Syftet med studien var att undersöka hur gymnasieelever uppfattar hur stor betydelse olika motiverande krafter har för deras egen vilja att ta eget ansvar för sina studier. Undersökningen som gjordes var kvantitativ med kvalitativa inslag. Undersökningsmetoden som användes var en enkät där frågorna var fasta men med inslag där respondenten fick möjlighet att lämna en motivering. Urvalsgruppen var en gymnasieskola där tre klasser och totalt femtiosju stycken gymnasieelever undersöktes. En operationell definition gjordes där de motiverande krafterna som fanns i skolan fick en konkret innebörd. Resultaten visade att eleverna helst av allt vill lära sig genom att diskutera och vara kommunikativt aktiva och om eleven fick chans att fördjupa sig i något ämne som de själva tyckte var intressant så ville de gärna arbeta med detta på egen hand eftersom det då blev roligt. Initiativet måste dock komma från läraren annars tyckte eleverna att tiden inte räcker till. En stor del av gymnasieeleverna såg inte heller möjligheterna med att ta eget ansvar och de eleverna tyckte bara att studierna blev jobbiga och tråkiga. De eleverna var inte in någon mån beredda att ta eget ansvar. En stor motiverande kraft i skolan var kompisar och vänner vilket studien visade var den största motiverande kraften till att vara i skolan överhuvudtaget för eleven.

<p>Syftet med denna studie var att ta reda på elevers och lärares inställningar till läxor, hur lärare motiverar läxornas syften samt hur eleverna uppfattar dessa syften. Vi genomförde arbetet med hjälp av lärarintervjuer, elevenkäter och litteratur om tidigare forskning om läxor. Dessa tre delar sammanställdes och jämfördes med varandra. Vårt resultat visade att läxors syfte är att lära elever eget ansvar, ge goda läxvanor, involvera föräldrarna samt att ge barnen tid och möjlighet till repetition, fördjupning och befästande av kunskaper och färdigheter. Läxornas syfte motiverades med att läxvanor är nödvändigt inför högre studier och ger möjlighet till att hitta en egen studieteknik. Läxor för repetition, fördjupning och befästande av kunskaper och färdigheter motiverades med att tiden i skolan inte räcker till. Arbetet med läxor anses tidskrävande, men det finns en positiv inställning till läxor som arbetsmetod. Eleverna uppfattade att huvudsyftet med läxor är att de ska lära sig mer. För att synliggöra läxors syften bland lärare, elever och föräldrar är vår första slutsats att alla skolor bör utforma en lokal läxpolicy och läxinstruktioner. Vår andra slutsats är att det finns en tilltro hos elever och lärare att läxor bidrar till ökat lärande.</p>

Syftet med denna studie var att ta reda på elevers och lärares inställningar till läxor, hur lärare motiverar läxornas syften samt hur eleverna uppfattar dessa syften. Vi genomförde arbetet med hjälp av lärarintervjuer, elevenkäter och litteratur om tidigare forskning om läxor. Dessa tre delar sammanställdes och jämfördes med varandra. Vårt resultat visade att läxors syfte är att lära elever eget ansvar, ge goda läxvanor, involvera föräldrarna samt att ge barnen tid och möjlighet till repetition, fördjupning och befästande av kunskaper och färdigheter. Läxornas syfte motiverades med att läxvanor är nödvändigt inför högre studier och ger möjlighet till att hitta en egen studieteknik. Läxor för repetition, fördjupning och befästande av kunskaper och färdigheter motiverades med att tiden i skolan inte räcker till. Arbetet med läxor anses tidskrävande, men det finns en positiv inställning till läxor som arbetsmetod. Eleverna uppfattade att huvudsyftet med läxor är att de ska lära sig mer. För att synliggöra läxors syften bland lärare, elever och föräldrar är vår första slutsats att alla skolor bör utforma en lokal läxpolicy och läxinstruktioner. Vår andra slutsats är att det finns en tilltro hos elever och lärare att läxor bidrar till ökat lärande.

I föreliggande studie har tre verksamma sfi-lärares individualiseringsmetoder granskats. Studien fokuserar på deras verksamhet utifrån de didaktiska frågorna vad?, varför? och hur? För att nå fram till resultatet har den kvalitativa ansatsen i form av intervju använts. Resultatet tyder på att lärarnas arbetsbörda är enorm, de upplever individualiseringsuppdraget som viktigt men svårt att genomföra under rådande omständigheter inom sfi. Graden av individualisering står även i beroende av lärarens engagemang, likasom variationen av tillämpade individialiseringsmetoder. Denna godtycklighet resulterar bland annat i att undervisningens uppläggning sällan möter individuella behov, samt i att deltagarna är tvungna att studera mycket på egen hand, vilket negativt påverkar utbildningens kvalité. Överlag stämmer studiens slutsatser med dem av tidigare forskning.

