1 |
Den nya boendeformen ägarlägenheter : Är detta lösningen på Sveriges bostadsbrist?Wennbom, Andreas, Ahlqvist, Marcus January 2009 (has links)
<p>Den första maj 2009 fick Sverige en ny upplåtelseform i form av ägarlägenheter. Det är en upplåtelseform som är vanlig utomlands, bl.a. i våra grannländer Norge, Danmark och Finland. Ägarlägenheter öppnar möjligheten att äga en lägenhet i ett flerbostadshus. I och med att man blir lagfaren ägare kommer du kunna inteckna, pantsätta och fritt hyra ut din lägenhet. Den svenska bostadsmarknaden präglas idag av bostadsbrist. Två tredjedelar av Sveriges befolkning bor i kommuner som bedömer att det råder bostadsbrist idag. År 2000 var det bara var tredje invånare som bodde i en kommun med bostadsbrist och år 1998 inte mer än var tionde invånare. Som lagen är utformad idag så kommer ägarlägenheter främst att nyproduceras. Det finns också möjlighet att ombilda kontorslokaler till ägarlägenheter ifall lokalen inte använts för bostadsändamål senaste 8 åren. Huvudfrågan vi har ställt oss är ifall ägarlägenheter kan motverka bostadsbristen?</p><p>För att besvara huvudfrågan har vi valt att utföra intervjuer med tre olika aktörer inom fastighetsbranschen. De tre aktörerna består av fastighetsbolag, intresseorganisationer och en sakkunnig inom branschen. På så vis samlar vi in material från personer med olika synvinklar.</p><p>Majoriteten av våra respondenter vid intervjuerna anser att ägarlägenheter inte kommer motverka bostadsbristen eller stimulera nyproduktionen den närmsta tiden. Företagen kommer att avvakta och intresset är ganska svalt för den nya boendeformen. I Sverige har vi inte marknadshyror vilket är en anledning till att intresset är svalt utan tillämpar bruksvärdesprincipen vid hyressättning. Utomlands är det vanligt att man köper ägarlägenheter i investeringssyfte, t.ex. att man köper tre ägarlägenheter, bosätter sig i en och hyr ut övriga två. Detta kommer alltså inte att bli aktuellt i Sverige anser våra tillfrågade. Merparten av respondenterna välkomnar dock den nya boendeformen, den kommer öka mångfalden på den svenska bostadsmarknaden. Hyresgästföreningen är däremot skeptisk till framförallt den oreglerade andrahandsuthyrningen som det kommer innebära med ägarlägenheter.</p><p>Den nya boendeformen kommer att erbjuda en större frihet än ifall man jämför med t.ex. bostadsrätten. Med den äganderätt du har kan du fritt förfoga över lägenheten eftersom du är lagfaren ägare över fastigheten. I större städer där bostadsbristen är som högst finns fördelen att man kan ombilda lokaler, exempelvis kontorslokaler till ägarlägenheter. Ett sådant alternativ är attraktivt dels ekonomiskt och dessutom praktiskt. I storstäder är det framförallt förtätning av bostadsbestånden som måste till. Vi har kommit fram till att ägarlägenheter inte kommer motverka bostadsbristen nämnvärt. Det mest troliga är att aktörerna väljer att avvakta till en början. </p>
|
2 |
Den nya boendeformen ägarlägenheter : Är detta lösningen på Sveriges bostadsbrist?Wennbom, Andreas, Ahlqvist, Marcus January 2009 (has links)
Den första maj 2009 fick Sverige en ny upplåtelseform i form av ägarlägenheter. Det är en upplåtelseform som är vanlig utomlands, bl.a. i våra grannländer Norge, Danmark och Finland. Ägarlägenheter öppnar möjligheten att äga en lägenhet i ett flerbostadshus. I och med att man blir lagfaren ägare kommer du kunna inteckna, pantsätta och fritt hyra ut din lägenhet. Den svenska bostadsmarknaden präglas idag av bostadsbrist. Två tredjedelar av Sveriges befolkning bor i kommuner som bedömer att det råder bostadsbrist idag. År 2000 var det bara var tredje invånare som bodde i en kommun med bostadsbrist och år 1998 inte mer än var tionde invånare. Som lagen är utformad idag så kommer ägarlägenheter främst att nyproduceras. Det finns också möjlighet att ombilda kontorslokaler till ägarlägenheter ifall lokalen inte använts för bostadsändamål senaste 8 åren. Huvudfrågan vi har ställt oss är ifall ägarlägenheter kan motverka bostadsbristen? För att besvara huvudfrågan har vi valt att utföra intervjuer med tre olika aktörer inom fastighetsbranschen. De tre aktörerna består av fastighetsbolag, intresseorganisationer och en sakkunnig inom branschen. På så vis samlar vi in material från personer med olika synvinklar. Majoriteten av våra respondenter vid intervjuerna anser att ägarlägenheter inte kommer motverka bostadsbristen eller stimulera nyproduktionen den närmsta tiden. Företagen kommer att avvakta och intresset är ganska svalt för den nya boendeformen. I Sverige har vi inte marknadshyror vilket är en anledning till att intresset är svalt utan tillämpar bruksvärdesprincipen vid hyressättning. Utomlands är det vanligt att man köper ägarlägenheter i investeringssyfte, t.ex. att man köper tre ägarlägenheter, bosätter sig i en och hyr ut övriga två. Detta kommer alltså inte att bli aktuellt i Sverige anser våra tillfrågade. Merparten av respondenterna välkomnar dock den nya boendeformen, den kommer öka mångfalden på den svenska bostadsmarknaden. Hyresgästföreningen är däremot skeptisk till framförallt den oreglerade andrahandsuthyrningen som det kommer innebära med ägarlägenheter. Den nya boendeformen kommer att erbjuda en större frihet än ifall man jämför med t.ex. bostadsrätten. Med den äganderätt du har kan du fritt förfoga över lägenheten eftersom du är lagfaren ägare över fastigheten. I större städer där bostadsbristen är som högst finns fördelen att man kan ombilda lokaler, exempelvis kontorslokaler till ägarlägenheter. Ett sådant alternativ är attraktivt dels ekonomiskt och dessutom praktiskt. I storstäder är det framförallt förtätning av bostadsbestånden som måste till. Vi har kommit fram till att ägarlägenheter inte kommer motverka bostadsbristen nämnvärt. Det mest troliga är att aktörerna väljer att avvakta till en början.
