This thesis presents the residential development in the city of Uppsala, targeting theliving conditions of young adults and students. In cooperation with Sweco Architect inUppsala. The purpose of this survey is to reveal difficulties and possibilities for theearly development of the construction process for studio apartments. Theinformation has been obtained through both a literature review and interviews. Theliterature review is based on Swedish regulations and previous studies in the field, andthe interviews were conducted with organisations and people in leading positionswithin Uppsala. The foundation for the thesis is a proposition, proposition from the Swedishgovernment to change the regulation and the law regarding the construction of smallapartments for students and young adults. The government wants to promote anincrease in the l development of residential areas for these types of residents. The result of the study shows that Uppsala is expanding and the major challenge is theliving conditions for young adults, due to the shortage of rental housing. At themoment there are several residential projects aiming to solve the current housingshortage, involving both rental housing and condominium. Regarding the “students”living conditions, the problem is not the lack of housing, a need for simplification of allthe different queue systems for house renting into one system. The result also shows that the city of Uppsala is instep with the planning process eventhough many of the people interviewed claimed the opposite. The use of temporarybuilding permits has been discussed throughout the thesis and the result shows thatUppsala municipality is not willing to use these kinds of solutions to solve the housingshortage in Uppsala. In conclusion, a few recommendations have been given including a more integratedcity with studio apartments and a combined queue system for student apartments.

Redovisning av 3 bostadsprojekt: Radhus vid Ängbyplan; Studentbostäder i Sollentuna; Bostäder på Årstafältet. Presentation av 3 skilda projekt med det gemensamma att de är byggnader för boende. Oberoende på vilket sätt projekten tillkommit eller vem som är beställare, hur platsen ser ut med dess fysiska förutsättningar finns det ofta något eller några arkitektoniskt teman som går att känna igen. Det finns vissa likheter i projekten som redovisas. Tillexempel bostädernas möjligheter till genomgående siktlinjer och möjlighet till ljusinsläpp från olika riktningar. / 0Expression of three housing projects: Townhouse at Ängbyplan; Student accommodation in Sollentuna; Housing on Årstafältet. Presentation of 3 different projects with the mutually that they are buildings for accommodation. Regardless how the projects occurred or who the client are, how the site looks with its physical conditions, there is often one or several architectural themes that are recognizable. There are some similarities in the projects presented. For example, dwellings opportunities through sight lines and the possibility of natural light from different directions.

Ovanpå -        nya bostäder på befintliga hus Ett examensarbete av Jens Enflo Arkitekturskolan KTH 2013   Att bygga på tak är ett allt vanligare sätt att förtäta befintliga bostadsområden i Stockholms inner- och ytterstad. Bristen på mark och en ofta relativt låg befintlig bebyggelse gör denna metod attraktiv för att skapa nya bostäder. Som alternativ till att riva och bygga nytt är påbyggnad ett intressant sätt att tillföra nya årsringar i staden. I många fall kan kommunen godkänna en påbyggnad utan detaljplaneändring vilket har uppmärksammats av både fastighetsägare och exploatörer som en lönsam investering. Dessutom finns nu en ökad politisk vilja att skapa nya bostäder och tillåta förändringar i stadsbilden. Bostadshus byggda på 60-talet lämpar sig ofta väl för påbyggnad och examensarbetets två exempel på detta planeras nu på Bergsgatan 51 i Stockholm och Ektorpsvägen 1 i Nacka. Dessa projekt visar hur man kan skapa påbyggnader som är arkitektoniskt väl förankrade i sitt värdhus.       Stockholm 131104 / On top -        new housing on existing buildings Ett examensarbete av Jens Enflo Arkitekturskolan KTH 2013   Building on top of buildings is an increasingly common way to densify existing residential areas in Stockholm's inner and outer city. The lack of land and often relatively low existing development makes this method attractive for the creation of new housing.  Rooftop extensions is an interesting way to bring new growth rings in the city and is an alternative to demolition and rebuilding. In many cases, the municipality may approve an extension without a zoning change which has attracted the attention of both property owners and developers as a profitable investment. In addition, there is now an increased political will to create new homes and allow changes to the cityscape. Residential buildings built in the '60s are often well suited for extensions and the two examples described in the thesis are now planned on Bergsgatan 51 in Stockholm and Ektorpsvägen 1 in Nacka. These projects show how to create rooftop extensions that are architecturally well adapted to their context.       Stockholm 131104

This is a normative study of integration in Sweden. The focus lies on the segregation found in the larger metropolitan areas and the politics surrounding the different ways in which to tackle problems new and old. This paper centers on the recent discussions around immigration and integration in Sweden and Europe as a whole. This paper looks at the increasing segregation in Swedish suburbs and aims to explore the reasons for this. The paper will look at economic, societal and cultural reasons for this segregation. In addition it will also explore the politics of integration on a local and national level. The local level studies four city areas that features the highest percentage of inhabitants with a foreign background in Västerås. The main focus of this paper is the housing situation that more or less “cause” segregation.

