<p><strong>Problem: </strong>Hur har implementeringen av det nya regelverket Basel II påverkat en liten respektive en stor bank? Vilken metod använder en liten respektive en stor bank vid beräkning av risker enligt den första pelaren och är storleken på bank avgörande för val av metod? Vilka brister har Basel II och hur kan regelverket förbättras?</p><p><strong>Syfte: </strong>Denna studie syftar till att beskriva och analysera hur Basel II påverkat en liten respektive en stor bank, dessutom påvisa om det finns skillnader i val av metod vid beräkning av risker enligt den första pelaren. Syftet är även att belysa Basel II´s brister, samt föreslå möjliga förbättringar.</p><p><strong>Metod: </strong>Vi har valt en kvalitativ undersökningsmetodik för insamling av empirisk data. Undersökningen bestod av intervjuer med en liten respektive en stor bank, samt Finansinspektionen. Även böcker, rapporter och tidigare forskning har legat till grund för vår studie.</p><p><strong>Slutsats: </strong>Bankerna i den här studien anser att implementeringen av Basel II varit resurskrävande, både kostnads- och kompetensmässigt. Nyttan har dock övervägts av kostnaderna då både Sparbanken i Enköping och storbanken ökat sin riskhanteringsförmåga. Val av metod skiljer sig enbart vid beräkning av kreditrisker. Storbanken använder den grundläggande IRK-metoden och har därför haft fördelen att få en kapitallättnad. Brister i det nuvarande regelverket är att kapitalkravet blir volatilt över tiden och att likviditetsrisken inte fått ett tillräckligt stort utrymme, vilket kan förbättras i ett framtida regelverk.</p>

Problem: Hur har implementeringen av det nya regelverket Basel II påverkat en liten respektive en stor bank? Vilken metod använder en liten respektive en stor bank vid beräkning av risker enligt den första pelaren och är storleken på bank avgörande för val av metod? Vilka brister har Basel II och hur kan regelverket förbättras? Syfte: Denna studie syftar till att beskriva och analysera hur Basel II påverkat en liten respektive en stor bank, dessutom påvisa om det finns skillnader i val av metod vid beräkning av risker enligt den första pelaren. Syftet är även att belysa Basel II´s brister, samt föreslå möjliga förbättringar. Metod: Vi har valt en kvalitativ undersökningsmetodik för insamling av empirisk data. Undersökningen bestod av intervjuer med en liten respektive en stor bank, samt Finansinspektionen. Även böcker, rapporter och tidigare forskning har legat till grund för vår studie. Slutsats: Bankerna i den här studien anser att implementeringen av Basel II varit resurskrävande, både kostnads- och kompetensmässigt. Nyttan har dock övervägts av kostnaderna då både Sparbanken i Enköping och storbanken ökat sin riskhanteringsförmåga. Val av metod skiljer sig enbart vid beräkning av kreditrisker. Storbanken använder den grundläggande IRK-metoden och har därför haft fördelen att få en kapitallättnad. Brister i det nuvarande regelverket är att kapitalkravet blir volatilt över tiden och att likviditetsrisken inte fått ett tillräckligt stort utrymme, vilket kan förbättras i ett framtida regelverk.

