<p>Körsång har en stor plats i Sveriges kulturliv och intresset för körsång har vuxit sig starkt. Det finns en kör för alla, allt ifrån "friskvårds-körer" till mer professionella amatörkörer. Denna uppsats har behandlat ämnet körsång utifrån två perspektiv, musikaliskt och socialt. VI har tittat på anledningar till att sjunga i kör och hur det kan upplevas att göra det. Uppsatsen har också behandlat vad som häner i kroppen när man sjunger. Vidare hanteras gruppdynamik för att förstå samspelet som uppstår när en grupp människor träffas i ett sammanhang. I kör är musik inte den enda ingrediensen utan kör är också ett tillfälle att umgås och koppla bort vardagen. Forskningen har undersökt hur kör kan verka ur ett hälsoperspektiv. I undersökningen har informanter från två skilda körer medverkat, där kunskapsnivån inom musikområdet skiljer sig. Vi har sett att synen på körsång hos informanterna uppfattas liknande. De känner alla en glädje av att sjunga och de upplever en samklang när toner och rytmer stämmer. Informanterna förklara det som man är en del av ett maskineri. Informanterna beskriver sin syn på musikalitet och hur deras kör arbetar med det.</p>

Körsång har en stor plats i Sveriges kulturliv och intresset för körsång har vuxit sig starkt. Det finns en kör för alla, allt ifrån "friskvårds-körer" till mer professionella amatörkörer. Denna uppsats har behandlat ämnet körsång utifrån två perspektiv, musikaliskt och socialt. VI har tittat på anledningar till att sjunga i kör och hur det kan upplevas att göra det. Uppsatsen har också behandlat vad som häner i kroppen när man sjunger. Vidare hanteras gruppdynamik för att förstå samspelet som uppstår när en grupp människor träffas i ett sammanhang. I kör är musik inte den enda ingrediensen utan kör är också ett tillfälle att umgås och koppla bort vardagen. Forskningen har undersökt hur kör kan verka ur ett hälsoperspektiv. I undersökningen har informanter från två skilda körer medverkat, där kunskapsnivån inom musikområdet skiljer sig. Vi har sett att synen på körsång hos informanterna uppfattas liknande. De känner alla en glädje av att sjunga och de upplever en samklang när toner och rytmer stämmer. Informanterna förklara det som man är en del av ett maskineri. Informanterna beskriver sin syn på musikalitet och hur deras kör arbetar med det.

<p>Syftet med detta arbete är att undersöka vad lärare och elever anser om lek och lek med Lego. För att ta reda på detta har jag använt mig av tidigare forskning samt intervjuer med fyra lärare, samtal med elever samt observationer. Resultaten visar att lärare och elever anser att leken är betydelsefull samt att pojkar och flickor väljer att leka med olika leksaker och leker. Ett annat resultat är att det är flest pojkar som leker med Lego men det finns även flickor som leker med Lego. Eleverna ansåg att man kan leka själv med Lego eller tillsammans med andra. Krig och pirater är lekar som pojkarna använder vid lek med Lego och flickorna blandar gärna in andra leksaker såsom djur i leken med Lego. Det är två av fyra lärare som använder sig av Lego i pedagogiska sammanhang, de två lärarna som inte gör det ville ha tips och inspiration. Slutsatserna blir att det är viktigt att ta tillvara på leken eftersom den utgör en stor del av barns liv samt att barn väljer leksaker på grund av intressen och möjligtvis genom deras bakgrund.   </p>

<p><p>Projektet som redovisas i den här rapporten beskriver utformningen av ett nytt informationssystem till friluftsanläggningen Camp Ripan i Kiruna. Utifrån mina kunskaper i informationsdesign har jag utformat ett skissförslag som visar flera delar av ett informationssystem. De beståndsdelar som jag har tagit fram är informationsskylt, landmärke, vägvisare och orienteringsskyltar.</p><p>Syftet med arbetet har varit att skapa ett informationssystem som ska underlätta för besökare att hitta till och på Camp Ripans område. Uppdragsgivaren önskar att det ska leda till fler gäster, som får en mer bekväm och berikande vistelse på anläggningen. Förslaget skulle vara informativt, uppseendeväckande och knyta an till Camp Ripans grafiska profil och gestaltningsplan.</p><p>Arbetet har genomförts med hjälp av intervju, observation och utprovning. Genom intervjuer har jag tagit del av företagets önskemål och åsikter kring ett nytt skyltsystem. Observation av platsen har lett till en analys av funktioner och kvaliteter på anläggningens område. Upprepade utprovningar av olika idéförslag genomfördes med hjälp av personal på Camp Ripan. Resultatet ledde till det slutgiltiga förlaget.</p><p>Förslagets samtida uttryck matchar Camp Ripans moderna formspråk. Samtidigt skiljer det sig från den moderna omgivningen genom materialval, vilket framhäver informationen och skapar kontrast. I det här förslaget leder ett enhetligt informationssystem vägen till Camp Ripan.</p></p><p> </p>

Syftet med detta arbete är att undersöka vad lärare och elever anser om lek och lek med Lego. För att ta reda på detta har jag använt mig av tidigare forskning samt intervjuer med fyra lärare, samtal med elever samt observationer. Resultaten visar att lärare och elever anser att leken är betydelsefull samt att pojkar och flickor väljer att leka med olika leksaker och leker. Ett annat resultat är att det är flest pojkar som leker med Lego men det finns även flickor som leker med Lego. Eleverna ansåg att man kan leka själv med Lego eller tillsammans med andra. Krig och pirater är lekar som pojkarna använder vid lek med Lego och flickorna blandar gärna in andra leksaker såsom djur i leken med Lego. Det är två av fyra lärare som använder sig av Lego i pedagogiska sammanhang, de två lärarna som inte gör det ville ha tips och inspiration. Slutsatserna blir att det är viktigt att ta tillvara på leken eftersom den utgör en stor del av barns liv samt att barn väljer leksaker på grund av intressen och möjligtvis genom deras bakgrund.

