Spelling suggestions: "subject:"lägenheter"" "subject:"olägenheter""
1 |
"Icke rum"Breiler, Jill January 2008 (has links)
Jag har valt att i detta master 2 examensarbete inom Inredningsarkitektur och Möbeldesign arbeta med lägenheter i ett planerat flerfamiljshus. Som blivande Inredningsarkitekt (IA) vill jag ta ett kliv tillbaka, betrakta och analysera vad det är som är viktigt för ett hem och vår totala miljö. Med total miljö menar jag psykisk miljö och fysisk miljö. Genom att studera rum och deras funktioner utifrån olika behov, hoppas jag finna nya innovativa lösningar, samt möjligheten att reducera energiförbrukningen i hemmiljö. Områden som berörs och flätas samman i mitt examensarbete är: bättre förutsättning att odla grönska, ökad återvinning, reducerad värmeförbrukning, alternativ till uppvärmning, miljövänlig energi samt psykologiska mervärden i lägenhetens plan som kräver problemlösning och upptäckarglädje. Den gemensamma nämnaren är, vår totala miljö. / "Ritningar efter s. 24 kopieras i A3-format, vikes" 16 st.
|
2 |
Förskola i kombination med andra verksamheter : Vilka konsekvenser medför detta? / Preschool in combination with other activities : Which are the consequences?Aronsson, Anton, Andersson, Jesper, Sjöberg, Mikael January 2015 (has links)
Växjö kommun har ont om ledig mark vilket har medfört att en undersökning harpåbörjats, där förskolor kombineras med andra verksamheter i en och sammabyggnad. Syftet har varit att undersöka möjligheten med dessa kombinationer för attse vilka konsekvenser som uppstår. Undersökningen behandlar två tomter i Växjö som har olika förutsättningar gällandedess detaljplaner. Resultatet visar att en kombination mellan de olika verksamheternaär möjligt men att dagens regler och standardiseringar inte alltid går att ta hänsyn tillvid dessa kombinationer.
|
3 |
Renoveringar av hyresrätter : En studie av motiveringen till renoveringar av rekordårens lägenheter i Uppsala med gentrifieringstendenserDage, Andree January 2013 (has links)
No description available.
|
4 |
Hur förstås arkitektoniska värden i en bostad? : - En jämförelse mellan arkitektens-, mäklarens- och slutkundens synsätt. / How can we understand architectural values in a dwelling? : A comparative measurement of the viewpoint between architects, estate agents and final customers.Johansson, Olivia, Båmstedt, Julia January 2015 (has links)
Arbetet bygger på en jämförande undersökning mellan arkitekters-, mäklares- och bostadsköpares syn på interiöra kvalitéer i en bostad. Arbetet definierar mindre uppenbara faktorer i en bostad där värderingarna kan skilja sig åt. Undersökningen baseras på intervjuer med branschfolk samt enkätundersökningar riktat mot arkitekter, mäklare och köpare. Resultatet visar en tydlig skillnad i hur arkitekter, mäklare och köpare värderar arkitektoniska kvalitéer i bostaden. Nyckelord: Bostadsrätter, Nyproduktion, Arkitektoniska kvalitéer, Arkitekt, Mäklare, Köpare, Bostadsrättsägare, Flerfamiljshus, Lägenheter. / The study is based on a comparative measurement of the viewpoint on interior qualities in a home of respectively architects, estate agents and potential house buyers. The study explains the less obvious elements in a house where the perspectives could differ. The research is based on interviews with business people and surveys to architects, estate agents and house buyers. The result shows a clear and distinct difference in such a viewpoint between architects, estate agents and house buyers. Keywords: Co-operative apartment, New production, Architectural qualities, Architect, Estate agent, Buyer, Condominium owner, Tenement building, Apartments.
