<p>Abstract</p><p>Titel: ”LSS-bostaden i fokus! </p><p> – En studie om arbetet kring LSS-bostäder för vuxna i Hallands sex kommuner”.</p><p>Handledare: Hans Bengtsson</p><p>Institution: Sektionen för Hälsa och samhälle</p><p>Typ av arbete: C-uppsats</p><p>Antal sidor: 46</p><p>Syfte: Syftet med denna uppsats är att redogöra för hur man arbetar med frågor rörande bostäder med särskild service för vuxna (LSS § 9p9) i Hallands sex kommuner.</p><p>Metod och material: I denna uppsats har jag valt att använda mig av intervjuer som metod för materialinsamling. Jag har även valt att använda en komparativ metod för att utföra jämförelser kommunerna emellan. Genom jämförelser är det möjligt att studera likheter/olikheter kring LSS-bostäder. </p><p>Sammanfattning: I denna uppsats har såväl politiker som tjänstemän intervjuats för att diskutera frågor som rör bostäder med särskild service för vuxna enligt LSS § 9p9. Det resultat som framkommit bör ses som positivt på så sätt att kommunerna kan verkställa de flesta beslut rörande LSS-bostäder för vuxna. Dock anses valfriheten vara begränsad vad gäller LSS-bostäder. Det finns en vilja att utveckla nya boendeformer men beslut har inte fattas i merparten av kommunerna.</p>

Abstract Titel: ”LSS-bostaden i fokus! – En studie om arbetet kring LSS-bostäder för vuxna i Hallands sex kommuner”. Handledare: Hans Bengtsson Institution: Sektionen för Hälsa och samhälle Typ av arbete: C-uppsats Antal sidor: 46 Syfte: Syftet med denna uppsats är att redogöra för hur man arbetar med frågor rörande bostäder med särskild service för vuxna (LSS § 9p9) i Hallands sex kommuner. Metod och material: I denna uppsats har jag valt att använda mig av intervjuer som metod för materialinsamling. Jag har även valt att använda en komparativ metod för att utföra jämförelser kommunerna emellan. Genom jämförelser är det möjligt att studera likheter/olikheter kring LSS-bostäder. Sammanfattning: I denna uppsats har såväl politiker som tjänstemän intervjuats för att diskutera frågor som rör bostäder med särskild service för vuxna enligt LSS § 9p9. Det resultat som framkommit bör ses som positivt på så sätt att kommunerna kan verkställa de flesta beslut rörande LSS-bostäder för vuxna. Dock anses valfriheten vara begränsad vad gäller LSS-bostäder. Det finns en vilja att utveckla nya boendeformer men beslut har inte fattas i merparten av kommunerna.

Tack vare tekniska och medicinska framsteg kan idag mycket av den vård som ges på sjukhus och vårdinrättningar tillgodoses i det egna hemmet. Ur ett samhällsekonomiskt perspektiv är detta en fördel eftersom vård i hemmet är betydligt billigare än en likvärdig behandling med sängplats på sjukhus. Allt eftersom vårdtyngden ökar i hemmen har det visat sig att belastningsskadorna hos den personal som utför arbetet ökat. Omvårdnadspersonal inom hemtjänsten är nu den yrkesgrupp som står för flest arbetsskador i Sverige. Orsaken är att dagens bostäder inte är anpassade för vård av svårt sjuka och funktionsnedsatta i hemmen. Utrymmesbrist leder till att personalen inte kan ta hjälp av lyfthjälpmedel eller använda sig av intränad lyftteknik vid personförflyttning. Störst risk för skada föreligger i sovrum, på toaletter och i badrum eftersom merparten av förflyttningen sker där. För att hindra detta måste dagens och framtida bostäder byggas med generösare tillgänglighetskrav. Kostnaderna för den utökade tillgängligheten bör finansieras genom subventioner. Genom att bygga bostäder som säkerställer en god arbetsmiljö för omsorgspersonalen kommer samhällets kostnader för sjukskrivningar och förtidig utslagning från arbetsmarknaden att minska.I detta arbete undersöks skillnaderna mellan 1 ordinärtboende, 3 Seniorboenden och 1 trygghetsboende och med hjälp av plananalyser och enkätundersökningar vill vi visa att det finns brister i tillgänglighet fastän de är handikappsanpassade.

