället både direkt och indirekt. Det är viktigt att företag inte endast riktar uppmärksamheten mot verksamhetens finansiella status och intressen utan även fokuserar på att ta ett miljömässigt och socialt ansvar. Problemformulering:Hur fungerar företagets CSR-arbete (samhällsansvar) i praktiken sett utifrån de ansvariga och medarbetarna i företaget?   Uppsatsen har en kvalitativ ansats genom en flerfallstudie där åtta personer, ansvariga för CSR samt medarbetare från fyra olika företag i bank- och försäkringsbranschen intervjuades. Syftet med studien är att se hur de valda företagen arbetar med samhällsansvar och hur detta implementeras och kommuniceras inom företaget. Respondenternas svar har transkriberats och därefter analyserats först och därefter analyserats företag för företag för att i slutet presenteras i en så kallad korsanalys. Korsanalysen består av en jämförelse mellan företagen för att finna likheter och olikheter med företagens sätt att använda sig av CSR. De resultat vi har kommit fram till är att de utvalda företagen arbetar med CSR vissa mer påtagligt än andra, svårigheten hos dessa företag har varit att kommunicera ut de ståndpunkter som företaget har rörande CSR: Företagen arbetar med CSR på olika sätt, vissa har ett mer utarbetat arbetssätt och kallar det för CSR eller samhällsansvar medan andra gör det utan att sätta ett namn på det. Slutsatsen med denna uppsats är enligt oss att de undersökta företagen idag inte lyckas kommunicera ut sina budskap rörande CSR. Alla de undersökta företagen har bra CSR-arbete men det kan utvecklas vilket presenteras i uppsatsens slutsatser. Vi presenterar en egenkomponerad sammanfattande modell som visar hur CSR-beslut kan kommuniceras och implementeras inom ett företag.

Bakgrund och problem Medvetenheten och intresset för företagens ansvarsroll i samhället har ökat. Idag har debatten till mångt och mycket kommit att handla om ett samlingsbegrepp för samhällsansvar - Corporate Social Responsibility (CSR). Läkemedelsföretagens kärnverksamhet är att förbättra människors hälsa och livskvalitet och därmed kan det ses som att CSR redan är integrerat i företagens kärnverksamhet. Motiven till varför läkemedelsföretag arbetar med CSR är således inte självklara. Problemformulering AstraZeneca och Pfizer arbetar med CSR trots att deras kärnverksamhet redan kan sägas innehålla ett samhällsansvar. Detta leder fram till följande frågeställningar: Varför arbetar AstraZeneca och Pfizer med CSR? Vilka faktorer påverkar dessa företags arbete med CSR och på vilket sätt? Syfte Syftet med uppsatsen är att undersöka varför de två marknadsledande läkemedelsföretagen i Sverige arbetar med CSR. Vidare syftar uppsatsen till att undersöka vilka faktorer som påverkar dessa företags arbete med CSR och på vilket sätt. Metod Uppsatsens metod är en fallstudie av AstraZeneca och Pfizer. Empiriskt material består av kvalitativa intervjuer som har kompletterats med sekundärdata från respektive företags hemsida samt publicerade rapporter. Intervjuerna har genomförts genom fyra semistrukturerade intervjuer med anställda från AstraZeneca respektive Pfizer. Resultat och slutsatser Uppsatsens slutsats är att AstraZeneca och Pfizer arbetar med CSR för att legitimera sig gentemot sina intressenter. Intressenterna har förväntningar på företagen som illustreras utifrån ekonomiska, juridiska, etiska och filantropiska förväntningar. Intressenterna är således de som huvudsakligen påverkar företagens arbete med CSR men arbetet med CSR måste också ligga i linje med företagets kärnverksamhet. Intressenterna påverkar företagen genom kommunikation och dialoger.

No description available.