|
3 |
En bostadsmarknad på svaj med lyxboenden på kaj : En studie av fenomenet bostadsbrist på hyresmarknaden och dess problem ur aktörernas perspektivLundberg, Linda-Marie, Lindroth, Marica January 2010 (has links)
<p>70 percent of Sweden´s municipalities say they do not have vacant rental flats and a shortage is emerging, during the same time are 1.1 million young people ready to enter the housing market. In order to curb the housing shortage, have the Swedish politicians since the postwar period chosen to stimulate the market with subsidies to increase new production and to control that what is built is in the right direction. The construction industry is perceived as conservative, and many argue that the state keeps it under their wings, which has led to that the development not has progressed in the same way as other, non-subsidy regulated industries.</p><p>The purpose of ours bachelor thesis is to provide an overall picture and describe the underlying problems of the housing shortage at the rental market. In addition, we want to present theories about where possible actions could take place in the market, by illuminate the problem from the differente actors perspective.</p><p>To fulfill our purpose and provide a deeper understanding of the problem we have chosen a qualitative approach. We interviewed nine different actors on the Swedish housing market, two managers, two to representatives of Halmstad Municipality, a representative for the construction operators and four different interest groups. Respondents represent BI, Building Owners, HFAB, Jagvillhabostad.nu, Property and Real Estate Board, Halmstad municipality Riksbyggen, SABO and Tenants' Association. We have not found any previous study that has captured the whole picture of the market as we have done by allowing all market participants to express themselves and thereby give their views on the problem. With our theoretical framework as a basis, we designed the questions that were asked during the interviews.</p><p>We have accordingly concluded that actors already have made up with subsidies. The industry need not be dependent on subsidy, however, the needed housing policy that provides long-term thinking by cross-collaborations. The stimulus is not necessary for creating variation between the different tenure because municipalities through planning determines what and how it should be built. Thus, there will be housing for the entire market.</p>
|
4 |
En bostadsmarknad på svaj med lyxboenden på kaj : En studie av fenomenet bostadsbrist på hyresmarknaden och dess problem ur aktörernas perspektivLundberg, Linda-Marie, Lindroth, Marica January 2010 (has links)
70 percent of Sweden´s municipalities say they do not have vacant rental flats and a shortage is emerging, during the same time are 1.1 million young people ready to enter the housing market. In order to curb the housing shortage, have the Swedish politicians since the postwar period chosen to stimulate the market with subsidies to increase new production and to control that what is built is in the right direction. The construction industry is perceived as conservative, and many argue that the state keeps it under their wings, which has led to that the development not has progressed in the same way as other, non-subsidy regulated industries. The purpose of ours bachelor thesis is to provide an overall picture and describe the underlying problems of the housing shortage at the rental market. In addition, we want to present theories about where possible actions could take place in the market, by illuminate the problem from the differente actors perspective. To fulfill our purpose and provide a deeper understanding of the problem we have chosen a qualitative approach. We interviewed nine different actors on the Swedish housing market, two managers, two to representatives of Halmstad Municipality, a representative for the construction operators and four different interest groups. Respondents represent BI, Building Owners, HFAB, Jagvillhabostad.nu, Property and Real Estate Board, Halmstad municipality Riksbyggen, SABO and Tenants' Association. We have not found any previous study that has captured the whole picture of the market as we have done by allowing all market participants to express themselves and thereby give their views on the problem. With our theoretical framework as a basis, we designed the questions that were asked during the interviews. We have accordingly concluded that actors already have made up with subsidies. The industry need not be dependent on subsidy, however, the needed housing policy that provides long-term thinking by cross-collaborations. The stimulus is not necessary for creating variation between the different tenure because municipalities through planning determines what and how it should be built. Thus, there will be housing for the entire market.
