No description available.

Vi lever idag i ett samhälle fullt av obalanser. Det går att se hur ett konsumtionssamhälle växt fram, grundat i en ökad tillfredställelse över materiella ting. Ett samhälle som besitter ohållbara verktyg och ideal för att skapa välstånd, och i sin tur har negativ påverkan på miljön. Det går också att se ekonomiska obalanser i samhället då finansiella kriser kommit och gått de senaste åren och sociala obalanser i form av fattigdom och hunger råder i stora delar av världen. En av orsakerna till dessa obalanser i samhället har länge hävdats vara marknadsföringen, eftersom den ansetts vara en stark drivkraft bakom konsumtionssamhället. Som motvikt till detta har begreppet hållbar utveckling växt fram. Det är en strävan efter att sköta sin verksamhet efter socialt, ekonomiskt och framförallt miljömässigt hållbara principer. Går det möjligen att integrera hållbar utveckling med marknadsföring för att lösa obalanserna i dagens samhälle? Med en deskriptiv utgångspunkt, har det genomförts en fallstudie på Haglöfs Scandinavia AB och företagets arbete med marknadsföring och hållbar utveckling. Integrerar Haglöfs hållbar utveckling i sin marknadsföring eller är det skilda komponenter inom företaget. Om de integrerar dessa begrepp, hur ser denna integration ut? Studien bygger på kvalitativa metoder i form av delstrukturerade intervjuer med nyckelpersoner från företaget; Hållbarhetsdirektören, Brand Marketing Manager och Vd, samt granskningar av företagsdokument, annonser och butikskommunikation. Studiens resultat visar på att Haglöfs näst intill helt integrerar hållbar utveckling med marknadsföring ur en ideologisk synvinkel. En slutsats som styrks av att företagets förhållningssätt till hållbar utveckling och marknadsföring stämmer väl överens med det som presenterats i de teorier som studien kommit att kalla ideologiska. Däremot visar även studien att företaget endast delvis intrigerar hållbar utvecklig och marknadsföring ur en praktisk synvinkel, då företagets hållbarhetsarbete endast delvis går att integrera i marknadsmixen. Det som krävs för att en fullständig praktisk integration skall uppnås är att HU-arbetet kommuniceras på ett varumärkesbyggande sätt. / Today we live in a society full of imbalances. It is clear that a consumer society has evolved, based on increased satisfaction with material things. A society that possesses unsustainable tools and ideals for creating wealth, and in turn has a negative impact on the environment. Economic imbalances such as financial crises have come and gone in recent years and social imbalances in the form of poverty and hunger prevailing in large parts of the world. One of the causes of these imbalances in society has long been claimed to be the marketing, because it is considered to be a strong driving force behind the consumer society. To counterbalance this, the concept of sustainable development has emerged. There is a desire to manage their operations for socially, economically and above all environmentally sustainable principles. Is it possible to integrate sustainable development with marketing to address imbalances in society today? With a descriptive point of view, a case study has been conducted on Haglöfs Scandinavia AB and the company's work with marketing and sustainable development. Is sustainable development integrated in Haglöfs marketing or is it separate components within the company. If they integrate these concepts, what does this integration look like? The study is based on qualitative methods in the form of semi structured interviews with key people from the company; the Sustainability Director, the Brand Marketing Manager and the CEO, as well as audits of company records, advertisements and merchandising. Our results demonstrate that Haglöfs almost fully integrates sustainable development with marketing from an ideological point of view. The conclusion is supported by the company's approach to sustainable development and marketing, and is consistent with that presented in the theories which have come to be called ideological in this paper. However, the study also shows that the company only partially combines sustainable development and marketing from a practical standpoint, when the company's sustainability performance is only partially possible to integrate with the marketing mix. To complete practical integration it is required that Haglöfs communicate its work with sustainable development in a brand-building manner.

No description available.

No description available.

Denna studies syfte var att undersöka hur rektorer, trä- och metallslöjdlärare och hem- och konsumentkunskapslärare tar sig an utmaningen ”hållbar utveckling” i skolan och i respektive ämne. För att ta reda på detta har jag utgått från en kvalitativ metodansats där jag intervjuat fyra rektorer och sex lärare i ämnena trä- och metallslöjd och hem- och konsumentkunskap. Rektorer och lärare delade med sig om sina tankar kring begreppet ”hållbar utveckling” och vad begreppet betydde för dem personligen. Ambitionen är hög hos samtliga att hinna med allt som ska hinnas med inom de ramar de har på skolorna, men rektorer och lärare är dåligt insatta i vad läroplanen, lgr 11, säger om ”hållbar utveckling”. Rektorer och lärare nämner tidsbrist, ekonomi och brist på inspiration som anledning till att det inte arbetas med området. Lärarna i hem- och konsumentkunskap arbetar mer aktivt med miljöarbetet än lärarna i trä- och metallslöjd trots att båda ämnena har lika stora möjligheter att göra detta. Samtliga lärare vill ha mer stöd i form av utbildning i ämnet ”hållbar utveckling” och även ekonomiskt stöd för att kunna utföra sitt uppdrag i att ge eleverna, men ber inte om stöd eftersom de inte tror sig kunna få något stöd.

