Ekonomin i stora delar av världen har under början av 2000-talet utsatts för stora påfrestningar. Europa har drabbats hårt, inte bara av finanskrisen utan också av den senaste skuldkrisen där Grekland är ett uppmärksammat exempel. En hårdare reglering för finansiella företag inom EU har därför setts som nödvändig. Solvens II-direktivet utgör dessa nya regler för försäkringsföretag. Tanken med de nya bestämmelserna är att stärka konsumentskyddet och öppna upp för konkurrens mellan länder inom EU. Syftet med detta arbete är att åskådliggöra några av de effekter som Solvens II-direktivet kan tänkas få för svensk del. Kommer direktivet att innebära ett ökat skydd för konsumenter och hur kan försäkringsföretag i svårigheter höja sin solvens. De nya bestämmelserna medför både högre kvantitativa solvenskapitalkrav och en helt ny form av kvalitativa kapitalkrav. Den nya riskspecifika regleringen innebär att företagen tvingas se över de risker som finns i det enskilda företagets verksamhet. Det leder till att företagen blir mer riskmedvetna, men de kvalitativa kraven medför också att företagen kan sänka sina solvenskapitalkrav genom att ta lägre risker. Lägre risktagande eller kapitalanskaffning är de huvudsakliga metoderna företagen kan använda för att stärka sin solvens. För försäkringsaktiebolag finns relativt goda möjligheter att anskaffa kapital, i motsats till ömsesidiga företag som har få möjligheter. Särskilt svårt är det för ömsesidiga företag att anskaffa kapital utifrån. Nackdelarna med Solvens II-direktivet är de omfattande kostnader som anpassningen innebär för såväl företagen som det allmänna. Ett lägre risktagande från försäkringsföretagens sida leder också till sämre förutsättningar för god avkastning. Effekten kan bli att produkter som garanterad ränta försvinner då företagen inte når upp till den utlovade avkastningen. Solvens II-direktivet är dock ett viktigt steg framåt i utvecklingen av försäkringsmarknaden inom EU. Även om direktivet inte åtgärdar alla problem och har vissa svagheter så medför det en rad fördelar. Direktivets mål är att stärka konsumentskyddet och öka konkurrensen inom EU. Dessa mål kommer direktivet att uppfylla. Frågan är bara hur mycket det kommer att kosta och hur mycket konsumenterna får betala för det utökade skyddet.