|
5 |
Problematiken kring motstridiga krav vid bygglovshandläggning : Ombyggnationer av råvindar / The guestion of conflicting requirements in building permits : Conversions of loftsHermansson, Sandra, Grafström, Sofia January 2014 (has links)
Många fastigheter i centrala Jönköping har idag oinredda råvindar med potential att byggas om till mindre lägenheter. En ofta förekommande problematik vid förändring av en råvind är de avsteg från exempelvis tillgänglighetskravet, bevarandekravet eller detaljplanen som kan behöva göras. Läderlappen 9 och Kalmar 1 är två fastigheter på Torpa i centrala Jönköping som under tidigt 2000-tal ansökte om bygglov för respektive råvind. Båda bygglovsansökningarna presenterade ombyggnadsförslag av mindre lägenheter där kraven inte uppnåtts. Den ena ansökan godkändes medan den andra avslogs. Bygglovsbesluten har analyserats med syftet att belysa för- respektive nackdelar vid undantag från krav eller detaljplanen. Frågeställningarna som rapporten grundar sig på är: Hur värderas motstridiga krav? Vilka skäl har legat till grund för de olika bygglovsbesluten? Varför medgav man undantag i ett fall men inte i det andra? En utredning är genomförd för respektive fastighet där specifika förutsättningar redovisas. Genom en jämförelse har sedan skillnader mellan objekten granskats och tolkats gentemot tillgänglighetskravet, bevarandekravet samt hygien, hälsa och miljö. Inom ramen för utredningen analyseras även inverkan av fastigheternas placering samt gällande detaljplaner. En bygglovsansökan kan godkännas trotts att kraven inte är fullt uppfyllda. Detta om avvikelserna kan anses som mindre. Undantag från kraven sker främst när olika bestämmelser kommer i konflikt med varandra eller när avsteget inte kan anses ha någon negativ inverkan på miljön. Uppstår motstridiga krav ska dessa utredas, summeras och värderas. En bedömning görs om summan av avvikelserna från kraven kan anses vara av mindre betydelse. Granskningarna av bygglovsansökningarna för Läderlappen 9 och Kalmar 1 grundas på hur stora avvikelser som har gjorts från detaljplanen, bevarande värdet, tillgängligheten. I detaljplanen styrs antalet våningar samt tillåten bygghöjd. Båda fastigheterna befinner sig inom områden med bevarande värden. Läderlappen 9 ligger i ett område som har en enhetlig tidstypiskt utseende och som är högt värderat. Ingen av objekten uppnår kraven på tillgänglighet genom installation av hiss. Bygglovsansökan gällande Läderlappen 9 avviker från planintentioner och bevarandekravet för området. Detta främst då byggnaden ligger i ett område med högt bevarande värde. Dessa avvikelser anses som större och därav avslås bygglovsansökan. Avvikelserna från planintentionerna för Kalmar 1 anses som mindre och bygglovsansökan beviljas. / Many properties in central Jönköping has today unenriched loft spaces with the potential to be converted to smaller apartments. A frequent problem while changing a loft is the deviation from regulatory requirements that may be necessary.Läderlappen 9 and Kalmar 1 are two properties on Torpa in central Jönköping, which in the early 2000s filed for building permits for each loft. Both building permit applications submitted restructuring proposals of small apartments where legal requirements were not met. One application was approved, while the other was decided to be rejected. Building permit decisions have been analyzed in order to highlight their advantages and disadvantages of exemptions from regulatory requirements. The questions that the report is based on is: How to evaluate conflicting demands? What reasons were the basis for the planning permission decisions? Why conceded one exception in one case but not in others?A preliminary investigation has been done through literature studies and information retrieval via Internet. Through interviews with Bygginvest, HSB Gambrinus and Stadsbyggnadskontoret in Jönköping has basic information about the properties obtained. Conservation Values and cultural interests of the existing district Torpa has been acquired by Länsmuseet.An investigation is conducted for each property for which specific conditions are reported. By comparison the differences between the buildings are reviewed and interpreted against the requirements of the law. As part of the investigation the impact of the properties location and its detailed planning has been analyzed.A planning application can be approved though the legal requirements are not fully attained if the discrepancy can be considered minor. Exceptions to the requirements of the law occurs mainly when different rules are in conflict with each other or when the deviation approves to have no negative impact on the environment. The decisive argument in the processing of building permit files relating to Läderlappen 9 and Kalmar 1 is a correlation between plan intuitions and realized buildings. The area around Läderlappan 9 are a distinct with functionalistic features which creates a uniformed area on Torpa. A change in the property could lead to a distortion and historical value may be lost. Building permit application regarding Läderlappen 9 deviates from the plan's intentions and conservation requirement for the area. This is mainly when the building is located in an area of high conservation value. These anomalies consideres to be larger and therefore the planning application’s rejected. The deviations from planned intentions for Kalmar 1 are considered as less and building permit application is approved.
