Tänk att du träffar din livspartner, ni flyttar in hos dina föräldrar och bor i en liten kammare. Ni får barn och börjar bygga ett hus på en bit mark ni bryter ut från din fars mark. Arbetet pågår i över två år och ni flyttar in i det nybyggda huset med tillhörande växthus och en ladugård med era tre små barn. Mannen i huset försörjer er genom att dra upp plantor och göra begravningsbuketter och kransar. Ni har en ko, några höns, grisar och odlar det mesta av maten själva. Till en början har ni ingen telefon i huset och ni har ingen bil, bara cyklar. Er granne, din far, har häst och kärra om det behövs. Hur är det möjligt att försörja familjen på enbart mat ni själva odlar? Idag år 2010 är det en knepig kombination att få ihop men för Fredrik Sundberg på 1950-talet var det hans enda möjlighet. Min nyfikenhet väcktes kring den här personen eftersom det är min gammelmorfar, min mammas morfar. Fredrik Sundberg hade en av Ålands första handelsträdgårdar, Hasselbo Trädgård under åren 1930-1997. Tyvärr gick han bort när jag var liten men nu har intresset väckts för hur hans trädgård såg ut på den tiden han var verksam. Huset, växthuset och trädgården finns kvar inom släkten och jag har studerat hur trädgårdsmästaren Fredrik Sundberg levde och hur hans trädgård såg med fokus på 1950-talet.

Studien synliggör berättelser från Ullebergs sinnesslöanstalt i Karlstad. Materialet består till största del av tidningsartiklar och arkivmaterial så som brev, utredningsdokument och journalanteckningar. I enlighet med Foucaults maktanalys undersöks hur makt och motstånd utövades innanför och utanför anstaltens väggar. Det förekom både fysiskt, verbalt och skriftligt motstånd och detta motstånd utövades av intagna, föräldrar, personal, med flera. Människors handlingsutrymme påverkades av vilken samhällsklass de ansågs tillhöra, och klassificeringen av vissa människor som sinnesslöa baserades till viss del på vilken familjebakgrund de hade. Uppsatsen tar sin utgångspunkt under 1950-talet, vilket var en brytningstid då det som verkade självklart i samhället började att ifrågasättas. Genom makt och motståndsutövningar förändrades den överordnade diskursen, vilket också förändrade livsvillkoren för de människor som hade klassificerats som sinnesslöa. Ullebergs sinnesslöanstalt är idag inte ett institutionaliserat kulturarv, men i studien undersöks anstalten som ett potentiellt svårt kulturarv. En svårighet med att eventuellt tilldela anstalten och dess berättelser kulturarvsstatus kan vara att de före detta intagna kanske inte önskar att deras svåra berättelser ställs ut som offentliga kulturarv. En fördel med att ge anstalten en kulturarvsutnämning kan vara att berättelserna synliggör hur det moderna samhället drog gränser kring vad som ansågs vara normalt och vad som ansågs vara avvikande, samt att de visar hur människor påverkades av de rådande normerna.

The purpose of this master's thesis is to describe the expansion of Sundbyberg public library during the decade 1954 to 1964. Our focus of interest is the library’s concentration on public relations in 1954.During the experimental year 1954 a public relations librarian, Bianca Bianchini, was employed. Her task was to introduce thelibrary to the citizens of Sundyberg who were not already using it. As a background to this concentration on public relations we also describe the early development of the public library in Sundbyberg. Development work in public libraries has been dependent on localinitiatives and enthusiasts since the libraries were a voluntary part ofthe municipal activity. In this thesis we focus on some of the moreimportant actors in this respect and the structures they interactedwith. By using an actor-structure approach we try to explain whypeople took certain actions and the effect they had on the course ofevents.The method we have used is mainly to examine and analyze sourcematerial, which consists of newspaper clippings, minutes of themunicipal council and interviews with people who then worked inthe library.We have found that the main reason for the concentration on publicrelations in 1954 was the surrounding structures on a national andlocal level, such as the strong Swedish economy, an increasinginterest in public relations and a committed board of Sundbybergpublic library. But we can also see that the commitment of thevarious actors likewise played an important part. / Uppsatsnivå: D