In the last years people has become more aware of issues regarding corporate social responsibility. This has led to a more thorough control of big multinational companies, which are often held account of violating social, ethical and environmental values. The term most often used for this is corporate social responsibility (CSR). H&M is a Swedish multinational company and the concept of H&M is fashion to a low price. The material most often used in producing clothes is cotton. Cotton is the most sprayed crop and a great amount of water, pesticides and inorganic fertilizers are used in order to get better and bigger harvests leading to a negative impact on both environment and people working in the production chain. Organic cotton is a great alternative and a growing number of consumers are asking for clothes made out of organic cotton. The purpose of the thesis is to investigate whether H&M is taking responsibility for the social, ethical and environmental parts of CSR and how H&M uses organic cotton in their clothes. The thesis also accounts for the role of the consumer and other stakeholders regarding demand of organic cotton.  Methods used are literature studies and interviews conducted by phone and e-mail. The results show that the overall impression is that H&M as a company is taking several actions in order to take responsibility. By using organic cotton in collections on all departments and by supporting a number of non governmental organizations (NGO) H&M has had a positive development and is now seen as one of the most successful companies regarding CSR. H&M has integrated a stakeholder perspective in their activities which shows that the company is putting focus not only at the consumers but also at other important stakeholders. H&M should however focus more on local sustainability, in order to help sustain a positive development in developing countries multinational companies such as H&M need to take a bigger responsibility and attend so that a bigger profit remains in the sub contractor countries.

På grund av bankernas roll i 2008 års finanskris har förtroendet för banker sjunkit världen över. För att stabilisera situationen så har den internationella bankregleringsorganisationen, Baselkommittén, börjat arbeta fram regler för bankerna att förhålla sig till. Däribland ett högre kapitalkrav. Något som garderar bankerna mot framtida kriser men som även ökar kostnaderna för bankerna. I förebyggande syfte för detta högre kapitalkrav har de fem intervjuade bankerna som består av Sveriges fyra storbanker, Handelsbanken, Nordea, SEB och Swedbank, samt den helt statligt ägda banken SBAB genomfört begränsningar i sin verksamhet. Detta har skett i förhållande till flertalet av de intressenter som existerar i bankernas generella verksamhet. Utifrån vald intressentteori valde författarna att undersöka bankernas förhållande till 3 av dessa intressenter som har störst direkt inverkan på banken (stat, aktieägare och medarbetare). Begränsningarna mot dessa intressenter har skett genom bland annat reducering av bonusar och uteblivna utdelningar. Detta har i flera av fallen lett till intressekonflikter mellan banken och dess drabbade intressenter. Med denna uppsats avser författarna belysa hur bankerna ämnar hantera dessa intressekonflikter. Detta har skett genom att genomföra intervjuer med kvalificerade personer inom bankerna. De svar som erhållits har ställts mot ett teoretiskt ramverk som fokuserar på hanteringen av intressenter och hur man utifrån institutionell teori svarar på olika intressenters krav beroende på kravets utformning. För att nå fram till denna frågeställning så belyser uppsatsen även de intervjuade bankernas syn på: ·         Behovet av ett högre kapitalkrav. ·         Hur anpassningen till ett högre kapitalkrav påverkat bankernas möjlighet att svara till dess intressenters krav på banken? ·         Hur detta i vissa fall lett till intressekonflikter? Detta för att beskriva den nödvändiga kedja som lett till frågeställningen om hanteringen. Resultatet av studien visar att de intervjuade bankerna i stor grad är samstämmiga avseende hanteringen av berörda intressenters olika krav på banken men att graden av hantering beror på bankens strukturella utgångspunkt. Studien visar att bankerna väljer att samtycka om kapitalkravets betydelse för bankerna men kompromissa gällande hanteringen av de intressekonflikter som följer. Slutligen kommer vi med hjälp av teorier om institutionella påtryckningar fram till att intressekonflikter av den här arten bäst hanteras genom stabil och långsiktig riskhantering rotad i en öppen och ömsesidig kommunikation mellan bankerna och deras intressenter.

No description available.

