Syftet med denna uppsats är att undersöka eventuella ekonomiska effekter skapade av idrottsliga resultat. Dessa effekter mäts genom att undersöka förändringar i skattebasen, mätt per kapita på kommunnivå som följd av att ett idrottslag från kommunen vunnit SM-guld, alternativt deltar i spel i högsta divisionen.  De sporter som undersöks är fotboll, ishockey bandy och speedway. Dessa fyra sporter är de största sett till publiksnitt och exponering i TV. Tillsammans utgör de högsta serierna i dessa sporter ett bra underlag och bra spridning av SM-guldvinnare, lag som deltar i högsta divisionen och kommuner i Sverige. Vi väljer att inte använda oss av kommunerna Stockholm, Göteborg, Malmö och Gotland eller idrottslag från dessa. De tre första på grund av storleken och Gotland på grund av att kommunens invånare beskattas på ett annat sätt än Sveriges andra kommuner.  I regressionen används en kommunfixeffekt som tar hänsyn till skillnader mellan kommunerna och en tidsfixeffekt som tar hänsyn till makroeffekter som skiljer mellan åren. Vidare kontrolleras för en rad andra variabler som direkt kan påverka kommunens ekonomiska tillväxt. Vi finner inga signifikanta resultat som tyder på att idrottsliga framgångar kan agera katalysator för kommunal tillväxt eller stagnation. Resultaten tyder dock på att en kommun som har ett ishockeylag som deltar i högsta divisionen ökar skattebasen per kapita med cirka 1200 kr per år laget deltar. Deltagande i högsta divisionen för övriga sporter visar inga signifikanta resultat.

Diss. Göteborg : Göteborgs universitet, 2007.

Diss. Göteborg : Göteborgs universitet, 2008.

Diss. (sammanfattning) Umeå : Umeå universitet, 2009. / Härtill 4 uppsatser.

No description available.

Kolonisationen har format många länder, men i vilken utsträckning? Detta är ett aktuellt ämne eftersom kolonialism fortfarande finns idag. I den här uppsatsen undersöks därför kolonisationens påverkan på ekonomisk utveckling. Med hjälp av tvärsnittsdata och OLS-regressioner visar resultatet att brittiska kolonier i världen, relativt franska kolonier, i genomsnitt haft högre BNP per capita år 2000 och att detta tycks bero på skillnader i humankapital, demokrati och institutioner. Däremot kan inget kausalt samband med säkerhet påvisas. Samtidigt hittas inga skillnader i inkomstnivå mellan kolonier i Afrika, men ett signifikant resultat konstateras för att de franska kolonierna i Afrika haft lägre tillväxt 2000-2010

Diss. (sammanfattning) Stockholm : Stockholms universitet, 2005. / Härtill 3 uppsatser.

Diss. (sammanfattning) Umeå : Umeå universitet, 2007. / Härtill 3 uppsatser.

Sättet på vilket individer interagerar på marknader det vill säga hur utbyte går till möjliggör för typ av ekonomisk utveckling. Hög förtroendegrad mellan människor underlättar för samarbete och beror dels på hur människor upplever den samhälleliga kontexten. Kontexten består av institutioner, varför denna uppsats undersöker hur förtroendegrad och typer av policys i form av hur staten och marknaden organiseras samverkar med ekonomisk utveckling. Österrikisk ekonomisk teori beskriver hur värderingar ligger till grund för vilka typer av institutioner som formas i ett samhälle. Olika typer av samhällsorganisering, som öppna fria marknader, eller reglerade och stängda, får effekt för hur människor upplever sin omgivning och handlar därefter. Fritt samarbete gör människor benägna att bete sig på ett relationsmässigt bra sätt vilket skapar förtroende, då relationsnätverk blir centralt för individer på marknader. Utan fri handel hindras förtroende att spridas då detta representerar värderingar om att alla inte är fria att välja, att det inte är relationsmässigt bra beteende som ligger till grund för handlingar på marknaden, eller att förtroende inte finns för vissa typer av människor. Detta ger normer om relationsmässigt dåligt beteende som korruption och räntesökande vilket inte är förenligt med ekonomisk utveckling. Genom att använda sekundärdata konstrueras en empirisk analys där möjliga faktorer som påverkar olika länders HDI-index undersöks. Variabler som inkluderas är förtroende, korruption, statliga utgifter, statliga bidrag och transfereringar, statliga företag och investeringar, rättssäkerhet och stabil äganderätt, stabilt penningvärde, frihet att handla internationellt samt reglering av marknad. Det empiriska resultatet visar i enhet med tidigare forskning att förtroende har en signifikant effekt på ekonomisk utveckling där länder som samtidigt har högt förtroendeklimat, fria marknader och stora statliga välfärdssystem tycks vara ekonomiskt utvecklade. Detta resultat tyder på att förtroendeklimat kommer utifrån individers upplevda möjligheter till att uppnå egna individuella syften.

Syftet med studien är att undersöka om det civila samhället och den ekonomiska utvecklingen påverkar demokratistatusen i världen och urvalet är 136 länder. Jag har prövat om samhällets deltagande, aktiva intressegrupper och socialt kapital har ett samband med demokratistatusen i länderna. Jag har även prövat om ekonomisk styrka, socioekonomiska hinder och sociala skyddsnät har ett samband med demokratistatusen. Studien har en teoriprövande ansats och för att besvara frågorna används statistiska analysmetoder som centralmått och spridningsmått, korrelationsanalys och multipel regressionsanalys. Studiens empiriska material ger resultatet att sambanden mellan variablerna inom civila samhället och demokratistatusen är starka. Även den ekonomiska utvecklingen har ett samband med demokratistatusen utifrån det empiriska materialet. Teorin om att engagemang i samhället och aktivt deltagande i intressegrupper stärker det sociala kapitalet mellan medborgarna vilket i sin tur positivt påverkar demokratistatusen stärks utifrån empiriska materialet. Vidare tyder resultatet på att även teorin om att ett lands ekonomiska styrka samt hur ekonomin och inkoms-terna fördelas mellan medborgarna stärks utifrån det empiriska materialet. / <p>2022-05-25</p>