Spelling suggestions: "subject:"bland"" "subject:"gland""
1 |
Aspects of the Åland Islands questionSakshaug, Elen Christine 01 May 1969 (has links)
The Aland Islands question in international politics has been intermittently discussed, negotiated, and settled since the eighteenth century. The Islands lie in the Baltic Sea, halfway between Sweden and Finland, at the mouth of the Gulf of Bothnia. They have been accorded importance by international dispute and finally by international treaty. In the present thesis the position of the Aland Islands in the Scandinavian region, from the time of settlement to the present, is considered. Major events and agreements are included to provide a background for the development of the dispute which arose over the Islands in the early twentieth century. Upon close investigation, the Aland Islands question is found to be composed of a number of elements, among which are the issues of territorial sovereignty and claim, neutralization, demilitarization, ambitions of self-determination, minority rights, and the mechanics of settlement in a post-war climate. All of those factors combined to compose the dispute over the Islands between Sweden and Finland, which was settled in 1921, and which has remained in relative quiescence since that time. In the period since 1921, the Islands with their Swedish-speaking population have constituted a special autonomous province in the Republic of Finland. The Islands in the mid-twentieth century are a kind of showcase for workable autonomy. The purpose of this thesis is to consider the factors which determined the final settlement of the question and to examine the area from the vantage point of forty-eight years later. The main approaches in the thesis are in the areas of history, international politics, international law, and domestic politics. These are not mutually exclusive; rather they are recurring foci in the development of the Aland Islands question. By these foci an attempt has been made to explore and describe the position of the Aland Islands today, based on what has gone before, nationally, regionally, and internationally.
|
2 |
Hållbar utveckling inom turismnäringen på ÅlandEriksson, Ida, Sundby, Maj-Len January 2008 (has links)
<p>Idag är hållbar utveckling ett aktuellt begrepp då väldigt mycket kretsar kring jordens välbefinnande. På samma sätt är turismen ett aktuellt ämne då denna näring växer i snabb takt och väntas bli en av de största näringarna i världen. Därför ansåg vi det intressant att väva ihop dessa högaktuella ämnen och se hur de påverkar samhället och i synnerhet Åland. Syftet med denna uppsats är att ge en bild av hur myndighetsutövare på Åland tillämpar hållbar utveckling inom turismnäringen. För att kunna uppnå syftet har vi genom ett kvalitativt och systematiskt sätt inhämtat och sammanställt material för att få ett så gott resultat som möjligt.</p><p>Åland är idag starkt betonat av turismen då turismen står för 34,8 % av den totala BNP, dock räknas även passagerarsjöfarten in i denna siffra. Trots att turismen är så pass stor på Åland och trots att Åland bedriver en viss naturturism används ännu inga uttalade begrepp som ekoturism. Utifrån denna studie har vi kunnat konstatera att kunskapen om hållbar turismutveckling finns, dock på olika nivåer. Problemet är, bland turismföretagare, att det inte finns tillräckligt med engagemang och än så länge för liten ekonomisk vinning i att handla mer hållbart. Ålands Turistförbund har i samarbetet med Agenda 21 bjudit in en representant från skidorten Whistler i Kanada för att föreläsa om deras arbete för hållbar utveckling. Denna ort har kommit att bli lite som en förebild för Åland, dock krävs det väldigt mycket arbetet förrän resultat uppnås. Startskottet för ett hållbart tänkande i Whistler var den svenska organisationen ”Det Naturliga Steget” och det är kanske något liknande program som Åland borde anta för att komma in i en hållbar turismutveckling.</p><p>För att Åland ska kunna bli en mer ”grön” destination och arbeta mer för hållbar utveckling krävs det även att Ålands Landskapsregering instiftar lagar och regleringar och på samma gång uppmuntrar turismföretagarna ekonomiskt.</p><p>Vi hoppas att detta arbete ska ge en inblick i hur arbetet för hållbar turismutveckling på Åland genomförs och att arbetet bidrar till eftertanke och en ökad förståelse. Vi vill passa på att tacka de respondenter som glatt ställt upp på intervjuer och på så vis bidragit till arbetets resultat.</p><p>Trevlig läsning!</p>
|
3 |
Hållbar utveckling inom turismnäringen på ÅlandEriksson, Ida, Sundby, Maj-Len January 2008 (has links)