Ju mer den svenska bostadsbristen breder ut sig desto hetare blir debatten om dess orsaker och lösningar i frågan. Bostadsbristen är inte längre ett storstadsproblem och när flera tillväxtkommuner, som exempelvis Karlstad, bekräftar brist på framförallt hyresrättslägenheter handlar debatten till stor del om hur byggandet av dessa ska öka. Kommunerna har flera gånger pekats ut som hinder i bostadsbyggandet men när SKL (2014) visar på höga planreserver som möjliggör bostadsbyggande i flera svenska tillväxtkommuner med bostadsbrist ändrar debatten riktning. Varför byggs det inte? Efter en genomgång av publicerade rapporter, debattinlägg och annan relevant litteratur har en fallstudie på Karlstad genomförts. Med hjälp av intervjuer av verksamma byggherrar, politiker och allmännyttigt bostadsbolag kan det konstateras att bostadspolitiken har skapat en bostadsmarknad som inte klarar av att fylla de bostadsbehov Sverige idag har. Det är omöjligt att peka ut en skyldig aktör till det låga bostadsbyggandet eftersom ansvaret idag är fördelat på stat, finansinstitut, kommuner och byggherrar. Även om kommunen har ett bostadsförsörjningsansvar så sitter marknaden och byggherrarna på självaste verktygen. Finansinstitut, lagar och regler har också avgörande roller i bostadsbyggandet och den höga planreserven beror till stor del på den allt friare marknaden som ger upphov till spekulation och ackumulation. Även om varje outnyttjad detaljplan har sina särpräglade förutsättningar så påverkas alla planer av marknadens och fastighetsbranschens vinstsökande. Resultaten i intervjuerna pekar på att hyresrättslägenheten är missgynnad på bekostnad av bostadsrätten, vilket är en anledning till att vi idag har en bostadsbrist i kombination med hög planreserv. Hyresrätter är det som allt fler efterfrågar men när det är mer fördelaktigt att bygga bostadsrätter är det svårt att hitta tillräckligt med byggherrar som investerar i nybyggnation av denna upplåtelseform. Många av de hyresrätter som byggs idag har höga kostnader som speglar sig i hyran, vilket tillsammans med låga räntor resulterar i att det i regel blir mer lönsamt att bo i bostadsrätt. Något som också på kan tänkas påverka efterfrågan av bostäder. Utfasningen av allmännyttan och indragningen av kommunernas bostadsförsörjningsansvar är också bidragande orsaker till det låga byggandet av hyresrätter. För att lösa problemet med bostadsbristen, utan segregering och ojämn geografisk utveckling som resultat, kan det förutsättas att breda insatser i både skatte- och finanspolitik och kommunpolitik behövs.

Det här arbetet handlar om att hitta nya möjligheter för en framtida byggnation i Arvika hamn. Att ta vara på det som finns idag och komplettera miljön med fungerande infrastruktur och strategiskt planerade byggnader för en hållbar stadsutveckling. Hamnen i Arvika, som för en tid sedan var ett verksamhetsområde, står med stora öppna ytor och Arvika behöver en ny stadsdel som kan locka människor genom nya aktiviteter, verksamheter och bostäder. Bakgrunden till arbetet och varför området idag står tomt är på grund av gifter i marken av tidigare verksamheter och översvämningsproblematiken som inte fått en lösning fram till nu. En förstudie med ingående analyser och ställningstaganden har varit grunden för hamnens utformning. I arbetet så har hänsyn tagits till vad Arvikas invånare tycker om hamnen och vad de vill se när ett nytt hamnområde byggs. De största utmaningarna har varit att skapa nya anknytningar mellan hamnen och centrum för att hamnen ska bli en del av stadskärnan. Att få plats med visst många bostäder på en begränsad yta och samtidigt skapa smarta lösningar för det offentliga rummet för att nå en social hållbarhet. Arbetet har lett till 250 nya tillgänglighetsanpassade bostäder som är byggda på miljöklassade material enligt Sundahus.se och klarar av arbetets krav att nå miljöbyggnad guld enligt SGBC! De nya vägarna och gångstråken har löst problemen med järnvägen och gör så att gående och bilister slipper ta sig över järnvägen. Det öppna rummet och de nya verksamheterna i området kommer att få fler personer att vilja vistas i det nya området och har en attraktiv miljö som även kommer locka turister till Sveriges innersta hamn! / This job is about finding new opportunities for a future construction work in Arvika harbor. To make the most of whats available today and complement the environment with functioning infrastructure and strategically planned buildings for sustainable urban development. The harbor in Arvika, what used to be an industrial area, stands with large open spaces and Arvika need a new district that can attract people with new activities, businesses and homes. The background to this work and why the area today stands empty is because of toxins in the soil by past activities and flooding problems which have not been resolved until now. A feasibility study with detailed analyzes and statements has been the basis for the harbor's design. The work has been taken into account what Arvika citizens think about the harbor and what they want to see when a new harbor area is being built. The biggest challenges has been to create new connections between the harbor and the center of the city so the harbor can become a part of the city center. To make room for a specific amount of homes in a limited amount of area and to create smart solutions for the public space to reach a social sustainability. The work has led to 250 new accessibility custom homes that are built on environmentally certified materials and are capable of the works requirements to reach miljöbyggnad guld according to SGBC! The new roads and walkways have solved the problems with the railway so that pedestrians and motorists will not have to cross the railway. The open spaces and the new activities in the area will get more people to want to visit the new area and has an attractive environment that will also attract tourists to Sweden's innermost harbor!