Ekonomin i stora delar av världen har under början av 2000-talet utsatts för stora påfrestningar. Europa har drabbats hårt, inte bara av finanskrisen utan också av den senaste skuldkrisen där Grekland är ett uppmärksammat exempel. En hårdare reglering för finansiella företag inom EU har därför setts som nödvändig. Solvens II-direktivet utgör dessa nya regler för försäkringsföretag. Tanken med de nya bestämmelserna är att stärka konsumentskyddet och öppna upp för konkurrens mellan länder inom EU. Syftet med detta arbete är att åskådliggöra några av de effekter som Solvens II-direktivet kan tänkas få för svensk del. Kommer direktivet att innebära ett ökat skydd för konsumenter och hur kan försäkringsföretag i svårigheter höja sin solvens. De nya bestämmelserna medför både högre kvantitativa solvenskapitalkrav och en helt ny form av kvalitativa kapitalkrav. Den nya riskspecifika regleringen innebär att företagen tvingas se över de risker som finns i det enskilda företagets verksamhet. Det leder till att företagen blir mer riskmedvetna, men de kvalitativa kraven medför också att företagen kan sänka sina solvenskapitalkrav genom att ta lägre risker. Lägre risktagande eller kapitalanskaffning är de huvudsakliga metoderna företagen kan använda för att stärka sin solvens. För försäkringsaktiebolag finns relativt goda möjligheter att anskaffa kapital, i motsats till ömsesidiga företag som har få möjligheter. Särskilt svårt är det för ömsesidiga företag att anskaffa kapital utifrån. Nackdelarna med Solvens II-direktivet är de omfattande kostnader som anpassningen innebär för såväl företagen som det allmänna. Ett lägre risktagande från försäkringsföretagens sida leder också till sämre förutsättningar för god avkastning. Effekten kan bli att produkter som garanterad ränta försvinner då företagen inte når upp till den utlovade avkastningen. Solvens II-direktivet är dock ett viktigt steg framåt i utvecklingen av försäkringsmarknaden inom EU. Även om direktivet inte åtgärdar alla problem och har vissa svagheter så medför det en rad fördelar. Direktivets mål är att stärka konsumentskyddet och öka konkurrensen inom EU. Dessa mål kommer direktivet att uppfylla. Frågan är bara hur mycket det kommer att kosta och hur mycket konsumenterna får betala för det utökade skyddet.

På grund av bankernas roll i 2008 års finanskris har förtroendet för banker sjunkit världen över. För att stabilisera situationen så har den internationella bankregleringsorganisationen, Baselkommittén, börjat arbeta fram regler för bankerna att förhålla sig till. Däribland ett högre kapitalkrav. Något som garderar bankerna mot framtida kriser men som även ökar kostnaderna för bankerna. I förebyggande syfte för detta högre kapitalkrav har de fem intervjuade bankerna som består av Sveriges fyra storbanker, Handelsbanken, Nordea, SEB och Swedbank, samt den helt statligt ägda banken SBAB genomfört begränsningar i sin verksamhet. Detta har skett i förhållande till flertalet av de intressenter som existerar i bankernas generella verksamhet. Utifrån vald intressentteori valde författarna att undersöka bankernas förhållande till 3 av dessa intressenter som har störst direkt inverkan på banken (stat, aktieägare och medarbetare). Begränsningarna mot dessa intressenter har skett genom bland annat reducering av bonusar och uteblivna utdelningar. Detta har i flera av fallen lett till intressekonflikter mellan banken och dess drabbade intressenter. Med denna uppsats avser författarna belysa hur bankerna ämnar hantera dessa intressekonflikter. Detta har skett genom att genomföra intervjuer med kvalificerade personer inom bankerna. De svar som erhållits har ställts mot ett teoretiskt ramverk som fokuserar på hanteringen av intressenter och hur man utifrån institutionell teori svarar på olika intressenters krav beroende på kravets utformning. För att nå fram till denna frågeställning så belyser uppsatsen även de intervjuade bankernas syn på: ·         Behovet av ett högre kapitalkrav. ·         Hur anpassningen till ett högre kapitalkrav påverkat bankernas möjlighet att svara till dess intressenters krav på banken? ·         Hur detta i vissa fall lett till intressekonflikter? Detta för att beskriva den nödvändiga kedja som lett till frågeställningen om hanteringen. Resultatet av studien visar att de intervjuade bankerna i stor grad är samstämmiga avseende hanteringen av berörda intressenters olika krav på banken men att graden av hantering beror på bankens strukturella utgångspunkt. Studien visar att bankerna väljer att samtycka om kapitalkravets betydelse för bankerna men kompromissa gällande hanteringen av de intressekonflikter som följer. Slutligen kommer vi med hjälp av teorier om institutionella påtryckningar fram till att intressekonflikter av den här arten bäst hanteras genom stabil och långsiktig riskhantering rotad i en öppen och ömsesidig kommunikation mellan bankerna och deras intressenter.