|
6 |
ANALYS AV FLERBOSTADSHUS : Med inriktning på ytfördelningen över tiden / ANALYSIS OF APARTMENT HOUSES : With a focus on the distribution over timeLindvall, Josefin, Shojai, Maryam January 2014 (has links)
Currently, there are no clear statistics on how the floor plan and room size in apartment buildings has changed over time since the postwar period. The statistics available is average area per apartment which can be found on Statistics Sweden's website. This report has the aim to increase knowledge about how the Swedish home have changed over time. The questions that the report will answer are: For apartment buildings, how has the living area been distributed since the postwar period? Why has the area distribution changed over time? A survey of the houses built during 1950-2014 was made before questions could be answered. A case study was also made which a total of 90 apartments were analyzed and divided into three eras, the people´s home, the million programme and the neomodernism. The study is based on the analysis of the surface distribution in the size 3 room apartments. The rooms selected for analysis were: hallway, kitchen, living room, bedroom and the bathroom. The result of the study is presented in tables, where the average size of each room and the total apartment area of each epoch have been calculated. In order to view the surface distribution over time, bar graphs were made, where the calculated average values are compared. A percentage comparison of the surface distribution of each epoch is reported in three pie charts. The average size of the total area of the apartments has increased since the postwar period. From the people´s home to the million programme the total surface increased from 75.4 to 75.9 sqm. Then the surface area increased to 79.7 sqm from the million programme to the neomodernism. The result of the cut surface of the apartments in the people's home, the neomodernism and the million programme is as follows: hallway 10.4 / 10.3 / 11.0 sqm, kitchen 12.7 / 13.4 / 14.6 sqm, living room 22.7 / 21.0 / 22.3 sqm, bedroom 25.2 / 24.2 / 22.7 sqm and bathrooms 3.4 / 4.5 / 6.5 sqm. A factor that had an impact on the change of surface distribution over time, is the demand on the open floor plan, where people´s social life has had a significant role in the design of the living area. Other factors such as availability, quality and higher standards have shaped residential development. The conclusions that can be drawn are that the majority of the rooms have increased in size since the postwar period, however the size of each room has not increased significantly. One explanation for these small changes in size, may be that several of the apartments that have been studied are from Jonkoping and close to each other in time, but belong to different eras. It may be reasonable to assume that the differences will be small if the same developer and architect planned several apartments. / För närvarande finns det ingen tydlig statistik över hur bostadsytan har delats upp i lägenheterna eller hur stor yta som lagts på respektive rum, sedan efterkrigstiden. Den statistik som finns tillgänglig är genomsnittlig yta per lägenhet som går att hitta på Statistiska centralbyråns hemsida. Det här examensarbetet har syftet till att öka kunskapen om hur den svenska bostaden har förändrats över tiden. De frågeställningar som rapporten besvarar är: Hur har ytfördelningen, för lägenheter i flerbostadshus, delats upp under efterkrigstiden? Varför har ytfördelningen av lägenheter förändrats med tiden? Innan frågeställningarna kunde besvaras genomfördes en kartläggning av lägenheter byggda under 1950-2014. En fallstudie utfördes också där totalt 90 stycken lägenheter analyserades och delades upp i tre epoker, Folkhemmet, Miljonprogrammet och Nymodernismen. Analysarbetet grundar sig på att analysera ytfördelningen, för lägenheter i flerbostadshus på storleken 3 RoK. De utvalda rummen som analyserades var hall, kök, vardagsrum, sovrum och badrum. Resultaten redovisades i tabeller, där medelvärdet av respektive rum och totalytan för respektive epok räknades ut. För att kunna se ytfördelningen över tiden gjordes ett stapeldiagram där de uträknade medelvärdena jämfördes. En procentuell jämförelse av ytfördelningen, för respektive epok, redovisades i tre cirkeldiagram. Medelvärdet för totalytan av lägenheterna har ökat under efterkrigstiden. Från folkhemmet till miljonprogrammet ökade totalytan från 75,4 – 75,9 kvm, därefter ökade ytan till 79,7 kvm från miljonprogrammet till nymodernismen. Resultaten av snittytan för lägenheterna under folkhemmet, miljonprogrammet och nymodernismen var enligt följande: hall 10,4 / 10,3 / 11,0 kvm, kök 12,7 / 13,4 / 14,6 kvm, vardagsrum 22,7 / 21,0 / 22,3 kvm, sovrum 25,2 / 24,2 / 22,7 kvm och badrum 3,4 / 4,5 / 6,5 kvm. En faktor som har haft påverkan på förändringen, av ytfördelningen över tiden, är efterfrågan på den öppna planlösningen, där umgänget har haft en betydande roll för utformningen av bostaden. Andra faktorer som tillgänglighet, kvalitét och högre standard har format bostadsutvecklingen. Slutsatsen som går att dra är att majoriteten av rummen har ökat storleksmässigt under efterkrigstiden, dock har storleken för respektive rum inte ökat avsevärt mycket. En förklaring till dessa små storleksförändringar kan vara att ett flertal av lägenheterna som har studerats är från Jönköping och ligger nära varandra i tid, men tillhör olika epoker. Det kan vara rimligt att anta att skillnaderna blir små om samma byggherre och arkitekt planerat flera lägenheter.