Bakgrund till studien: Idag ställs det nya krav på att organisationer snarare börbedriva verksamheten utifrån kunskap och flexibilitet än påstandardiserade arbetsuppgifter. Därmed bör ledningenimplicera ett synsätt där organisationen plattas ut och öppnarupp för medarbetarnas delaktighet och inflytande. För att detska fungera måste samtliga anställda oavsett position ha engemensam förståelse kring organisationens mål och visioner.Syfte: Med denna uppsats vill vi undersöka hur relationen mellanavdelningschefen och medarbetarna uppfattas på enavdelning inom en kommunal förvaltning. Vi vill veta hurdelaktighet i beslutsprocesser samt hur inflytande och egetansvar över de anställdas arbetssituation fungerar genom attjämföra de båda parternas uppfattningar.Metod: Vi har använt oss av kvalitativa intervjuer för att samla invårt empiriska material till undersökningen. Intervjuernagenomfördes på nio medarbetare och en chef från enavdelning inom en kommun i en medelstor stad i västraSverige.Huvudresultat: Delaktigheten och inflytandet fungerar bra på avdelningennär det gäller möjligheter att kunna uttrycka sig.Medarbetarna har bland annat möjlighet att genomarbetsplatsträffarna påverka över sin arbetssituation samtkomma med förlag på förändringar och förbättringar. Bristenpå information påverkar emellertid delaktigheten negativt.Har man inte tillgång till information som rör verksamhetenoch medarbetarna såväl direkt som indirekt har man inte fulldelaktighet.

Det finns mycket forskning kring vad som visar sig vara bra för elevers lärande och hur vi ska arbeta för att komma dit men inte mycket kring hur eleven tar eget ansvar för sitt lärande. Jag valde att göra en studie baserad på skriftliga intervjuer skapade i ett enkätformulär med fasta och öppna frågor presenterade i diagram och löpande text. En övergripande punkt som resultatet visade är att eleverna vill ha ett tydligt ramverk kring vad som förväntas av dem i skolarbetet. Eleverna vill även ha variation i undervisningen och att den ska vara autentisk. De vill ha inflytande i vilka ämnen som undervisningen baseras på. För att elever ska ta mer eget ansvar behöver de motivation i form av tron på sin egen kapacitet, den yttre och inre motivationen, det sociala samspelet och självkänsla och för det behöver läraren vara tydlig i vad som krävs av dem, planera sin undervisning väl, skapa en varierad och intressant undervisning som eleven kan ta till sig och som leder utvecklingen framåt.

I dagens samhälle kretsar en individs möjlighet att få och behålla ett arbete i många hänseenden kring begreppet anställningsbarhet. Hur anställningsbar och attraktiv en person är på arbetsmarknaden påverkas av såväl inre som yttre omständigheter. En frågeställning som anger riktningen i yrkeskarriären är vem man är och vem man vill bli. Svaret på första frågan formar individens karriärsidentitet och blir en kompass som guidar en vidare i karriären i syfte att svara på den andra frågan. Individer använder sig av olika strategier för att nå sina personliga mål, som till exempel vidareutbildning eller praktisk yrkeserfarenhet. I denna kvalitativa intervjustudie har jag undersökt karriärsidentitet och anställningsbarhet hos fem studenter som tidigare läst en beteendevetenskaplig utbildning. Den teori jag använt mig av för att tolka och analysera det empiriska materialet från intervjuerna är en anställningsbarhetsmodell som inrymmer delarna karriärsidentitet, personlig anpassningsförmåga samt socialt och mänskligt kapital. Dessa delar fungerar i ett parallellt samspel med varandra kring individers anställningsbarhet. Resultatet av studien visade att karriärsidentiteten med uppsatta mål förändrades och på ett eller annat sätt reviderades longitudinellt. Likväl handlade det i stor utsträckning om individens eget ansvar om de personliga målen ska vara möjliga att nå. Att vara reflekterande och insiktsfull kring sin karriärsidentitet har visat sig vara en bra utgångspunkt. Liksom att flexibilitet och handlingskraft är komponenter som pekar på positiva effekter kring individers anställningsbarhet. Dessa delar kring karriärsidentitet och anställningsbarhet kan i slutändan även visa sig gynna livstillfredsställelsen i stort. / <p>2020-06-08</p>