Population growth leads to an increased need for new buildings, both residential and commercial. The regulations of structural design also changes with time. From a sustainable community perspective it may be profitable if existing buildings, that no longer performs their original function, are reconditioned. Knowledge and understanding of the surroundings of the residence must be available. Regulations regarding accessibility to all has increased. There are solutions in older residences that are not thoroughly thought through and leave much to be desired for a disabled person. The purpose of this thesis is to find a practical, creative and energy-efficient solution to change the Gideonsberg School into apartments, this in respect of the building, the site's visual expression, energy consumption, accessibility, and community needs. Questions asked and answered in this thesis are: How can the energy consumption be reduced in connection with a redevelopment and functional change? What is required to get an accessible living environment? What features are important and desirable in a home? How can the school's appearance and surroundings change to be more appealing and tied together with existing and prospective structures? Through site visits and literature an understanding has taken form on the requirements to create a pleasant and accessible living environment. Drawings and photographs have been created in Revit in order to present an overview of the study results. The architect office Tovatt won a design challenge that the City of Västerås held for the Kungsljuset 2 area. Tovatt's proposal of the area will be the basis for a new zoning plan in consultation with the City of Västerås. One of the goals of this thesis is to plan and redesign the existing school buildings so that they fit into the surrounding buildings and the proposal from Tovatt. There are certain technical regulations a building must fulfill. These regulations include the durability of the construction, stability and carrying capacity. The building must be suitable for its intended use and be available for people with limited orientation and mobility. Safety regulations for fire, safety in use, noise, hygiene, health and the environment must be met. From an environmental perspective there are also regulations regarding energy consumption, thermal insulation and management of waste and water. The proposal of this thesis is to turn three of the Gideonsberg School’s existing structures into 59 apartments and one terraced house with five apartments. / Behovet av nya byggnader, bostäder och lokaler finns hela tiden, befolkningsmängden ökar och kraven på byggnadstekniska lösningar förändras. Ur ett hållbart samhällsperspektiv kan det vara lönsamt om befintliga byggnader optimeras. En byggnad som inte fyller sin funktion kan få en andra chans genom att anpassas till något som samhället har nytta av. Idag har kunskapen och insikten att miljön vi rör oss i skall vara tillgänglig och framkomlig för alla ökat. Men detta är fortfarande ett problem och i vissa fall är lösningar inte genomtänkta. I nyproducerade byggnader finner man inte dessa problem i samma utsträckning. Arbetet syftar till att hitta praktiska, idérika och energieffektiva lösningar för att bygga om Gideonsbergsskolan till bostäder, detta med avseende på byggnadens och tomtens visuella uttryck, energiförbrukning, tillgänglighet samt samhällets behov. Hur kan Gideonsbergsskolan byggas om för att uppnå BBRs krav för bostäder samt ge en livskvalitetsstandard som är aktuellt för nutidens invånare?   Frågor som ställts och besvarats i arbetet är: Hur kan Gideonsbergsskolans energiförbrukning minskas i samband med en ombyggnation och funktionsförändring? Vad behövs för att få en tillgänglig boendemiljö? Vilka funktioner är viktiga och önskvärda i en bostad? Hur kan skolans utseende och omgivning göras mer tilltalande samt bindas ihop med befintlig och tilltänkt bebyggelse? Genom studiebesök och litteraturstudier har en förståelse bildats om vad som krävs för att skapa en trevlig och tillgänglig boendemiljö. För att kunna presentera ett överblickbart resultat av studien har ritningar och bilder skapats i Revit. Arkitektbyrån Tovatt vann en gestaltningstävling som Västerås stad utlyst för området Kungsljuset 2. Tovatts gestaltning av området ska ligga till grund för den nya detaljplanen i samråd med Västerås stad. Enlig förslaget kommer de planerade byggnaderna på området ha en triangulär form och en fasad av tegel med stora fönsterpartier. Ett av målen med detta arbete är att utforma och projektera skolbyggnaderna så att de passar in i den befintliga bebyggelsen samt den tilltänkta från Tovatts förslag. I byggnadsverkslagen finns tekniska egenskapskrav som byggnader ska uppnå. Kraven som omfattas av detta är bland annat konstruktionens beständighet, stadga och bärförmåga. Byggnaden ska även vara lämplig för sitt användningsområde samt vara tillgänglig för människor med nedsatt orienterings- och rörelseförmåga. Vissa säkerhetskrav gällande brand, säkerhet vid användning och skydd med avseende på buller, hygien, hälsa och miljö ska uppfyllas. Ur miljösynpunkt finns även krav att uppfylla gällande energiförbrukning, värmeisolering och hushållning av avfall och vatten. Av Gideonsbergsskolans befintliga lokaler skapas 59 lägenheter i de tre stora sammanhängande byggnaderna. Det intilliggande huset byggs om till en radhus länga med 5 bostäder. Totalt är det en 1,5, 33 stycken 2:or 16 stycken 3:or och 9 stycken 4:or.