|
7 |
Boendekvalitet i små modullägenheterPhan, Kerstin, Joseph, Linnéa, Alm, Felicia January 2018 (has links)
Bostadsbyggandet har ökat de senaste åren och fortsätter att öka. Byggandet håller fortfarande inte jämna steg med befolkningsutvecklingen vilket får konsekvenser i form av bostadsbrist och ökad trångboddhet som drabbar både individ och samhälle. I Sverige spelar tillgången till bostäder en central roll för både arbetsmarknaden och den ekonomiska tillväxten. Behovet av hyresrätter är stort i de flesta kommuner i Sverige, främst små bostäder till rimliga hyror. Den höga produktionskostnaden innebär att nybyggda, små lägenheter tenderar att bli dyra. Ett förslag till ökat bostadsbyggande är därför att ta fram förslag och lösningar på hur man kan bygga små bostäder med innovativa lösningar.2015 slog Boverket fast att en ny boendeform måste konstrueras för att kortsiktigt lösa bostadskrisen. Förslaget handlar om olika typer av modulsystem som kan användas till temporära boenden och byggas på tillfälliga bygglov. En ny föreskrift innebär också att bostäder om högst 35 m2 kan byggas med mindre boarea än tidigare eftersom bostadsfunktionerna daglig samvaro samt sömn och vila tillåts överlappa varandra helt eller delvis. Detsamma gäller funktionerna måltider och hemarbete. En negativ aspekt av att bostäder blir mindre är att trångboddheten ökar vilket påverkar inomhusmiljön och livskvaliteten. Hur har regeländringarna i BBR påverkat boendekvaliteten i små modullägenheter?Syftet med detta arbete är att granska små lägenheter i form av moduler och dess boendekvalitet. Arbetet omfattar en litteraturstudie samt sex fallstudier av bostädernas planlösning och dess omgivning.Litteraturstudien redogör tidigare arbeten och forskning inom ämnesområdet. Litteraturen som använts har berört bostadssituationen i Sverige samt boendekvalitet och har legat till grund för analys av fallstudier. Med hjälp av litteraturstudien utformade vi en begreppsram inom kvalitetsaspekter och denna ram har använts för att utföra analys av fallstudier.Utifrån vår fallstudie kan vi konstatera att det finns flera olika faktorer som påverkar boendekvaliteten i små modullägenheter. Trots sänkta krav kan modullägenheter hålla god kvalitet både interiört och exteriört. Kvaliteterna uttrycks inte bara i hur bostaden upplevs inne utan även hur man tar sig till området och lägenheten. Små modulbostäder skulle kunna ses som en temporär lösning på bostadsbristen. Denna bostadsform fungerar bra för studenter som endast behöver bostäder under en kortare period. Att kunna bygga snabbt och i stora mängder underlättar för att nå Boverkets mål och 700.000 nya bostäder till 2025. Men att detta skulle vara ett hållbart sätt kan ifrågasättas och vår studie tyder även på detta. / Housing construction has increased in recent years and continues to increase, but it still does not keep pace with population development. It has consequences in terms of housing shortages and increased congestion that affects both individuals and society. In Sweden, housing plays a central role in both the labor market and economic growth. In particular, there is a great need for rental rights in most of the municipalities in Sweden. What is often demanded is small housing at reasonable rents, but a high production cost means that newly built, small apartments tend to be expensive. A proposal for increased housing construction is therefore to develop proposals and solutions for building small housing with innovative solutions.In 2015, Boverket established that a new housing form must be invented in order to solve the housing crisis in the short term. The proposal deals with different types of modular systems that can be used as temporary housing and can be built on temporary building permits. A new regulation also means that housing of up to 35 m2 can be built with less living space than before. This because residential functions daily living together as well as sleep and rest allowed to overlap each other in whole or in part. The same applies to the meals and home work functions. A negative aspect of housing is that more people will stay crowded, which affects the indoor environment and quality of life. How have the changes in BBR affected housing quality in small modular apartments?The purpose of this work is to review small apartments in terms of modules and their quality. The work comprises a literature study and six case studies of the residential planning and its surroundings.The literature study describes previous work and research in the subject field. The literature used has affected housing quality and the basis for analysis of case studies. Using the literature study we formulate a conceptual framework for quality aspects.Based on our case study, we can find that there are several factors that affect the quality of accommodation in small modular apartments. Despite reduced demands, modular apartments can keep good quality both interior and exterior. The qualities are expressed not only in how the home is experienced but also how to get to the area and the apartment. Small modular housing could be seen as a temporary solution to housing shortages. This housing form works well for students who only need housing for a shorter period. Being able to build quickly and in large quantities facilitates reaching Boverket’s goals on 700,000 new homes by 2025. But that this would be a sustainable way can be questioned and our study also suggests this.