Den äldre befolkningen i Jönköping ökar just nu, och väntas fortsätta öka. Med detta i åtanke har uppdragsgivaren Bostads AB VätterHem försett oss med en uppgift att utreda tillgängligheten i ett bostadsområde från 1950-talet på Österängen, Jönköping, samt ge ett förslag på möjliga åtgärder för att förbättra tillgängligheten. Frågeställningar som rapporten grundar sig på är: Vilken nivå på åtgärder krävs för att områdets tillgänglighet ska förbättras? Vilka lagar och regler måste beaktas? Hur påverkas fastighetens utformning? Utredningen är uppdelad i tre huvuddelar: lägenheter, bostadskomplement och utemiljö. I utredningen som har skett på plats i olika etapper, har områdets tillgänglighet utretts efter de byggregler och tillgänglighetskrav som idag ställs vid nybyggnad. Då bostadshuset saknar hiss, har olika referensobjekt studerats på plats i Västervikoch i Jönköping med avsikt att få en inblick i olika metoder att lösa problematiken med att installera hiss i ett befintligt flerbostadshus. Litteraturstudier har utförts för att få kunskap om flerbostadshusen från 1950-talet samt studier av lösningar i olika nivåer som förbättrar tillgängligheten förpersoner med nedsatt rörelse- och orienteringsförmåga. För att få klarhet i lagar och regler kontaktades en byggnadsinspektör på Stadsbyggnadskontoret, Jönköpings Kommun. Vid prisförfrågningar kontaktades leverantörer och hantverkare. Utredningen resulterar i en förteckning med de brister som framkommit, vilket används som underlag för att ge förslag på åtgärder för att bostadsområdet ska bli bättre tillgängligt. Förslaget är uppdelat, likt utredningen, i tre huvuddelar, men där åtgärderna i lägenheterna presenteras i två nivåer. Nivå 1 bygger på att mindre ingrepp genomförs i bostaden som inte påverkar lägenhetens planlösning avsevärt men ändå förbättrar tillgängligheten. I nivå 2 är ingreppen av större art där exempelvis väggar rivs eller flyttas inom lägenheten för att erhålla större utrymmen och där igenom nå utökad tillgänglighet. Förslaget på åtgärder för bostadskomplement och utemiljö innefattar bl.a. en hissinstallation och tillbyggnad av det befintliga trapphuset samt kompletteringar iutemiljön för att förbättra tillgängligheten. Genom kalkyler har investeringskostnad (2010) för installation av hiss och tillbyggnad av trapphus beräknats uppgå till ca 1,3 miljoner kr. Kostnaden för de ingrepps som utförs i en lägenhet på 2 rum och kök beräknas uppgå till ca 76 000kr i nivå 1 respektive ca 90 000 kr i nivå 2. / In Jönköping the elderly population is currently increasing, and is expected to continue to increase. For this reason has our co-partner, Bostads AB VätterHem, provided us with a mandate to investigate the accessibility in a residential district from 1950s, located at Österängen in Jönköping. The mandate is also to make proposals on possible measures to improve the accessibility. The report is based on the following questions: What level of measure is needed to be done toimprove the accessibility in the residential district? What restrictions and demands are needed to be followed? How will the design of the building be affected? The study is divided into three main parts: apartments, building supplement and outdoor environment. The study has been done at the housing area in different stages where the accessibility has been investigated and compared with the building regulations and accessibility requirements that are needed to be followed today. The building is not supplied with an elevator and for that reason different reference objects in Västervik and Jönköping have been studied to get a better knowledge in different methods to solve the problems with installing an elevatorin an existing building. Literature has been studied in order to get knowledge about buildings from 1950s and to get knowledge about different solutions that could improve accessibility for disabled persons. To get a deeper knowledge in different laws and rules, a buildinginspector at the municipality was contacted. To get quotation of prices, different suppliers and craftsmen were contacted. The investigation results in a program, that has been used as basis to give proposals of making the residential area more accessible for persons with some kind of disability. The proposal is, like the investigation, divided into three parts. The proposal for the apartments is divided in two levels. Level 1 is based on less operations that´s not affecting the floor plan, but still improves better accessibility. Level 2 is based on larger operations, such as moving or demolishing walls within the apartments to obtain bigger spaces and better accessibility. The proposal on measures for the building supplement and outdoor environment includes, among others, installation of an elevator with addition of a new stairwell and complements in the outdoor environment to improve the accessibility. By calculations are the approximated investment costs (2010), for the installation of the elevator and the addition of the stairwell, being set to 1,3 million SEK. The cost of the two levels of operations in one of the apartment with two rooms and kitchen is approximately calculated to 76 000 SEK in level 1, and 90 000 SEK in level 2.