Bakgrund: Idag utreds ett avskaffande av revisionsplikten, där Sverige är ett av få länder i EU som fortfarande har kvar den. Revisionsplikten infördes med motivation att bekämpa ekonomisk brottslighet och att ge ägarna en möjlighet till kontroll av de ekonomiska rapporterna. Revisionen bidrar med en trovärdighet till intressenterna, eftersom informationen företaget lämnar är granskad och anses tillförlitlig inför beslut. Syfte: Syftet med studien är att undersöka, beskriva och få en förståelse för hur intressenterna kommer att beröras och hur revisionsbranschen kommer att förändras vid ett eventuellt avskaffande av revisionsplikten. Studien grundar sig på en kvalitativ undersökning av företagares, kreditgivares, Skatteverkets samt revisorers åsikter och framtida agerande gällande revisionsplikten. Studien syftar även till en djupare förståelse för hur branschen kommer att hantera förändringen från en lagstiftad till en efterfrågestyrd revision som leder till förnyelse av inriktning och resursfördelning hos revisionsbyråerna. Slutsats: Vår slutsats är att om revisionsplikten avskaffas kommer behovet av tillförlitlig ekonomisk information inför beslut kvarstå. Syftet med frivillig revision är att sänka de administrativa kostnaderna och ge lättnad för små bolag, men vi tror att intressenterna kommer att kräva någon form av granskning, vilken inte kommer att vara gratis. Revisorn är en rådgivare för företaget och revisionen ger tillförlitlighet samt skapar förtroende, vilket utgör grunden för samspelet med företagets omgivning. Avstår företaget från granskning tror vi att det kommer att ifrågasättas och skapa komplikationer i olika sammanhang, samspelet kommer att rubbas. Revisorns roll kommer med en frivillig revision att breddas ytterligare, redan i nuläget visar trender på mer värdeskapande för klienten i form av konsulttjänster.

<p>Examensarbetets problemområde återfinns i den tidiga delen inom informationssystemutveckling. Denna utvecklingsfas, kallad Requirements Engineering (RE), innefattar aktiviteter för att förstå, dokumentera och validera de behov och krav som föreligger för ett framtida informationssystem. RE är en avgörande aktivitet i processen att utveckla ett informationssystem som tillfredsställer användare och kunders förväntningar och behov.</p><p>De olika intressenterna som är involverade i RE-processen har olika roller, bakgrund och kunskaper. Av denna anledning föreligger olika problem och möjligheter med avseende på intressenterna. I examensarbetet utreds vilka dessa möjligheter och problem kan vara. För att besvara frågeställningen har en mindre litteraturstudie och fem intervjuer med analytiker genomförts.</p><p>Intressentprofiler har tagits fram där respektive intressenttyps roll och bidrag framgår och för dessa har även svårigheter och problem som kan uppstå i RE-processen identifierats. För att ge en tydlig bild över identifierade möjligheter och problem samt redovisa interaktionen mellan intressenterna har även sammanfattande figurer över detta skapats.</p>

<p>I dagens informationssamhälle har fokuseringen på livslångt lärande och kontinuerlig kompetensutveckling blivit en viktig fråga. E-learning kan vara en teknik som får en avgörande roll för både individers och organisationers utveckling framöver. E-learning kan definieras som ett koncept för att distribuera utbildning och lärande via Internet eller ett lokalt nätverk. En e-learningapplikation kan ses som en relativt ny typ av informationssystem vars syfte är att öka användarens kunskaper inom ett aktuellt område. Denna rapport undersöker huruvida det finns någon skillnad mellan att utveckla ett traditionellt informationssystem och en webbaserad e-learningapplikation. Undersökningen genomförs i former av litteraturstudie och intervjuer. Resultatet visar att det finns en skillnad mellan hur en livscykelmodell för ett traditionellt informationssystem ser ut jämfört med hur en livscykelmodell för en webbaserad e-learningapplikation ser ut. Resultatet visar även att det tillkommer fler intressenter och kompetenser i ett e-learningprojekt än vid ett traditionellt systemutvecklingsprojekt.</p>