Hyresrätt är en populär boendeform i Sverige. Trots det är diskrepansen mellan utbud och efterfrågan stor. Ett utökat investeringsstöd till utvecklingen av nya hyresfastigheter pekar på att insatser görs för att möta det bristande utbudet, men få svenska studier har undersökt om nybyggnation av hyresfastigheter har någon påverkan på området de utvecklas i. Denna uppsats undersöker om en tillkomst av hyresfastigheter på Kungsholmen i Stockholms innerstad påverkat närliggande bostadsrättspriser genom de attribut som hyresrätter för med sig, vilket i första hand antas vara låginkomsttagare. Via en difference-in-differences-regression, där data över genomsnittliga kvadratmeterpriser, medelinkomst och andel utrikes födda används, framkommer ett statistiskt signifikant resultat som säger att prisutvecklingen bland bostadsrätterna i SAMS-området Östra Stadshagen hade varit 8,2% högre om inte tre nya hyresfastigheter hade tillkommit i området år 2011. Resultaten bör dock tolkas med viss försiktighet, och författarna uppmanar till fler studier på området för att med säkerhet kunna fastslå om en tillkomst av hyresfastigheter har några priseffekter på närliggande bostadsområden.

Växjö kommun har ont om ledig mark vilket har medfört att en undersökning harpåbörjats, där förskolor kombineras med andra verksamheter i en och sammabyggnad. Syftet har varit att undersöka möjligheten med dessa kombinationer för attse vilka konsekvenser som uppstår. Undersökningen behandlar två tomter i Växjö som har olika förutsättningar gällandedess detaljplaner. Resultatet visar att en kombination mellan de olika verksamheternaär möjligt men att dagens regler och standardiseringar inte alltid går att ta hänsyn tillvid dessa kombinationer.

Enligt 4 kap 4 § ÅRL (SFS 1995:15) ska en anläggningstillgång med begränsad nyttjandeperiod skrivas av genom årliga värdeminskningsavdrag. En byggnad klassificeras som en materiell anläggningstillgång och ska således skrivas av under dess nyttjandeperiod. IL 19 kap 5 § (SFS 1999:1229) förespråkar däremot att en sådan tillgång ska skrivas av med hänsyn till dess ekonomiska livslängd. Den ekonomiska livslängden kan härledas i ekonomisk litteratur till den tidsperiod som tillgången anses vara lönsam. Enligt de svenska normgivarna bokföringsnämnden och redovisningsrådet, och dess råd BFNAR 2001:3 och RR 12, så ska nyttjandeperioden beräknas till den tidsrymd som en tillgång förväntas bli utnyttjad för sitt ändamål av företaget. Avskrivningsprocenten i ett fastighetsföretag utgår således från hur länge en byggnad förväntas kunna användas för sitt ändamål i företaget. Ett kommunalt fastighetsföretag har som mål med sin verksamhet att verka som allmännyttiga och har då som syfte att skapa förutsättningar för att alla ska kunna leva i goda bostäder i kommunen. De privata har däremot ett mer renodlat vinstintresse som syfte. Kan dessa skilda mål med verksamheten skapa en skillnad i avskrivningsprocenten mellan de privata och kommunala företagen?  Syftet med uppsatsen är att jämföra avskrivningstakten mellan privata och kommunala fastighetsföretag. Vi har i ett inledande skede utfört en kvantitativ undersökning genom att jämföra sju olika privata fastighetsbolag med statistik från Sveriges Allmännyttiga Bostadsföretag (SABO) avseende avskrivningsprocent. Sedan har vi utfört en kvalitativ undersökning genom personintervjuer med två privata och två kommunala företag som är verksamma inom länet. Vi har även intervjuat en revisor med bred kunskap inom området. Både de privata och kommunala företagen är starka aktörer på fastighetsmarknaden inom länet.   Resultatet från undersökningen visar att det finns en skillnad mellan de privata och kommunala företagen i avskrivningsprocent. De privata tenderar att ha en nyttjandeperiod för sina fastigheter på 100 år och då en avskrivning på 1 %. De kommunala hade däremot en nyttjandeperiod på cirka 50 år och då en avskrivning på cirka 2 %. Skillnaden kunde främst härledas till olika syn på vad som direkt ska kostnadsföras eller aktiveras. De privata fastighetsföretagen tenderade att kostnadsföra utgifter i större grad än de kommunala som i sin tur valde att aktivera mer utgifter. Verksamhetens syfte kan även vara en faktor som påverkar vald avskrivningsprocent. Då de privata företagen har ett direkt vinstintresse framgick det att de vill ha ett högt resultat över tid vilket skulle kunna motivera en låg avskrivning. Ytterligare en faktor som kan påverka är om ett bolag är långsiktigt i sin förvaltning eller om de avser att hålla fastigheterna endast för värdestegring.

No description available.