<p>Den äldre befolkningen i Jönköping ökar just nu, och väntas fortsätta öka. Med detta i åtanke har uppdragsgivaren Bostads AB VätterHem försett oss med en uppgift att utreda tillgängligheten i ett bostadsområde från 1950-talet på Österängen, Jönköping, samt ge ett förslag på möjliga åtgärder för att förbättra tillgängligheten. Frågeställningar som rapporten grundar sig på är: Vilken nivå på åtgärder krävs för att områdets tillgänglighet ska förbättras? Vilka lagar och regler måste beaktas? Hur påverkas fastighetens utformning?</p><p>Utredningen är uppdelad i tre huvuddelar: lägenheter, bostadskomplement och utemiljö. I utredningen som har skett på plats i olika etapper, har områdets tillgänglighet utretts efter de byggregler och tillgänglighetskrav som idag ställs vid nybyggnad.</p><p>Då bostadshuset saknar hiss, har olika referensobjekt studerats på plats i Västervikoch i Jönköping med avsikt att få en inblick i olika metoder att lösa problematiken med att installera hiss i ett befintligt flerbostadshus.</p><p>Litteraturstudier har utförts för att få kunskap om flerbostadshusen från 1950-talet samt studier av lösningar i olika nivåer som förbättrar tillgängligheten förpersoner med nedsatt rörelse- och orienteringsförmåga. För att få klarhet i lagar och regler kontaktades en byggnadsinspektör på Stadsbyggnadskontoret, Jönköpings Kommun. Vid prisförfrågningar kontaktades leverantörer och hantverkare.</p><p>Utredningen resulterar i en förteckning med de brister som framkommit, vilket används som underlag för att ge förslag på åtgärder för att bostadsområdet ska bli bättre tillgängligt. Förslaget är uppdelat, likt utredningen, i tre huvuddelar, men där åtgärderna i lägenheterna presenteras i två nivåer.</p><p>Nivå 1 bygger på att mindre ingrepp genomförs i bostaden som inte påverkar lägenhetens planlösning avsevärt men ändå förbättrar tillgängligheten. I nivå 2 är ingreppen av större art där exempelvis väggar rivs eller flyttas inom lägenheten för att erhålla större utrymmen och där igenom nå utökad tillgänglighet.</p><p>Förslaget på åtgärder för bostadskomplement och utemiljö innefattar bl.a. en hissinstallation och tillbyggnad av det befintliga trapphuset samt kompletteringar iutemiljön för att förbättra tillgängligheten.</p><p>Genom kalkyler har investeringskostnad (2010) för installation av hiss och tillbyggnad av trapphus beräknats uppgå till ca 1,3 miljoner kr. Kostnaden för de ingrepps som utförs i en lägenhet på 2 rum och kök beräknas uppgå till ca 76 000kr i nivå 1 respektive ca 90 000 kr i nivå 2.</p> / <p>In Jönköping the elderly population is currently increasing, and is expected to continue to increase. For this reason has our co-partner, Bostads AB VätterHem, provided us with a mandate to investigate the accessibility in a residential district from 1950s, located at Österängen in Jönköping. The mandate is also to make proposals on possible measures to improve the accessibility. The report is based on the following questions: What level of measure is needed to be done toimprove the accessibility in the residential district? What restrictions and demands are needed to be followed? How will the design of the building be affected?</p><p>The study is divided into three main parts: apartments, building supplement and outdoor environment. The study has been done at the housing area in different stages where the accessibility has been investigated and compared with the building regulations and accessibility requirements that are needed to be followed today. The building is not supplied with an elevator and for that reason different reference objects in Västervik and Jönköping have been studied to get a better knowledge in different methods to solve the problems with installing an elevatorin an existing building.</p><p>Literature has been studied in order to get knowledge about buildings from 1950s and to get knowledge about different solutions that could improve accessibility for disabled persons. To get a deeper knowledge in different laws and rules, a buildinginspector at the municipality was contacted. To get quotation of prices, different suppliers and craftsmen were contacted.</p><p>The investigation results in a program, that has been used as basis to give proposals of making the residential area more accessible for persons with some kind of disability. The proposal is, like the investigation, divided into three parts. The proposal for the apartments is divided in two levels.</p><p>Level 1 is based on less operations that´s not affecting the floor plan, but still improves better accessibility. Level 2 is based on larger operations, such as moving or demolishing walls within the apartments to obtain bigger spaces and better accessibility.</p><p>The proposal on measures for the building supplement and outdoor environment includes, among others, installation of an elevator with addition of a new stairwell and complements in the outdoor environment to improve the accessibility.</p><p>By calculations are the approximated investment costs (2010), for the installation of the elevator and the addition of the stairwell, being set to 1,3 million SEK. The cost of the two levels of operations in one of the apartment with two rooms and kitchen is approximately calculated to 76 000 SEK in level 1, and 90 000 SEK in level 2.</p>