|
8 |
En port till Luleå : Studie av framtida förtätning på Mjölkudden i LuleåSandström, Fredrik January 2021 (has links)
Det finns alltid ett behov av bostäder inom ett praktiskt avstånd från stadskärnan, speciellt i en universitetsstad som Luleå, bostäder som är både säkra och bekväma att bo i. Bostäder både för tillfälliga studenter och de som studerat färdigt och bestämt sig för att bo kvar, då är bostäder med överkomlig kostnad önskvärda. Bostäder kräver mer än endast funktion, de måste även ha ett tilltalande utseende som fungerar i den omgivande stadsbilden. Med andra ord måste de förutsättningar som finns på platsen has i åtanke. Luleå kommun söker att utnyttja ett annars i stort sett oanvänt område som ligger i anslutning till Mjölkuddsrondellen; ett utrymme bredvid ett mindre bostadsområde med tillgänglighet av både hälsocentral och mathandel. De har haft en workshop där det framkom att de önskar en eller flera byggnader som ska symbolisera en port till Luleå centrum eftersom den ligger där förtätningen av bebyggelsen mot stadskärnan påbörjas. Denna uppsats hanterar exploateringen av det tidigare nämnda området bredvid Mjölkuddsrondellen. I två avsnitt kommer förutsättningar och förslag på lösningar genomgås. Det första avsnittet går igenom de förutsättningar som finns på området; upplägget, omgivande bebyggelse, nuvarande bebyggelse, naturvärden, trafiksituation, buller, solsken med mera. I det andra avsnittet behandlas lösningen för exploateringen av området; design av byggnader, parkeringar, detaljplansunderlag med mera.
|
9 |
Bostadshus i Stadshagen / Housing in StadshagenTidstrand, Sofie January 2013 (has links)
Projektet ligger i Stadshagen på nordvästra Kungsholmen, där den omkringliggande bebyggelsen består till stor del av större kontorsbyggnader och är mycket varierad i storlek. Fokus låg tidigt på att hitta en byggnadsvolym för den speciella tomt som har angetts för projektet, nämligen den kuperade park en park ovanför tunnelbanestationen Stadshagen. Under projektets gång har avvägningen mellan hur mycket de enskilda lägenheternas kvaliteter ska få styra utformningen av volym och fasad samt hur volymen ska få begränsa lägenheterna varit viktig. Byggnaden innehåller åtta bostadsplan med fyra lägenheter på varje plan. Lägenheterna är utformade samma sätt på alla planen. Den största ligger i det nordvästra hörnet och är 71 kvadratmeter stor med tre sovrum. I det sydöstra hörnet är lägenheterna 66 kvadratmeter stora med två sovrum. I de två andra hörnen är lägenheter med ett sovrum om 55 respektive 56 kvadratmeter. På gatuplan finns ett parkeringshus och på takplan finns gemensam lokal, terrass och tvättstuga för de boende. En mindre lokal ligger mot gatan bredvid tunnelbaneuppgången. Planet ovanför har en ingång från parken för boende och de som jobbar i lokalerna som finns på samma våning samt våningen över. Parken är offentlig mark. / The project is located in Stadshagen in north-western Stockholm. In the beginning of the process the focus was to find a fitting volume for the site given for the project, which is the uneven park above the subway station of Stadshagen. It has also been important to find a harmony between the shape of the volume and the qualities of the apartments, as well as the facades, so that one doesn’t constrain the other. The building contains eight floors of four apartments. Each floor has the same planning. The biggest apartment of three bedrooms is in the northwestern corner and is 71 square meters. In the southeastern corners the apartments are 66 square meters and consist of two bedrooms, kitchen and living room. The other two apartments on each floor consist of one bedroom, kitchen and living room and are 55 and 56 square meters. Within the building is a car park at the ground floor, and on the top floor there are common facilities for people living in the building, such as laundry room and a terrace. Next to the subway station is a small shop, and the first and second floors are possible to contain offices or other activities. The park is public.
|
10 |
Bostäder vid Bällstaviken : flerbostadshus i kvarteret Masugnen 5Mark, Elin January 2011 (has links)
Den östra delen av Ulvsunda Industriområde kommer framöver att utvecklas från industri- och handelsområde till bostadsområde. Mitt projekt är ett förslag till hur industrifastigheten Masugnen 5 kan bebyggas med flerbostadshus och offentliga rum längs med Bällstaviken.
|
Page generated in 0.3587 seconds