Syftet med studien var att undersöka hur lärare i årskurserna F-3 arbetar med ämnet hållbar utveckling samt undersöka hur väl lärare känner till begreppet hållbar utveckling och hur det genomsyrar undervisningen i skolan. Studien bygger på intervjuer av åtta verksamma lärare och svaren har sammanställts och analyserats utifrån en innehållsanalytisk metod. Resultatet visar att lärare finner det komplicerat att beskriva begreppet hållbar utveckling och det är vanligt att lärare endast känner till den ekologiska aspekten inom hållbar utveckling och därmed missar de två övriga aspekterna, sociala samt ekonomiska. Oavsett detta menar samtliga lärare att de arbetar medvetet med hållbar utveckling och anser att det är ett viktigt ämne som behövs i skolan. Arbete med miljö, så som återvinning och återbruka, är arbetssätt som lärarna kopplar till hållbar utveckling. Ett arbetssätt som inte är lika tydligt kopplat till hållbar utveckling, men som används nästan dagligen, är diskussioner. Det handlar inte endast om diskussioner om hållbar utveckling utan diskussioner oavsett ämne. Genom att eleverna får möjlighet att föra diskussioner utvecklas deras handlingskompetens enligt lärarna. Handlingskompetens är ett begrepp som är nära kopplat till lärande för hållbar utveckling. / <p>Inriktn NO</p>

Forskning visar att barn som är vår kommande generation bör tillägna sig grundläggande kunskaper kring hållbar utveckling redan i förskolan. Syftet med den här studien var att få en fördjupad förståelse av hur hållbar utveckling kan främjas i förskolan med hjälp av det pedagogiska verktyget Grön flagg. Vi ville även ta reda på vilket engagemang som krävs av pedagogerna i arbetet med Grön flagg. I denna studie har vi intervjuat fem pedagoger som alla har arbetat med verktyget. Resultatet visade att Grön flagg är ett konkret verktyg som hjälper pedagoger i förskolan i arbetet med hållbar utveckling. Resultatet visade även att pedagogerna bör besitta en förmåga att kunna engagera andra likväl som sig själv då hållbar utveckling handlar om att ingen kan göra allt men alla kan göra något.

<p>Idag är hållbar utveckling ett aktuellt begrepp då väldigt mycket kretsar kring jordens välbefinnande. På samma sätt är turismen ett aktuellt ämne då denna näring växer i snabb takt och väntas bli en av de största näringarna i världen. Därför ansåg vi det intressant att väva ihop dessa högaktuella ämnen och se hur de påverkar samhället och i synnerhet Åland. Syftet med denna uppsats är att ge en bild av hur myndighetsutövare på Åland tillämpar hållbar utveckling inom turismnäringen. För att kunna uppnå syftet har vi genom ett kvalitativt och systematiskt sätt inhämtat och sammanställt material för att få ett så gott resultat som möjligt.</p><p>Åland är idag starkt betonat av turismen då turismen står för 34,8 % av den totala BNP, dock räknas även passagerarsjöfarten in i denna siffra. Trots att turismen är så pass stor på Åland och trots att Åland bedriver en viss naturturism används ännu inga uttalade begrepp som ekoturism. Utifrån denna studie har vi kunnat konstatera att kunskapen om hållbar turismutveckling finns, dock på olika nivåer. Problemet är, bland turismföretagare, att det inte finns tillräckligt med engagemang och än så länge för liten ekonomisk vinning i att handla mer hållbart. Ålands Turistförbund har i samarbetet med Agenda 21 bjudit in en representant från skidorten Whistler i Kanada för att föreläsa om deras arbete för hållbar utveckling. Denna ort har kommit att bli lite som en förebild för Åland, dock krävs det väldigt mycket arbetet förrän resultat uppnås. Startskottet för ett hållbart tänkande i Whistler var den svenska organisationen ”Det Naturliga Steget” och det är kanske något liknande program som Åland borde anta för att komma in i en hållbar turismutveckling.</p><p>För att Åland ska kunna bli en mer ”grön” destination och arbeta mer för hållbar utveckling krävs det även att Ålands Landskapsregering instiftar lagar och regleringar och på samma gång uppmuntrar turismföretagarna ekonomiskt.</p><p>Vi hoppas att detta arbete ska ge en inblick i hur arbetet för hållbar turismutveckling på Åland genomförs och att arbetet bidrar till eftertanke och en ökad förståelse. Vi vill passa på att tacka de respondenter som glatt ställt upp på intervjuer och på så vis bidragit till arbetets resultat.</p><p>Trevlig läsning!</p>