Uppsatsen bygger på den vandringsdagbok som skrevs under 1952-1954 av 24 nyutexaminerade småskollärarinnor från Norrköpings småskoleseminarium. De hade enats om att skriva brev i dagboksform omfattande tre sidor brevtext och sedan låta boken cirkulera runt till samtliga författare. Boken skulle i första hand spegla deras arbete som lärarinnor och viktiga delar av deras privatliv. För några år sedan skänktes böckerna, 23 av 25, till Arbetets museum i Norrköping. Jag har tagit del av breven som omfattar lärarinnornas första arbetsår och försökt analysera deras arbete, privatliv, föreningsliv och deras hemligheter som det speglas i vandringsdagboken. De flesta anställdes bara på korta vikariat. En tredjedel förlovade eller gifte sig under det första året och några födde barn. Umgänget bestod av nya kolleger och av kontakt med gamla vänner från seminarietiden. De intresserade sig mycket litet för aktuella politiska, kulturella eller sociala problem. Vissa frågor, privata eller i skolan, behandlas inte i brevtexterna. / My essay is a result of an investigation of letters written in a diary between 1952 and 1954 by 24 primary school teachers who had just finished their final exam in the College of Education in Norrköping, Sweden during the summer of 1952. They had promised each other to write letters of three pages in a diary and to let the book circulate between all the participators. The letters should include the experience of their work as schoolteachers but also important parts of their private lives. The books, 23 of 25 in all, were donated to the Arbetets museum in Norrköping a few years ago. I have read the letters and made an effort to analyse their educational work, their private lives, their community activities and their secrets as found in the texts of the diary. The teachers were employed for some months or for one or two terms. One third of them was engaged or married during the first year and a few gave birth to children. Their intimate friends consisted of schoolteachers but they also kept contact with their old acquaintances from the College of Education. They took little interest in the political, cultural or social problems during the period I have studied. Certain questions of private nature were not discussed in the diary letters.

Syftet med denna uppsats har varit att visa hur barnträdgårdslärarinnor positionerade sig i förhållande till föräldrar och andra experter i det sociala territoriet, under efterkrigstidens första decennium. För att göra detta har årsberättelser från Svandammsgårdens barnträdgård och daghem, samt artiklar i tidningen Barnträdgården undersökts. Analysen utgår ifrån ett biomaktsperspektiv, och de analytiska begreppen är hämtade från Foucault, Donzelot och Rose. Resultatet visar att barnträdgårdslärarinnan organiserade föräldrakontakt genom föräldramöten, föredrag, kurser, underhållning och vardagskontakt. Föräldrakontaktens främsta syfte var att stärka föräldrarnas föräldrakompetens. Detta skedde genom upplysning vid föredrag, kurser och dagliga möten. Det skedde även genom att barnträdgårdslärarinnorna ledde diskussioner, där föräldrarna utvecklade sin förmåga till självreflektion. Föräldrakontakten hade även till syfte att vänja föräldrarna vid att rådfråga experter. Barnträdgårdslärarinnorna positionerade sig bland andra sociala experter på det sociala territoriet som en mellanexpert, med särskilda kompetenser att nå och utbilda föräldrar med kunskaper från andra experter. Sett ur studiens anlagda biomaktsperspektiv framträder en bild där barnträdgårdslärarinnorna positionerar sig som aktörer i den framväxande välfärdsstatens folkhälsoarbete och där de uttrycker ett långsiktigt mål – ”att fostra lyckliga barn, som in sin tur kan bli lyckliga föräldrar”.