Ett bostadsprojekt i spänningsfältet mellan berg och ljus.

Den svenska regeringens bostadspolitiska mål innebär en långsiktigt fungerande bostadsmarknad där konsumenternas efterfrågan blir bemötta med ett utbud som möter behoven. Boverket räknar med att det behövs 700 000 nya lägenheter för att komma till bukt med bostadsbristen. Frågan har varit en het diskussion under ett bra tag, men ingen verkar vilja ta tag i frågan och lösa den. Val av ämne för fallstudien blev enkelt, med den ständigt återkommande frågan om vem som bär ansvaret över bostadsbristen. Med hjälp av intervjuer från politiker och byggherrar blev bilden klarare och man förstod att frågan är för komplex för att kunna skylla på en viss aktör. Alla aktörer har sin roll i spelet men det som fattas är ett samspel mellan alla aktörer för att lösa bostadsbristen. Drar en aktör ut på processen drabbas hela processen och tillslut faller korthuset och lösningen läggs på is. Resultatet i vår studie visar på att politiker från vänsterblocket vill se fler subventioner medan politikerna från högerblocket menar att lösningen är regelförenklingar, samtidigt som byggherrarna också vill se regelförenklingar så vill de även att kommunerna förbättrar sin planberedskap. En representant från Karlstad kommun menar däremot att de har en god planberedskap och pekar istället ut att staten borde prioritera bostäder mycket mer.

<p> Bostaden är en viktig del i människors liv. Andelen äldre i Sverige ökar. Vilka bostäder behöver vi i framtiden? Det är inte som tidigare, att kärnfamiljen är det vanligaste hushållet. I dag lever många ensamma. Enpersonshushållets andel kan bli så stor som50 % i framtiden. I och med att skilsmässorna också ökar så uppstår det nya stora familjer som behöver större lägenheter. I framtiden kommer det att bli viktigare att lägga stor vikt på mångfald vid produktion av nya lägenheter.</p><p> I detta arbete utreds vad några av dem som säljer sina hus önskar när de flyttar till lägenhet i Skutskär och hur ett förslag på utformning av dessa lägenheter kan se ut. Syftet är att utarbeta ett förslag till flerbostadshus som passar ett stort antal människor.</p><p>Vackra Älvkarleby kommun som ligger där Dalälven mynnar ut i Bottenhavet har ett helägt bostadsföretag, Älvkarlebyhus. De har en tomt som är belägen mellan genomfartsleden och Bodaån i Skutskär, Siggebodagård som de vill exploatera med ca 20 moderna lägenheter. Älvkarlebyhus vill att byggnaden ska utformas så att de som önskar bo där kan bo där länge även när de blir gamla.</p><p> För att få ett bra underlag till utformningen av lägenheterna gjordes intervjuer med medelålders par. Kvalitativa intervjuer valdes som metod.  De intervjuade har idag ett mycket bra boende. De vill inte flytta till något sämre. Sammanfattningsvis utformas lägenheterna så att de varierar mellan 60-100m². Medelålders paren vill:</p><ul><li>att det är en öppen planlösning mellan kök och vardagsrum</li><li>att badrummet ska innehålla dusch, tvättmaskin och torktumlare</li><li>att uteplatsen ska vara ca 20m² och inglasad.</li></ul><p>Av kostnadsskäl valde beställaren bort många av önskningarna som de ansåg vara orimliga att debitera hyra för. När prislappen kommer fram är det ingen som vill betala för det, menar de.</p><p> Resultatet blev ett loftgångshus med 22 lägenheter fördelade på två hus. Avgörandet för valet av hustyp berodde på tomtens läge med fantastisk utsikt åt ena hållet och tomtens form. Det är fyra, fyra rum och kök, tolv tre rum och kök och sex två rum och kök i båda husen. Arbetet avslutas med en kalkyl, som visar att det kommer kosta 40 miljoner att producera dessa 22 lägenheter med hög standard. Det är 22 000 kr/m²BRA, vilket kan jämföras med genomsnittet i Sverige som 2007 var ca 23 000/ m².</p><p> Summeringen av arbetet är att det är mycket svårt att bygga bra och billiga bostäder. Det kräver en mycket noggrann projektering och upphandling. Det är kanske inte alltid så att det är bra att spara för mycket på ytor och annan utformning för att få en bra bostad, då kan hända att bostaden får en sämre funktion och hyresgästen flyttar då till något annat bostadsföretag. Kvar blir en bostad där den som inte har råd med något annat får bo.</p>

