No description available.

<p>Studien tar sin utgångspunkt i de senaste decenniernas trend mot avreglering, marknadsintegration och andra politiska åtgärder som syftar till att skapa bättre förutsättningar för konkurrens. Konkurrens antas skapa dynamik och ge olika positiva effekter såsom innovationer, förnyelse och mångfald. Denna studie belyser hur försöken att skapa mer konkurrens inte bara handlar om att ändra formella regelsystem, eftersom även institutionaliserade normer, olika föreställningar om hur man bör interagera, samt beroenden av olika slag, också påverkar interaktionen. Detta betyder att den institutionella förändringen i branscher, utöver formella regler, är av betydelse för att förstå branschomvandling. Analysen baseras på förändringar i två svenska livsmedelsbranscher. Teoretiskt utgår studien från sociologisk institutionell teori. </p><p>Studien belyser vad branschinteraktionen betyder för institutionell förändring i branscher genom att lyfta fram fyra förändringsprocesser, institutionalisering, anpassning, experimentering och politisering. Särskilt fokus läggs på hur förändringstryck i form av politiska åtgärder leder till dessa processer. Med hjälp av de fyra processerna kan branschomvandling såväl som institutionell förändring beskrivas. Resonemangen leder vidare fram till en dynamisk paradox. Paradoxen utgår ifrån det välkända behovet av både stabilitet och förändring som grunden för dynamik. Politiska åtgärder handlar ofta om en strävan efter förnyelse och mångfald. Detta leder dock till en situation där olika nya produkter, processer med mera konkurrerar om legitimitet. Denna konkurrens leder till försök att skapa legitimitet för det nya, och därmed reducera osäkerheten, både för de konkurrerande företagen och för konsumenter och andra aktörer, vilket ofta understöds av nya politiska åtgärder. Detta begränsar i sin tur fortsatta utrymmet för experimentering. Det kan därför sägas vara svårt att vidmakthålla en kontinuerlig förnyelse och mångfald i branscher till följd av politiska åtgärder. En annan slutsats som dras är att det är kombinationen av konkurrens och samarbete som är av intresse för att skapa ”önskvärd” dynamik, snarare än konkurrens eller samarbete i sig.</p>

Studien tar sin utgångspunkt i de senaste decenniernas trend mot avreglering, marknadsintegration och andra politiska åtgärder som syftar till att skapa bättre förutsättningar för konkurrens. Konkurrens antas skapa dynamik och ge olika positiva effekter såsom innovationer, förnyelse och mångfald. Denna studie belyser hur försöken att skapa mer konkurrens inte bara handlar om att ändra formella regelsystem, eftersom även institutionaliserade normer, olika föreställningar om hur man bör interagera, samt beroenden av olika slag, också påverkar interaktionen. Detta betyder att den institutionella förändringen i branscher, utöver formella regler, är av betydelse för att förstå branschomvandling. Analysen baseras på förändringar i två svenska livsmedelsbranscher. Teoretiskt utgår studien från sociologisk institutionell teori. Studien belyser vad branschinteraktionen betyder för institutionell förändring i branscher genom att lyfta fram fyra förändringsprocesser, institutionalisering, anpassning, experimentering och politisering. Särskilt fokus läggs på hur förändringstryck i form av politiska åtgärder leder till dessa processer. Med hjälp av de fyra processerna kan branschomvandling såväl som institutionell förändring beskrivas. Resonemangen leder vidare fram till en dynamisk paradox. Paradoxen utgår ifrån det välkända behovet av både stabilitet och förändring som grunden för dynamik. Politiska åtgärder handlar ofta om en strävan efter förnyelse och mångfald. Detta leder dock till en situation där olika nya produkter, processer med mera konkurrerar om legitimitet. Denna konkurrens leder till försök att skapa legitimitet för det nya, och därmed reducera osäkerheten, både för de konkurrerande företagen och för konsumenter och andra aktörer, vilket ofta understöds av nya politiska åtgärder. Detta begränsar i sin tur fortsatta utrymmet för experimentering. Det kan därför sägas vara svårt att vidmakthålla en kontinuerlig förnyelse och mångfald i branscher till följd av politiska åtgärder. En annan slutsats som dras är att det är kombinationen av konkurrens och samarbete som är av intresse för att skapa ”önskvärd” dynamik, snarare än konkurrens eller samarbete i sig.

No description available.