The purpose of this essay is to investigate whether the implementation of the Solvency II directive will create a competitive advantage for the Swedish insurance companies compared with other insurance companies in Europe. Therefore the theoretical perspective illustrates the specific requirements and risk culture of the insurance industry and defines the critical success factors for a successful implementation of the directive. The empirical foundation is built on the QIS 5 reports for Sweden and Europe, interviews with the financial services and If insurance company as well as information from a seminar organized by KPMG. The analysis shows that the Swedish insurance companies meets the capital requirements of Solvency II by a large margin and that they are accustomed to risk management and reporting requirements from the traffic light model. This implies that the three critical success factors for a successful implementation of Solvency II are met, although with some limitations, and that Swedish insurance companies could possibly have a competitive advantage.

Banker fyller viktiga funktioner i samhället och fungerar som finansiella mellanhänder som tillhandahåller betalningstjänster. Bankers krediter är viktiga för den svenska ekonomins utveckling och progression. Krediter fyller många funktioner och behov i samhället och organisationer och stater är beroende av välfungerande kreditsystem. Banker är speciella aktörer eftersom de regleras starkare än andra företag och förändringar i banksystemen kan tas emot med motstånd. Förändring i detta hänseende är då Baselkommitten skruvar på parametrarna och ökar kapitalkraven för bankerna. Företagskrediter blir av högre omfattning eftersom de oftast har längre löptid än bankernas inlåning vilket kan generera likviditetsbrist. Banker är väldigt känsliga eftersom det rör stora belopp och systemförändringar kan innebära förluster av stora belopp. Störningar i bankers system kan få en spridningseffekt till andra banker vilket hotar hela ekonomin (Lind, 2005). Studiens syfte är därför att bidra med ökad förståelse för vilka effekter kapitalkraven i Basel II medför för svenska storbankers krediter. Studiens teoretiska förhållningssätt utgår från nyinstitutionella teorin genom ett legalt perspektiv som undersöker legala förändringars påverkan på bankers krediter. Teorin omfattar koncept som anknyts till problematiseringen för att kunna möjliggöra en analys. Tidigare forskare som undersökt Basel II regelverket har beaktats till exempel Hakenes och Schnabel, (2011), Wahlström (2009), Repullo och Suarez (2004), Ruthenberg och landskroner (2008) och Rime (2005).  Studien beaktar kvalitativ undersökning, bestående av nio semistrukturerade intervjuer i fyra storbanker. Studien har tillämpat deduktiv ansats och forskningsfilosofin interpretivism för öka förståelsen för hur ökade kapitalkrav påverkat storbankerna.   Studiens resultat visar i likhet med tidigare forskare att storbanker kommer att implementera IRK metoden eftersom denna omfattar differentierad prissättning med större beaktande till riskaspekter.  Studien visar att Basel II har möjliggjort för storbankerna att fokusera på lågriskkunder eftersom det innebär att mindre kapital behöver hållas. Studien visar även att i kontrast mot tidigare forskning så minskar kapitalkraven riskincitamenten för bankerna eftersom kapitalkraven medför en rättvisare bild av riskerna. Studiens resultat är att kapitalkraven har ökat bankernas kapitaltäckningsgrad och utlåningsräntan, men inte kreditvolymerna. / Banks fulfill important functions in society and work as financial intermediaries that provide payment services. Banks loans are important for the Swedish economy's development and progression. Credits fill many functions and the needs of society and organizations and the Member States is dependent on effective credit system. Banks are special operators since they are governed stronger than other companies and changes in banking systems can be received with resistance. Change in this respect is then Basel committee bolts on the parameters and increase capital requirements for banks. Credit will be of greater extent because they usually have a longer duration than bank deposits which can generate liquidity. Banks are very sensitive because the large amount and system changes can mean losses of large amounts. Interference in banks' systems can have a knock-on effect to other banks, which threatens the entire economy (Lind, 2005).   The study theoretical approach deleted from new institutionalism theory through a legal perspective which examines legal changes impact on banks' credits .Theory has focused on concepts that reconnects with problem to be able to provide an analysis. Previous researchers who have examined Basel II regulatory framework has been taken into account for example, Hakenes and Schnabel (2011), Wahlström (2009), Repullo and Suarez (2004), Ruthenberg and Landskroner (2008) and Rime (2005). The study takes into account qualitative study, consisting of nine semi-structured interviews in four major banks. The study has applied deductive approach and the research philosophy hermeneutics to increase the understanding of how increased capital adequacy affected banks.   The study results show in the same way as with previous researchers that banks will implement IRK method because this includes differentiated pricing with greater regard to risk aspects. The study shows that, Basel II has made it possible for banks to focus on low risk customers because it means that less capital need to be kept. The study also shows that, in contrast to previous research, the capital requirements reduce banks risk incentives because capital requirements will result in a fairer picture of the risks. Results of the study are that capital requirements have increased the banks’ capital adequacy ratio and the lending rate, but does not affect the credit volumes.

