No description available.

No description available.

Ekonomin i stora delar av världen har under början av 2000-talet utsatts för stora påfrestningar. Europa har drabbats hårt, inte bara av finanskrisen utan också av den senaste skuldkrisen där Grekland är ett uppmärksammat exempel. En hårdare reglering för finansiella företag inom EU har därför setts som nödvändig. Solvens II-direktivet utgör dessa nya regler för försäkringsföretag. Tanken med de nya bestämmelserna är att stärka konsumentskyddet och öppna upp för konkurrens mellan länder inom EU. Syftet med detta arbete är att åskådliggöra några av de effekter som Solvens II-direktivet kan tänkas få för svensk del. Kommer direktivet att innebära ett ökat skydd för konsumenter och hur kan försäkringsföretag i svårigheter höja sin solvens. De nya bestämmelserna medför både högre kvantitativa solvenskapitalkrav och en helt ny form av kvalitativa kapitalkrav. Den nya riskspecifika regleringen innebär att företagen tvingas se över de risker som finns i det enskilda företagets verksamhet. Det leder till att företagen blir mer riskmedvetna, men de kvalitativa kraven medför också att företagen kan sänka sina solvenskapitalkrav genom att ta lägre risker. Lägre risktagande eller kapitalanskaffning är de huvudsakliga metoderna företagen kan använda för att stärka sin solvens. För försäkringsaktiebolag finns relativt goda möjligheter att anskaffa kapital, i motsats till ömsesidiga företag som har få möjligheter. Särskilt svårt är det för ömsesidiga företag att anskaffa kapital utifrån. Nackdelarna med Solvens II-direktivet är de omfattande kostnader som anpassningen innebär för såväl företagen som det allmänna. Ett lägre risktagande från försäkringsföretagens sida leder också till sämre förutsättningar för god avkastning. Effekten kan bli att produkter som garanterad ränta försvinner då företagen inte når upp till den utlovade avkastningen. Solvens II-direktivet är dock ett viktigt steg framåt i utvecklingen av försäkringsmarknaden inom EU. Även om direktivet inte åtgärdar alla problem och har vissa svagheter så medför det en rad fördelar. Direktivets mål är att stärka konsumentskyddet och öka konkurrensen inom EU. Dessa mål kommer direktivet att uppfylla. Frågan är bara hur mycket det kommer att kosta och hur mycket konsumenterna får betala för det utökade skyddet.

Denna studie syftar till att få en ökad förståelse om belöningssystem och hur de är utformade på bank- och försäkringsbolag men också att se uppfattningar som finns kring vad anställda på bank- och försäkringsbolagen har för attityd till belöningssystem och ifall det är en motivation till att nå företagets mål. Två forskningsfrågor ligger till grund för att uppnå och besvara syftet av studien. Studien har en kvalitativ metodansats med en abduktiv ansats. Teorin berör bland annat områden som syftet med belöningssystem och välkända motivationsteorier. Datainsamlingen har skett genom semistrukturerade intervjuer på två bank- och försäkringsbolag som sedan resulterade i en empiri där varje intervjus data har analyserats. Studiens empiriska material tillsammans med teorin resulterade i slutsatser om att belöningssystemen på de två företagen är uppbyggda på liknande grunder och har samma syfte samt att en kombination mellan monetära och icke-monetära belöningar fungerar bäst för att motivera anställda. / This study aims to gain increased understanding about the reward system and how it’s designed at Swedish bank and insurance companies but also to see perceptions about what employees of bank and insurance companies have for attitude to reward system and to see if there is a motivation to reach the company’s goals. Two research questions are the basis for achieving and answering the purpose of the thesis. The study has a qualitative method with an abductive approach. The theory covers areas such as the purpose of reward systems and well-known motivation theories. The data collection is done through semi structured interviews with two bank and insurance companies, which resulted in an empirical analysis where each interviews data has been analyzed. The empirical material of the study together with the theory resulted in the conclusion that reward systems at the two companies are structured on similar bases. They have the same purpose and that a combination of monetary and non-monetary rewards works best to motivate employees.