Projektet som redovisas i den här rapporten beskriver utformningen av ett nytt informationssystem till friluftsanläggningen Camp Ripan i Kiruna. Utifrån mina kunskaper i informationsdesign har jag utformat ett skissförslag som visar flera delar av ett informationssystem. De beståndsdelar som jag har tagit fram är informationsskylt, landmärke, vägvisare och orienteringsskyltar. Syftet med arbetet har varit att skapa ett informationssystem som ska underlätta för besökare att hitta till och på Camp Ripans område. Uppdragsgivaren önskar att det ska leda till fler gäster, som får en mer bekväm och berikande vistelse på anläggningen. Förslaget skulle vara informativt, uppseendeväckande och knyta an till Camp Ripans grafiska profil och gestaltningsplan. Arbetet har genomförts med hjälp av intervju, observation och utprovning. Genom intervjuer har jag tagit del av företagets önskemål och åsikter kring ett nytt skyltsystem. Observation av platsen har lett till en analys av funktioner och kvaliteter på anläggningens område. Upprepade utprovningar av olika idéförslag genomfördes med hjälp av personal på Camp Ripan. Resultatet ledde till det slutgiltiga förlaget. Förslagets samtida uttryck matchar Camp Ripans moderna formspråk. Samtidigt skiljer det sig från den moderna omgivningen genom materialval, vilket framhäver informationen och skapar kontrast. I det här förslaget leder ett enhetligt informationssystem vägen till Camp Ripan.

No description available.

SAMMANFATTNING Bakgrund: Depression är ett stort problem både nationellt och globalt då uppskattningsvis 350 miljoner människor är drabbade av detta. Sjukdomen medför ett lidande och risken för att dessa patienter begår självmord är stor om den inte behandlas. Det vårdande mötet vid depression är komplicerat, och vårdpersonal upplever svårigheter i att bemöta dessa patienter på ett tillfredsställande sätt, exempelvis på grund av att de inte anser sig ha tillräckliga resurser och för att patienten ibland upplever skuld och skam och därför inte alltid accepterar sjukdomen. För att som allmänsjuksköterska på bästa sätt kunna främja deprimerade patienters hälsoprocesser är det av stor vikt att söka reda på hur de upplever bemötandet i vården och hur det påverkar dem.   Syfte: Syftet med studien var att belysa vårdpersonalens bemötande och hur det påverkade deprimerade patienters upplevelser av sin situation.   Metod: Studien är en litteraturstudie grundad på självbiografier. Med en induktiv ansats gjordes en manifest kvalitativ innehållsanalys.   Resultat: Av innehållet i biografierna framkom efter analysen tre kategorier och sju underkategorier som berör vårdpersonalens bemötande och hur dessa påverkar patienternas upplevelser av sin situation. Dessa kategorier var övergivenhet, integritetskränkning och ökad självkänsla. Underkategorierna var att inte bli sedd, frånvaro av åtgärder, att bli bortvald, minskad trygghet, att bli förminskad, att bli bekräftad och att erhålla kunskap.   Slutsats: Av resultatet kan ses att det finns brister i bemötandet vilka ger en känsla av övergivenhet och som orsakar ett ökat lidande för patienten. Kontinuiteten i vården bör därför prioriteras för att känslan av övergivenhet ska minska. I resultatet framträder också att en ökad självkänsla kan upplevas genom ett bemötande som bekräftar patienten och som ger denne en större kunskap och bättre förståelse om sin situation. Tid för reflektion om den rådande vårdkulturen och om bemötandet behöver få mer utrymme inom vårdinstanserna. Mer forskning behövs för att öka kunskaperna om hur sjuksköterskor ska kunna möjliggöra ett så bra vårdande klimat som möjligt i omvårdnadsprocessen.

Studiens syfte har varit att ta reda på mellanstadielärares känsla av sammanhang. Detta har genomförts genom en enkätundersökning med totalt 30 stycken medverkande mellanstadielärare. Resultatet av studien visar ett positivt resultat då mellanstadielärarna som deltagit innehar en stark KASAM. Studien påvisar även att mellanstadielärarna känner en stor meningsfullhet till sitt yrke. Studien indikerar att mellanstadielärares KASAM inte kan kopplas samman med den höga grad av sjukskrivingar och psykiska ohälsa som idag existerar i läraryrket. Det finns dock en stor variationsvidd bland mellanstadielärarnas svar som därför påvisar att framtida forskning kring ämnet kan ses som intressant.

<p>Syftet med denna undersökning är att via en kvalitativ forskningsmetod med hjälp av semistrukturerade intervjuer belysa hållbar utveckling i ett socialt sammanhang i skolan. Hur resonerar lärare och elever om den sociala miljön och språket i skolan? Lärarna har skilda uppfattningar om hur det sociala klimatet är och eleverna använder ett fult språk till varandra men tar det oftast inte på allvar. Flera elever uttryckte att de vill ha ordning och reda samt lugn och ro i skolan.</p><p>Vår slutsats är att både lärarna och eleverna kan ha blivit "hemmablinda" och därför inte tycker att den sociala miljön i skolan är så hård som vi upplever. Det kan också vara så att den naturliga språkutvecklingen har bidragit till att de fula och kränkande orden har kommit in i vardagen. Det är enligt oss viktigt att alla i skolans värld arbetar för en hållbar utveckling i ett socialt sammanhang och att det genomsyrar läraren själv samt undervisningen.</p>