Syftet med denna uppsats är att undersöka eventuella ekonomiska effekter skapade av idrottsliga resultat. Dessa effekter mäts genom att undersöka förändringar i skattebasen, mätt per kapita på kommunnivå som följd av att ett idrottslag från kommunen vunnit SM-guld, alternativt deltar i spel i högsta divisionen.  De sporter som undersöks är fotboll, ishockey bandy och speedway. Dessa fyra sporter är de största sett till publiksnitt och exponering i TV. Tillsammans utgör de högsta serierna i dessa sporter ett bra underlag och bra spridning av SM-guldvinnare, lag som deltar i högsta divisionen och kommuner i Sverige. Vi väljer att inte använda oss av kommunerna Stockholm, Göteborg, Malmö och Gotland eller idrottslag från dessa. De tre första på grund av storleken och Gotland på grund av att kommunens invånare beskattas på ett annat sätt än Sveriges andra kommuner.  I regressionen används en kommunfixeffekt som tar hänsyn till skillnader mellan kommunerna och en tidsfixeffekt som tar hänsyn till makroeffekter som skiljer mellan åren. Vidare kontrolleras för en rad andra variabler som direkt kan påverka kommunens ekonomiska tillväxt. Vi finner inga signifikanta resultat som tyder på att idrottsliga framgångar kan agera katalysator för kommunal tillväxt eller stagnation. Resultaten tyder dock på att en kommun som har ett ishockeylag som deltar i högsta divisionen ökar skattebasen per kapita med cirka 1200 kr per år laget deltar. Deltagande i högsta divisionen för övriga sporter visar inga signifikanta resultat.