Idag är hållbar utveckling ett aktuellt begrepp då väldigt mycket kretsar kring jordens välbefinnande. På samma sätt är turismen ett aktuellt ämne då denna näring växer i snabb takt och väntas bli en av de största näringarna i världen. Därför ansåg vi det intressant att väva ihop dessa högaktuella ämnen och se hur de påverkar samhället och i synnerhet Åland. Syftet med denna uppsats är att ge en bild av hur myndighetsutövare på Åland tillämpar hållbar utveckling inom turismnäringen. För att kunna uppnå syftet har vi genom ett kvalitativt och systematiskt sätt inhämtat och sammanställt material för att få ett så gott resultat som möjligt. Åland är idag starkt betonat av turismen då turismen står för 34,8 % av den totala BNP, dock räknas även passagerarsjöfarten in i denna siffra. Trots att turismen är så pass stor på Åland och trots att Åland bedriver en viss naturturism används ännu inga uttalade begrepp som ekoturism. Utifrån denna studie har vi kunnat konstatera att kunskapen om hållbar turismutveckling finns, dock på olika nivåer. Problemet är, bland turismföretagare, att det inte finns tillräckligt med engagemang och än så länge för liten ekonomisk vinning i att handla mer hållbart. Ålands Turistförbund har i samarbetet med Agenda 21 bjudit in en representant från skidorten Whistler i Kanada för att föreläsa om deras arbete för hållbar utveckling. Denna ort har kommit att bli lite som en förebild för Åland, dock krävs det väldigt mycket arbetet förrän resultat uppnås. Startskottet för ett hållbart tänkande i Whistler var den svenska organisationen ”Det Naturliga Steget” och det är kanske något liknande program som Åland borde anta för att komma in i en hållbar turismutveckling. För att Åland ska kunna bli en mer ”grön” destination och arbeta mer för hållbar utveckling krävs det även att Ålands Landskapsregering instiftar lagar och regleringar och på samma gång uppmuntrar turismföretagarna ekonomiskt. Vi hoppas att detta arbete ska ge en inblick i hur arbetet för hållbar turismutveckling på Åland genomförs och att arbetet bidrar till eftertanke och en ökad förståelse. Vi vill passa på att tacka de respondenter som glatt ställt upp på intervjuer och på så vis bidragit till arbetets resultat. Trevlig läsning!
|
4 |
Det åländska sjölivet : En studie om vad som gav status på åländska fartyg på 1900 -taletSundblom, Sebastian January 2010 (has links)
En undersökning om det åländska sjömanslivet.Syftet med detta arbete vara upptäcka hur livet var på sjön på de åländska fartygen under mellan åren 1900- 1945. Det andra syftet var att utifrån hieratiska sjömanslivet få fram vad som gav status på de åländska fartygen. Resultatet visar att för att få de åländska fartygen gällde det att individen skulle uppfylla sjömansidealet. Sjömansidealet var bland annat att sjömannen skulle vara modig, fysisk stark och ha erfarenhet. Status kunde sjömannen få inom två kategorier, inom arbetet och inom det sociala. De faktorer som gav status inom arbetet var att arbetsam, kunnig, fysiskt stark, modig, beslutsam, erfaren, hård. Det som gav status inom det social var att sjömannen skulle vara ärlig, tystlåten, rättsam, pålitlig, hård, humoristisk, gott sprithuvud, fysiskt stark, erfaren, försynt. Det räckte inte för sjömannen att ha bara en statusfaktor inom arbetet respektive sociala. Utan det gällde att ha en kombination av flera statusfaktorer för att kunna få en viss status inom den åländska sjömanskulturen. Till exempel att få status inom det sociala var faktorer som fysisk stark, gott sprithuvud och humoristisk var en stark kombination för att få en hög status bland manskapet.
|
5 |
Utflaggning och omstrukturering. : Sju verksamheter på sjöfartsintensiva Åland berättar om sina upplevelser.Svadling, Per January 2011 (has links)
This paper concerns the flagging out of merchant navy vessels and its consequenses. Flaggingout is method used by ship owners in order to gain advantages. Under a different flag, thevessel's legal residence become the subject of another country´s laws. Toward the end of thefirst decade of the 20th century ferry -and passangervessels trading in the Baltic Sea wereflagged out from Åland to the flag of Sweden. Flagging out to Sweden is not common but thespecific circumstances for this trade has made the Swedish ship's register interesting for shipowners. The primary reason for flagging out was said to be currency exposure between theSwedish krona and the Euro, however there are other reasons aswell, for instance the EU banon wet tobacco. The paper studies the example of Åland from the different point of views.The purpose of the paper is to study if and how stakeholders experienced any impact fromflagging out. The results show, from different point of views, to what extent a community isaffected when shipping companies flag out there vessels.