Frågeställningar Vilka aktuella och framtida konsekvenser utsätter sig bolagsägarna för vid kapitalbrist och hur stor är medvetenheten kring konsekvenserna? Vilka förebyggande- och återställandeåtgärder förekommer vid kapitalbrist för privata aktiebolag? Finns det tendenser till att sambandet mellan kapitalkravet och kontrollbalansräkning kan försvinna i framtiden och bytas ut mot ny lagstiftning gällande kapitalbrist och obestånd? Syfte Studien syftar till att redogöra för tänkbara konsekvenser som bolagsägarna utsätts för när kapitalbrist uppstår, hur konsekvenserna åtgärdas samt hur de aktiebolagsrättsliga reglerna påverkar aktiekapitalkravet i aktiebolagen. Metod En kvalitativ har genomförts med semistrukturerade intervjuer som hjälpmedel där en abduktiv teoretisk ansats har strukturerat studien. Slutsats Den mer väsentliga konsekvensen bolagsägare utsätts för är det personliga betalningsansvaret, men även indirekta konsekvenser existerar såsom företrädaransvaret och finansieringsproblematik. Utvecklingen av kapitalkravet tenderar att antingen följa EU:s utveckling med insolvenslagstiftning eller att en omfattande förenkling och omformulering av nuvarande ABL genomförs. Sambandet mellan kontrollbalansräkning och kapitalkravet tenderar att försvinna vid en ytterligare sänkning av kapitalkravet.

Sedan finanskrisen har intresset att bibehålla en stabil finansmarknad stärkts. De svenska systemviktiga bankerna, Handelsbanken, Nordea, SEB och Swedbank, regleras av kapitalkrav enligt Baselackorden. En av de centrala frågorna har länge varit möjligheten att ökade kapitalkrav påverkar bankernas totala kapitalkostnad. Intressant är att de svenska storbankerna redan uppfyller kraven på primärkapitalrelationen enligt Baselackorden, och har relationer på 5-10 % över lägsta nivå. Därför är studiens frågeställning: Hur har ökade krav på primärkapitalrelationen påverkat de fyra svenska storbankernas kapitalkostnad? Utifrån denna frågeställning utgår studien från två huvudsakliga teoretiska utgångspunkter, Modigliani-Miller teorin om kapitalstrukturens irrelevans för kapitalkostnaden samt låg-risk anomalin. Låg-risk anomalin ifrågasätter det positiva linjära förhållandet mellan avkastning och risk, vilket är en förutsättning för marknadseffektiviteten i Modigliani-Miller. Vi ämnar undersöka om det föreligger lågrisk anomali inom de svenska storbankerna, för att sedan se om låg-risk anomalin med interaktion av ökade kapitalkrav har haft en effekt på bankernas totala kapitalkostnad. Med en kvantitativ datainsamlingsmetod ämnar studien besvara hypoteser som vi ställt upp utifrån den teoretiska referensramen. Kvartalsvis sekundärdata har hämtats från de svenska storbankernas balansräkningar samt aktiekurser mellan åren 2001-2013. Det empiriska materialet har därefter analyserats med enkla och multipla regressionsanalyser. Resultatet visar att låg-risk anomali verkar existera inom de svenska storbankerna, samt att interaktionen med ökade kapitalkrav har påverkat SEBs kapitalkostnad med 80 baspunkter. Gällande Handelsbanken, Nordea och Swedbank kan vi statistiskt sett inte hävda att primärkapitalrelationen har påverkat kapitalkostnaden, även om vi ser dessa tendenser. Denna nästan obefintliga marginella ökning av kapitalkostnaden kan eventuellt antas bero på att samtliga svenska storbanker redan uppfyller kapitalkraven enligt Baselackorden.

