Ju mer den svenska bostadsbristen breder ut sig desto hetare blir debatten om dess orsaker och lösningar i frågan. Bostadsbristen är inte längre ett storstadsproblem och när flera tillväxtkommuner, som exempelvis Karlstad, bekräftar brist på framförallt hyresrättslägenheter handlar debatten till stor del om hur byggandet av dessa ska öka. Kommunerna har flera gånger pekats ut som hinder i bostadsbyggandet men när SKL (2014) visar på höga planreserver som möjliggör bostadsbyggande i flera svenska tillväxtkommuner med bostadsbrist ändrar debatten riktning. Varför byggs det inte? Efter en genomgång av publicerade rapporter, debattinlägg och annan relevant litteratur har en fallstudie på Karlstad genomförts. Med hjälp av intervjuer av verksamma byggherrar, politiker och allmännyttigt bostadsbolag kan det konstateras att bostadspolitiken har skapat en bostadsmarknad som inte klarar av att fylla de bostadsbehov Sverige idag har. Det är omöjligt att peka ut en skyldig aktör till det låga bostadsbyggandet eftersom ansvaret idag är fördelat på stat, finansinstitut, kommuner och byggherrar. Även om kommunen har ett bostadsförsörjningsansvar så sitter marknaden och byggherrarna på självaste verktygen. Finansinstitut, lagar och regler har också avgörande roller i bostadsbyggandet och den höga planreserven beror till stor del på den allt friare marknaden som ger upphov till spekulation och ackumulation. Även om varje outnyttjad detaljplan har sina särpräglade förutsättningar så påverkas alla planer av marknadens och fastighetsbranschens vinstsökande. Resultaten i intervjuerna pekar på att hyresrättslägenheten är missgynnad på bekostnad av bostadsrätten, vilket är en anledning till att vi idag har en bostadsbrist i kombination med hög planreserv. Hyresrätter är det som allt fler efterfrågar men när det är mer fördelaktigt att bygga bostadsrätter är det svårt att hitta tillräckligt med byggherrar som investerar i nybyggnation av denna upplåtelseform. Många av de hyresrätter som byggs idag har höga kostnader som speglar sig i hyran, vilket tillsammans med låga räntor resulterar i att det i regel blir mer lönsamt att bo i bostadsrätt. Något som också på kan tänkas påverka efterfrågan av bostäder. Utfasningen av allmännyttan och indragningen av kommunernas bostadsförsörjningsansvar är också bidragande orsaker till det låga byggandet av hyresrätter. För att lösa problemet med bostadsbristen, utan segregering och ojämn geografisk utveckling som resultat, kan det förutsättas att breda insatser i både skatte- och finanspolitik och kommunpolitik behövs.