|
6 |
Ansvarsfördelning inom arbetslagen i förskolan : En jämförelse mellan Sverige och ÅlandCarlsson, Sofia, Englund, Sofia January 2016 (has links)
Denna studies syfte har varit tvådelat. Vi ville granska svensk och åländsk förskolas styrdokument för att se hur de uttrycker förskolans uppdrag och förskollärarnas ansvarsområden i relation till övriga i arbetslaget. Studiens huvudfokus låg dock på att ta reda på hur det ser ut i praktiken. Vi ville granska styrdokumenten för att se hur arbetslagen delar upp de ansvarsområden som formuleras mellan förskollärare och barnskötare, samt utforska hur pedagogerna upplever arbetslagssamarbetet. För att svara på våra frågeställningar har intervjuer genomförts med såväl förskollärare som barnskötare både i Sverige och på Åland. Svaren från intervjuerna har kompletterats med en textanalys av aktuella styrdokument. De resultat vi hittade vid textanalysen visar att både svenska och åländska styrdokument gör skillnad på förskollärare och barnskötare gällande krav och förväntningar. De resultat som framkom vid intervjuerna visar att olika förskolor tolkar styrdokumenten på olika sätt. Vissa arbetar enligt styrdokumentens riktlinjer mer strikt, med en tydlig uppdelning av vad som är förskollärarens och barnskötarens ansvarsområden. Andra fokuserar i stället på faktorer som arbetslagets samlade kompetens, erfarenheter och intressen snarare än profession. Den viktigaste faktorn för välfungerande arbetslagssamarbete som identifierades var kommunikation.
|
7 |
Vindkraft på Åland. Möjligheter för en övergripande planering.Åsgård, Cecilia January 2010 (has links)
No description available.
|
8 |
Vindkraft på Åland. Möjligheter för en övergripande planering.Åsgård, Cecilia January 2010 (has links)
No description available.
|
9 |
Attityder till betygsättning i ordning och uppförande : En studie bland lärare och elever i Ålands lyceumEnglund, Marcus, Nylund, Anna January 2006 (has links)
Syftet med den här uppsatsen har varit att ta reda på hur lärare och elever i Ålands lyceum förhåller sig till ordnings- och uppförandekriterier i betygsättningen. Vi har sett på skillnader mellan kön och också mellan olika ämnen och vi har också jämfört vårt resultat med tidigare undersökningar som gjorts i Sverige. Vår undersökning har gjorts bland 104 elever i årskurs två på gymnasiet och åtta lärare i ämnena matematik, historia, svenska och idrott. Undersökningen bland eleverna gjordes genom enkäter och bland lärarna genom intervjuer.Resultatet visar att lärarna tycker att ordning och uppförande ska vägas in i ämnesbetyget, precis som det görs nu i Ålands lyceum. Det har visat sig att en majoritet av eleverna vill ha ett separat betyg eller omdöme i ordning och uppförande. Flickorna är klart positivare till ett separat betyg i ordning och uppförande. De tycker också att ordnings- och uppförandekriterier ska vägas in mera i betygen. Det som vi också kommit fram till är att lärarna följer läroplanen i stor utsträckning, vilket till stor del beror på att de fått göra den själva. Resultaten mellan vår undersökning och tidigare undersökningar gjorda i Sverige skiljer sig inte så mycket, trots att lärarna på Åland ska ta hänsyn till ordning och uppförande i betygsättningen, medan lärarna i Sverige inte ska det.
|
10 |
En åländsk trädgårdsmästare och hans trädgård. : Fredrik Sundberg, Hasselbo Trädgård på 1950-taletBjörkman, Stefanie January 2010 (has links)
Tänk att du träffar din livspartner, ni flyttar in hos dina föräldrar och bor i en liten kammare. Ni får barn och börjar bygga ett hus på en bit mark ni bryter ut från din fars mark. Arbetet pågår i över två år och ni flyttar in i det nybyggda huset med tillhörande växthus och en ladugård med era tre små barn. Mannen i huset försörjer er genom att dra upp plantor och göra begravningsbuketter och kransar. Ni har en ko, några höns, grisar och odlar det mesta av maten själva. Till en början har ni ingen telefon i huset och ni har ingen bil, bara cyklar. Er granne, din far, har häst och kärra om det behövs. Hur är det möjligt att försörja familjen på enbart mat ni själva odlar? Idag år 2010 är det en knepig kombination att få ihop men för Fredrik Sundberg på 1950-talet var det hans enda möjlighet. Min nyfikenhet väcktes kring den här personen eftersom det är min gammelmorfar, min mammas morfar. Fredrik Sundberg hade en av Ålands första handelsträdgårdar, Hasselbo Trädgård under åren 1930-1997. Tyvärr gick han bort när jag var liten men nu har intresset väckts för hur hans trädgård såg ut på den tiden han var verksam. Huset, växthuset och trädgården finns kvar inom släkten och jag har studerat hur trädgårdsmästaren Fredrik Sundberg levde och hur hans trädgård såg med fokus på 1950-talet.
|
Page generated in 0.0478 seconds