Inna Sevelius: Psykiatrin som kulturell praktik: Bedömningen av patienter på Ulleråkers sjukhus år 1948. Uppsala universitet: Inst. för idé- och lärdomshistoria, masteruppsats, vårtermin, 2011.   Uppsatsens syfte är att bidra till psykiatrins historia genom en studie av hittills outforskade patientjournaler från Ulleråkers sjukhus i Uppsala. Frågeställningen är vilka konventioner – medicinska och kulturella – som läkarnas bedömningspraktik baseras på. Hypotesen är att konventionerna kommer till uttryck i de berättelser som läkarna återger om patienterna i sjukjournalerna. Materialet utgörs av 46 journaler för de patienter som år 1948 fick diagnosen psykogen sinnessjukdom. I analysen definieras och diskuteras tolv olika konventioner som framstår som återkommande kategorier i journalerna, nämligen hereditet, uppväxt och traumatiska upplevelser, somatisk sjukhistoria, psykiatrisk sjukhistoria, äktenskap, andra relationer, arbete, nuvarande insjuknande och specifika symtom, känslouttryck, sexualitet, religiösa upplevelser samt klinisk bild. En del av konventionerna kan kopplas till den medicinska vetenskapen och läkarutbildningen – som hereditet, uppväxt och tidigare sjukhistoria – medan andra inte ingår i skolningen utan handlar om kulturella förväntningar och föreställningar som påverkar bedömningen likafullt. Dessa konventioner rör bland annat mänskliga relationer, känslouttryck och arbetsliv. Avslutningsvis skisseras de generella berättelser om människan som kan anas bakom de konventioner som präglar läkarnas bedömning av patienter, för att peka på hur konventionerna återspeglar samtidens människosyn på olika sätt. Berättelserna om äktenskap, kön, känslor, relationer till andra, arbete, sexualitet och religion är intimt sammanvävda med berättelserna om sjukdom och normalitet, så att det i slutändan blir svårt att skilja dem åt. Så frammanas bilden av hur en fungerande eller frisk människa är, en berättelse som genomsyras av medicinska föreställningar om gränserna mellan friskt och sjukt, normalt och onormalt, men också av kulturella föreställningar som förväntningar om kvinnlighet/manlighet och hållning till arbete och relationer.

This essay deals with the question of lines of development within the politics in the rural municipality of Nyed 1950-1962. The aim is to explore how local politics and policies were handled from two perspectives. Firstly the issue of conflict and consensus or majority rule and consensus. Here Arend Lijphard's theory of majority and consensus provides a theoretical base for the essay. Secondly the aim is to explore the actions of the local politicians with regards to leisure time policies to find out whether or not they ideologically belonged to the concept of ”folkhemmets kommun” by Ulla Ekström von Essen. The source material for this essay has been the minutes from the two major bodies of local politics in Nyed, kommunalfullmäktige and kommunalnämnden. The minutes from folkskolestyrelse has also been studied in specific policy cases. An interview with local ex-politician Sven Bjureld (c) has also been conducted to give a fuller view of the topic than the study of minutes can give. In the essay the conclusion is drawn that the politicians were part of the ideology of Folkhemmets kommun and that it was the social democrats that were the driving force in that development. It is furthermore concluded that the level of conflict was relatively low and that the municipality can be grouped as a consensus municipality according to Lijphard's theory. There were however three distinct areas of policy where there were more conflict that others: real estate policy, leisure time policy and education policy. The usage of motions as a political weapon was quite low during the period with 12 motions written. It was primarily the social democrats that used this weapon. The essay also points out the fact that there was a movement during the period with regards to how the task of the local politicians were viewed. In the beginning of the period the politicians primarily saw their role as a passive one whereas in the end they saw themselves as having an active role in making the municipality viewed in a positive way by the inhabitants and other members of the public. With regards to development over time it is concluded in the essay that there was a breach around 1955/1956. After that time politics in Nyeds rural municipality started to follow the lines of political parties.

The purpose of this thesis is to compile and analyze librarian Greta Renborg’s book propaganda in the Dalarna region of Sweden 1956–1958. The overall theoretical perspective is contextual, focusing on the concepts structure and actor. The actor perspective is further developed by an analysis of Renborg’s book propaganda through library researcher Jofrid Karner Smidt’s mediation roles: Critic and literature expert, Social anthropologist, Pedagogue, Marketer and Ordinary person. Source material includes archive documents, journal articles, newspaper articles and literature. Renborg’s own writing holds a special position in the material. The thesis’ results show that the conditions for carrying out book propaganda in Dalarna were good. Sweden was going through a rapid change in the 1950’s and the state library institution was expanding and willing to experiment. The civic society in Dalarna was strong. The region’s central librarian Tora Olsoni was a driving force behind the hiring of a book consultant. Greta Renborg had contacts high up in the library institution and was a well-known name among Swedish librarians. Source material indicate that she could plan and conduct the Dalarna project basically by her own, only supervised by her employer Dalarnas biblioteksförbund. Greta Renborg built up a large network of contacts and focused her propaganda on non-reading groups ac- cording to a state investigation in 1952, especially farmers, foresters and housewives. The source material shows that her book propaganda has features of all Jofrid Karner Smidt’s mediation roles. The medial reception was overwhelmingly positive and often focused on Renborg’s enthusiastic approach. Any statistical effects of the Dalarna Project have not been proven. This thesis shows that the Dalarna Project to a large extent depended on Greta Renborg as a person. This is the thesis’ most important result. This is a two years master’s thesis in Library and Information Science.