Idag är hållbar utveckling ett aktuellt begrepp då väldigt mycket kretsar kring jordens välbefinnande. På samma sätt är turismen ett aktuellt ämne då denna näring växer i snabb takt och väntas bli en av de största näringarna i världen. Därför ansåg vi det intressant att väva ihop dessa högaktuella ämnen och se hur de påverkar samhället och i synnerhet Åland. Syftet med denna uppsats är att ge en bild av hur myndighetsutövare på Åland tillämpar hållbar utveckling inom turismnäringen. För att kunna uppnå syftet har vi genom ett kvalitativt och systematiskt sätt inhämtat och sammanställt material för att få ett så gott resultat som möjligt. Åland är idag starkt betonat av turismen då turismen står för 34,8 % av den totala BNP, dock räknas även passagerarsjöfarten in i denna siffra. Trots att turismen är så pass stor på Åland och trots att Åland bedriver en viss naturturism används ännu inga uttalade begrepp som ekoturism. Utifrån denna studie har vi kunnat konstatera att kunskapen om hållbar turismutveckling finns, dock på olika nivåer. Problemet är, bland turismföretagare, att det inte finns tillräckligt med engagemang och än så länge för liten ekonomisk vinning i att handla mer hållbart. Ålands Turistförbund har i samarbetet med Agenda 21 bjudit in en representant från skidorten Whistler i Kanada för att föreläsa om deras arbete för hållbar utveckling. Denna ort har kommit att bli lite som en förebild för Åland, dock krävs det väldigt mycket arbetet förrän resultat uppnås. Startskottet för ett hållbart tänkande i Whistler var den svenska organisationen ”Det Naturliga Steget” och det är kanske något liknande program som Åland borde anta för att komma in i en hållbar turismutveckling. För att Åland ska kunna bli en mer ”grön” destination och arbeta mer för hållbar utveckling krävs det även att Ålands Landskapsregering instiftar lagar och regleringar och på samma gång uppmuntrar turismföretagarna ekonomiskt. Vi hoppas att detta arbete ska ge en inblick i hur arbetet för hållbar turismutveckling på Åland genomförs och att arbetet bidrar till eftertanke och en ökad förståelse. Vi vill passa på att tacka de respondenter som glatt ställt upp på intervjuer och på så vis bidragit till arbetets resultat. Trevlig läsning!

AbstraktAndreas Bergqvist och Jon ErikssonTitel: Hållbar utveckling – En studie om pedagogers handlingssätt och elevers tankarEngelsk titel: Sustainable Development - A study of teachers 'practices and students' thoughtsHållbar utveckling (HUT) är ett komplicerat område som är svårt att definiera eftersom det har olika betydelse för olika individer. Både politiker och akademiker har kritiserat begreppet. HUT kräver att människor tar ansvar samt visar solidaritet till kommande generationer, andra folkgrupper och nationer. Här krävs det helhetssyn på människans och samhällets behov. Varje dag överkonsumerar vi människor, framförallt i västvärlden jordens tillgångar och det måste ske en förändring så snart som möjligt. Överkonsumtionen har skapat miljöproblem och dessa är starkt kopplade till den livsstil av överflöd och all för stor konsumtion per person som sker.Syftet med examensarbetet är att genom kvalitativa intervjuer med både pedagoger och elever undersöka varför skolan ska undervisa om hållbar utveckling. Samt varför det är så viktigt att informera om det. Här har två frågeställningar använts för att göra undersökningen mer givande. Frågeställningarna behandlar dels varför det är betydelsefullt att skolan undervisar om HUT samt hur pedagogerna kan göra för att väcka elevernas intresse för hållbar utveckling.Vad som framkommer av resultatet är att såväl pedagoger som elever som tillfrågats att delta i intervjuerna tycker att det är viktigt att undervisa om hållbar utveckling. Därför att ämnet är relevant till samhället vi lever i. Pedagogernas egna intresse tillsammans med läroplanen låg till grund för deras undervisning om hållbar utveckling. Resultat vi kunde se var att elevernas kunskaper var goda i området och hade ett stort intresse och var väl medvetna om miljön och människans påverkan på denna.