<p>Uppsatsen ämnar besvara vilka aktiebolagsrättsliga skillnader det finns inom EU 25 för att starta och driva ett privat aktiebolag jämfört med den svenska aktiebolagslagens regler. Aktiebolagsrättsliga skillnader som undersöks generellt inom EU 25 är kapitalkrav, bolagsstyrning, aktieägare samt bolagsskatt. Utöver dessa fyra kategorier undersöks även bolagsbildning och bolagsstämma i fem länder som detaljstuderats. Sverige, Frankrike, Storbritannien, Tjeckien och Tyskland.</p>

<p>Bakgrund och problem</p><p>Aktiekapitalets nivå har sedan dess införande slitits mellan att uppfylla de funktioner som myndigheterna ämnar uppnå med ett kapitalkrav och att nivån inte ska utgöra ett ekonomiskt hinder för de entreprenörer som önskar använda aktiebolagsformen. Den ekonomiska utvecklingen, där större fokus har hamnat på småföretagande och entreprenörskap, har inneburit att funktionerna av aktiekapitalet har kommit att ifrågasättas. I dagsläget förs en debatt om huruvida kapitalkravet innebär ett hinder för nyetableringen av aktiebolag i Sverige. Detta resulterade i att regeringen år 2007 tillsatte en utredning för att undersöka möjligheten att sänka kapitalkravet. Myndigheternas syn på aktiekapitalets funktioner har inte ändrats under de senaste 35 åren, men hur uppfattar dagens moderna företagare, entreprenören, dessa funktioner? Frånvaron av entreprenörernas tankar i debatten gör att mycket lite kan sägas om hur väl dagens aktiekapital uppfyller sina tilltänkta funktioner.</p><p>Forskningsfråga</p><p>Stämmer entreprenörernas bild av aktiekapitalets funktioner överens med myndigheternas syn på dess funktioner?</p><p>Syfte</p><p>Huvudsyftet med denna uppsats är att undersöka hur entreprenörerna, utifrån deras egna verksamheter, har uppfattat myndigheternas tilltänkta funktioner med aktiekapitalet vid dagens nivå på kapitalkravet. Som bisyfte ämna författarna även undersöka om den föreslagna sänkningen av kapitalkravet ligger i linje med entreprenörernas syn på aktiekapitalets funktioner.</p><p>Metod</p><p>Studiens ansats är kvalitativ med ett deduktivt angreppssätt där en komparativ design har använts. Urvalet av respondenter har bestått av åtta stycken entreprenörer verksamma i konsultbranschen, med anknytning till Teknikbyn Science Park Västerås. Dataunderlaget har samlats in genom personliga semistrukturerade intervjuer.</p><p>Slutsatser</p><p>Utifrån undersökningen i denna uppsats kan författarna dra slutsatsen att det både finns en enighet och en skillnad i myndigheternas och entreprenörernas syn på aktiekapitalets funktioner vid dagens nivå på kapitalkravet. Utifrån studien kan slutsatsen dras att myndigheternas huvudargument, i dagsläget, för att behålla kapitalkravet är dess funktion som seriositetsspärr. Förslaget om en sänkning av kapitalkravet inte ligger i linje med entreprenörernas syn på denna funktion. Övriga argument för ett kapitalkrav uppfattas i dagsläget som antingen omoderna eller bristfälliga av de medverkande entreprenörerna vilket medför att en sänkning av aktiekapitalet inte skulle påverka några av dessa funktioner.</p>