Bostaden är en viktig del i människors liv. Andelen äldre i Sverige ökar. Vilka bostäder behöver vi i framtiden? Det är inte som tidigare, att kärnfamiljen är det vanligaste hushållet. I dag lever många ensamma. Enpersonshushållets andel kan bli så stor som50 % i framtiden. I och med att skilsmässorna också ökar så uppstår det nya stora familjer som behöver större lägenheter. I framtiden kommer det att bli viktigare att lägga stor vikt på mångfald vid produktion av nya lägenheter.  I detta arbete utreds vad några av dem som säljer sina hus önskar när de flyttar till lägenhet i Skutskär och hur ett förslag på utformning av dessa lägenheter kan se ut. Syftet är att utarbeta ett förslag till flerbostadshus som passar ett stort antal människor. Vackra Älvkarleby kommun som ligger där Dalälven mynnar ut i Bottenhavet har ett helägt bostadsföretag, Älvkarlebyhus. De har en tomt som är belägen mellan genomfartsleden och Bodaån i Skutskär, Siggebodagård som de vill exploatera med ca 20 moderna lägenheter. Älvkarlebyhus vill att byggnaden ska utformas så att de som önskar bo där kan bo där länge även när de blir gamla.  För att få ett bra underlag till utformningen av lägenheterna gjordes intervjuer med medelålders par. Kvalitativa intervjuer valdes som metod.  De intervjuade har idag ett mycket bra boende. De vill inte flytta till något sämre. Sammanfattningsvis utformas lägenheterna så att de varierar mellan 60-100m2. Medelålders paren vill: att det är en öppen planlösning mellan kök och vardagsrum att badrummet ska innehålla dusch, tvättmaskin och torktumlare att uteplatsen ska vara ca 20m2 och inglasad. Av kostnadsskäl valde beställaren bort många av önskningarna som de ansåg vara orimliga att debitera hyra för. När prislappen kommer fram är det ingen som vill betala för det, menar de.  Resultatet blev ett loftgångshus med 22 lägenheter fördelade på två hus. Avgörandet för valet av hustyp berodde på tomtens läge med fantastisk utsikt åt ena hållet och tomtens form. Det är fyra, fyra rum och kök, tolv tre rum och kök och sex två rum och kök i båda husen. Arbetet avslutas med en kalkyl, som visar att det kommer kosta 40 miljoner att producera dessa 22 lägenheter med hög standard. Det är 22 000 kr/m2BRA, vilket kan jämföras med genomsnittet i Sverige som 2007 var ca 23 000/ m2.  Summeringen av arbetet är att det är mycket svårt att bygga bra och billiga bostäder. Det kräver en mycket noggrann projektering och upphandling. Det är kanske inte alltid så att det är bra att spara för mycket på ytor och annan utformning för att få en bra bostad, då kan hända att bostaden får en sämre funktion och hyresgästen flyttar då till något annat bostadsföretag. Kvar blir en bostad där den som inte har råd med något annat får bo.

No description available.

No description available.