Banker fyller viktiga funktioner i samhället och fungerar som finansiella mellanhänder som tillhandahåller betalningstjänster. Bankers krediter är viktiga för den svenska ekonomins utveckling och progression. Krediter fyller många funktioner och behov i samhället och organisationer och stater är beroende av välfungerande kreditsystem. Banker är speciella aktörer eftersom de regleras starkare än andra företag och förändringar i banksystemen kan tas emot med motstånd. Förändring i detta hänseende är då Baselkommitten skruvar på parametrarna och ökar kapitalkraven för bankerna. Företagskrediter blir av högre omfattning eftersom de oftast har längre löptid än bankernas inlåning vilket kan generera likviditetsbrist. Banker är väldigt känsliga eftersom det rör stora belopp och systemförändringar kan innebära förluster av stora belopp. Störningar i bankers system kan få en spridningseffekt till andra banker vilket hotar hela ekonomin (Lind, 2005). Studiens syfte är därför att bidra med ökad förståelse för vilka effekter kapitalkraven i Basel II medför för svenska storbankers krediter. Studiens teoretiska förhållningssätt utgår från nyinstitutionella teorin genom ett legalt perspektiv som undersöker legala förändringars påverkan på bankers krediter. Teorin omfattar koncept som anknyts till problematiseringen för att kunna möjliggöra en analys. Tidigare forskare som undersökt Basel II regelverket har beaktats till exempel Hakenes och Schnabel, (2011), Wahlström (2009), Repullo och Suarez (2004), Ruthenberg och landskroner (2008) och Rime (2005).  Studien beaktar kvalitativ undersökning, bestående av nio semistrukturerade intervjuer i fyra storbanker. Studien har tillämpat deduktiv ansats och forskningsfilosofin interpretivism för öka förståelsen för hur ökade kapitalkrav påverkat storbankerna.   Studiens resultat visar i likhet med tidigare forskare att storbanker kommer att implementera IRK metoden eftersom denna omfattar differentierad prissättning med större beaktande till riskaspekter.  Studien visar att Basel II har möjliggjort för storbankerna att fokusera på lågriskkunder eftersom det innebär att mindre kapital behöver hållas. Studien visar även att i kontrast mot tidigare forskning så minskar kapitalkraven riskincitamenten för bankerna eftersom kapitalkraven medför en rättvisare bild av riskerna. Studiens resultat är att kapitalkraven har ökat bankernas kapitaltäckningsgrad och utlåningsräntan, men inte kreditvolymerna. / Banks fulfill important functions in society and work as financial intermediaries that provide payment services. Banks loans are important for the Swedish economy's development and progression. Credits fill many functions and the needs of society and organizations and the Member States is dependent on effective credit system. Banks are special operators since they are governed stronger than other companies and changes in banking systems can be received with resistance. Change in this respect is then Basel committee bolts on the parameters and increase capital requirements for banks. Credit will be of greater extent because they usually have a longer duration than bank deposits which can generate liquidity. Banks are very sensitive because the large amount and system changes can mean losses of large amounts. Interference in banks' systems can have a knock-on effect to other banks, which threatens the entire economy (Lind, 2005).   The study theoretical approach deleted from new institutionalism theory through a legal perspective which examines legal changes impact on banks' credits .Theory has focused on concepts that reconnects with problem to be able to provide an analysis. Previous researchers who have examined Basel II regulatory framework has been taken into account for example, Hakenes and Schnabel (2011), Wahlström (2009), Repullo and Suarez (2004), Ruthenberg and Landskroner (2008) and Rime (2005). The study takes into account qualitative study, consisting of nine semi-structured interviews in four major banks. The study has applied deductive approach and the research philosophy hermeneutics to increase the understanding of how increased capital adequacy affected banks.   The study results show in the same way as with previous researchers that banks will implement IRK method because this includes differentiated pricing with greater regard to risk aspects. The study shows that, Basel II has made it possible for banks to focus on low risk customers because it means that less capital need to be kept. The study also shows that, in contrast to previous research, the capital requirements reduce banks risk incentives because capital requirements will result in a fairer picture of the risks. Results of the study are that capital requirements have increased the banks’ capital adequacy ratio and the lending rate, but does not affect the credit volumes.