Högskoleförordningen beskriver att målet med studie- och yrkesvägledarexamen är att fåmed sig kompetenser så att den examinerade studenten självständigt kan arbeta som studieoch yrkesvägledare inom skolväsendet. De förväntas arbeta med vägledning tillsammans med andra professioner i skolväsendet. Lärare som är en yrkesgrupp de ska arbeta tillsammans med, har reglerade avtal som ger rätt till kompetensutveckling och mentorskap för att möjliggöra en introducering första arbetsåret som lärare. Motsvarande avtal finns inte reglerat för studie- och yrkesvägledare vilket skapar ett större eget ansvar för den egna kompetensutvecklingen. Syftet med studien är att beskriva och förstå hur studie- och yrkesvägledarekompetensutvecklas under det första arbetsåret. Studiens frågeställningar är: Hur beskriver studie- och yrkesvägledare förutsättningarna för kompetensutveckling under första året som yrkesverksam inom sin profession? I vilka sammanhang beskriver studie- och yrkesvägledare att deras kompetensutveckling sker? En kvalitativ studie har gjorts med sex studie- och yrkesvägledare med examen från 2019 och som arbetar inom skolväsendet. Vid analys av empirin används Illeris kompetensformel med tillhörde begrepp engagemang, praktik och reflexion och Nice-handboken med tillhörande begrepp kärna av kompetenser.Studien visar att studie- och yrkesvägledarna under det första arbetsåret har tagit ett egetansvar för sin kompetensutveckling. Det egna behovet, engagemanget och kravet på nyakompetenser driver studie- och yrkesvägledarna att själva initiera kompetensutveckling.Studien visar även ett behov av avsatt formell arbetstid för reflektion och kollegialt utbytesom bidrar till studie- och yrkesvägledarnas kompetensutveckling. Även stöd frånbranschkollegor och vikten av att få en mentor under det första året skapar tillfällen förutveckling av kompetenser

The aim of this study was to illuminate how social workers in social services work with the social phenomenon, homelessness in two municipalities. The study is based on qualitative semi-structured interviews with interviewees from a department of social services. Our theories that we used was resistant inequality, structural discrimination, exclusion, empowerment and representation. After compilation of our empirical our conclusions are that homelessness is a complex phenomenon. Social workers handles homelessness based on client’s needs and the work is individualized. There are no specific plans or guidelines. Homelessness is integrated in the organisation. The responsibility lies mainly on the individual to find housing. One other conclusion is that the landlords and housing are the largest affiliates to the social services regarding homelessness. The social workers work to prevent evictions by grants rent arrears because the housing market is the biggest problem. It’s a growing problem in both municipalities.

Sättet på vilket individer interagerar på marknader det vill säga hur utbyte går till möjliggör för typ av ekonomisk utveckling. Hög förtroendegrad mellan människor underlättar för samarbete och beror dels på hur människor upplever den samhälleliga kontexten. Kontexten består av institutioner, varför denna uppsats undersöker hur förtroendegrad och typer av policys i form av hur staten och marknaden organiseras samverkar med ekonomisk utveckling. Österrikisk ekonomisk teori beskriver hur värderingar ligger till grund för vilka typer av institutioner som formas i ett samhälle. Olika typer av samhällsorganisering, som öppna fria marknader, eller reglerade och stängda, får effekt för hur människor upplever sin omgivning och handlar därefter. Fritt samarbete gör människor benägna att bete sig på ett relationsmässigt bra sätt vilket skapar förtroende, då relationsnätverk blir centralt för individer på marknader. Utan fri handel hindras förtroende att spridas då detta representerar värderingar om att alla inte är fria att välja, att det inte är relationsmässigt bra beteende som ligger till grund för handlingar på marknaden, eller att förtroende inte finns för vissa typer av människor. Detta ger normer om relationsmässigt dåligt beteende som korruption och räntesökande vilket inte är förenligt med ekonomisk utveckling. Genom att använda sekundärdata konstrueras en empirisk analys där möjliga faktorer som påverkar olika länders HDI-index undersöks. Variabler som inkluderas är förtroende, korruption, statliga utgifter, statliga bidrag och transfereringar, statliga företag och investeringar, rättssäkerhet och stabil äganderätt, stabilt penningvärde, frihet att handla internationellt samt reglering av marknad. Det empiriska resultatet visar i enhet med tidigare forskning att förtroende har en signifikant effekt på ekonomisk utveckling där länder som samtidigt har högt förtroendeklimat, fria marknader och stora statliga välfärdssystem tycks vara ekonomiskt utvecklade. Detta resultat tyder på att förtroendeklimat kommer utifrån individers upplevda möjligheter till att uppnå egna individuella syften.