Den svenska spelmarknadens lagar och regler som ger ett fåtal företag rätten att agera på marknaden genom det befintliga statliga monopolet har under de senaste åren förlorat sin kraft. Trots de lagar som stärker monopolet finns det ett stort antal spelbolag med sina verksamheter baserade utanför Sveriges gränser, som genom modern teknik i form av Internet, datorer och smartphones kan erbjuda svenska spelare spel för pengar online. Med avstamp i institutionell teori är syftet med uppsatsen att analysera hur den svenska spelmarknaden gått från att vara en starkt reglerad marknad till en konkurrensutsatt monopolmarknad. Genom att analysera förändringen som skett med stöd i teorier om institutionella förändringsprocesser har arbetet lett fram till slutsatsen att de svenska spellagarna urholkats på grund av den snabba tekniska utvecklingen samt att lagstiftningen varit reaktiv istället för att vara proaktiv. Detta har lett till att de aktörer som tidigt förstod internets genomslagskraft har luckrat upp gränserna för var och hur spel och handel bedrivs och har därmed också omdefinierat begreppet ”den svenska spelmarknaden”. Nya aktörer har äntrat marknaden och befintliga aktörer har blomstrat. De utlandsbaserade bolagen introducerade överlägsna idéer på marknaden vilket har lett till att gamla institutioner nu ifrågasätts vilket har lett den svenska spelmarknaden nu befinner sig i ett semiinstitutionaliserat läge.

The purpose of this bachelor’s thesis is to investigate and map public librarians’ marketing of electronic media, and what perceptions shape this work. A questionnaire has been sent to the head libraries in all the Swedish municipalities (n=290) gaining a response rate of 74,5%. The data has been analyzed using descriptive statistics and content analysis. Further analysis of the results was conducted using the three final steps of institutional change as our theoretical framework. The results show that most public libraries market electronic media digitally as well as in the physical library, but rarely during book-talks. Furthermore, public librarians do not inform users of enhanced features, such as customizing font sizes, to any great extent. The results also show that public librarians perceive electronic media as available and flexible, but also as expensive and a complement to print media. The study concludes that electronic media is going through the steps of institutional change but has not yet reached a state of cognitive acceptance within the public library field.

COVID-19 har lett till nya rutiner och preferenser för arbetets utförande och syftet med denna uppsats är undersöka om dessa blivit bestående och på vilket sätt det påverkat relationen mellan chef och anställd i en postpandemisk miljö. Studien bygger på intervjuer med tre chefer och tre anställda inom ett företag som till följd av pandemin förändrat sina arbetsrutiner till mer distansarbete. Förändring av vanor och rutiner behandlas utifrån ett institutionellt perspektiv och relationen mellan chef och anställd studeras genom tre dimensioner av det psykologiska kontraktet; förväntningar, rättvisa och förtroende. Empirin antyder att distansarbete blivit en etablerad praxis och något som anställda förväntar sig i större utsträckning. Övriga förväntningar, orättvisa eller bristande förtroende har inte påvisats i studien. Däremot kan kommunikation och särskilt grundförtroende vara avgörande för upprätthållandet av arbetsrelationer i tider av förändring. Vi har därmed dragit slutsatsen att arbetsförändringarna som uppstod under COVID-19 främst påverkat inställningen till distansarbete, snarare än relationen mellan chef och anställd i ett postpandemiskt stadie.

Living conditions in periods of transitions. Changing working conditions of the log-driver during the 1930s. Petrus Forsgren, Economic History Bachelor Degree, Umeå University Autumn 2020. The working terms, salary and conflicts between the workers and the Umeå flottningsförening in log driving-district of Umeåälven has been studied between the period 1928-1939. Although it was a relatively few years that were studied, changes were observed especially for the working terms. The contracts went from hand-written to standardized and a orientation towards the new consensus for collective agreements in the work places occurred during the 1930s. Collective bargaining agreement were written 1935. The employers were expected to take more responsibility for the workers at the end of the period. A specialization of the workers and foremen occurred although no major changes happened to the log driving process. The working conditions in log-driving were still the same as in early industrialization. There was a diversification to hourly wages although they remained similar in the studied period. Conflicts occurred during the years 1933-34. The log drivers usually combined the work with farming, forestry or later also road construction. Other branches did the same transition but usually earlier such as railway workers during the 1910-1920s or forest workers during the 1960-1970s. This work gives a clue to why the changes happened relatively late in the log driving industry in Umeälven. The internal factors for change were weak due to the background of the workers, pull from other industries in the area and small extent of rationalization within the organization, but the external factors became more and more apparent during the studied period. The new institutional changes ignored the old industries which also lost influence but they were never the less affected indirectly by the changes and the Swedish economy as a whole.

No description available.