|
5 |
Vem bär ansvaret över bostadsbristen? : En fallstudie över bostadsbristen i Sverige / Who is responsible for the housing crisis? : A case study of the housing shortage in SwedenTrpkovski, Martin, Cronqvist, John January 2016 (has links)
Den svenska regeringens bostadspolitiska mål innebär en långsiktigt fungerande bostadsmarknad där konsumenternas efterfrågan blir bemötta med ett utbud som möter behoven. Boverket räknar med att det behövs 700 000 nya lägenheter för att komma till bukt med bostadsbristen. Frågan har varit en het diskussion under ett bra tag, men ingen verkar vilja ta tag i frågan och lösa den. Val av ämne för fallstudien blev enkelt, med den ständigt återkommande frågan om vem som bär ansvaret över bostadsbristen. Med hjälp av intervjuer från politiker och byggherrar blev bilden klarare och man förstod att frågan är för komplex för att kunna skylla på en viss aktör. Alla aktörer har sin roll i spelet men det som fattas är ett samspel mellan alla aktörer för att lösa bostadsbristen. Drar en aktör ut på processen drabbas hela processen och tillslut faller korthuset och lösningen läggs på is. Resultatet i vår studie visar på att politiker från vänsterblocket vill se fler subventioner medan politikerna från högerblocket menar att lösningen är regelförenklingar, samtidigt som byggherrarna också vill se regelförenklingar så vill de även att kommunerna förbättrar sin planberedskap. En representant från Karlstad kommun menar däremot att de har en god planberedskap och pekar istället ut att staten borde prioritera bostäder mycket mer.
|
6 |
Andersberg - ett miljonprogramsområde i HalmstadFrykner, Andreas January 2009 (has links)
<p>Detta är en uppsats som hat fått sin utgångspunkt från rapporten "Om sociala problem i nya bostadsområden" från Centralförbundet för socialt arbete. Rapporten från 1976 konstaterade att det i hög grad förekom sociala problem i de nya bostadsområden som byggs enligt Miljonprogramsmodellen. I Halmstad byggdes bostadsområdet Andersberg för att bota den bostadsbrist som under 1960-talet rådde i Halmstad. Då området byggdes enligt normer från just Miljonprogrammet, blev uppsatsens syfte att se hur väl detta bostadsområde stämde överens med de definitioner av sociala problem som preciserades i rapporten, samt att ge en lokal och levande bild av det tidiga Andersberg. Artiklar och insändare från Hallandsposten och material från Halmstad Kommunarkiv bekräftade att ANdersberg tidigt inte bara hade problem likt de som konstaterats från 1976, utan även problem av annan karaktär, såsom vandalisering, otrygghet och klagomål på barnsäkerheten i området.</p>
|
7 |
Andersberg - ett miljonprogramsområde i HalmstadFrykner, Andreas January 2009 (has links)
Detta är en uppsats som hat fått sin utgångspunkt från rapporten "Om sociala problem i nya bostadsområden" från Centralförbundet för socialt arbete. Rapporten från 1976 konstaterade att det i hög grad förekom sociala problem i de nya bostadsområden som byggs enligt Miljonprogramsmodellen. I Halmstad byggdes bostadsområdet Andersberg för att bota den bostadsbrist som under 1960-talet rådde i Halmstad. Då området byggdes enligt normer från just Miljonprogrammet, blev uppsatsens syfte att se hur väl detta bostadsområde stämde överens med de definitioner av sociala problem som preciserades i rapporten, samt att ge en lokal och levande bild av det tidiga Andersberg. Artiklar och insändare från Hallandsposten och material från Halmstad Kommunarkiv bekräftade att ANdersberg tidigt inte bara hade problem likt de som konstaterats från 1976, utan även problem av annan karaktär, såsom vandalisering, otrygghet och klagomål på barnsäkerheten i området.
|
8 |
En bostadsmarknad för alla? : En studie om bostadsförsörjning för nyanlända i fyra kommuner i norra SverigeHällkvist, Lovisa January 2016 (has links)
There is a big housing shortage in many municipalities in Sweden. It has become more visible in relation to an increased reception of migrants. A residential is a social right in Sweden and therefore it is important to solve this situation. But how are the municipalities going to do it? The aim of this thesis is to examine how the public municipality sector of Umeå, Skellefteå, Piteå and Luleå are planning for new arrivals to enter the housing markets. The study is about to identify how the public sector of the municipalities strategic and concrete are working and if there is any differences between the municipalities. The Swedish housing policy is affected from different laws and path dependence. The 1th of mars 2016 a new law was implemented. It is named “bosättningslagen” and determines how many new arrivals each municipality in Sweden is about receive each year. Because of the complex housing stock, few municipalities were able to receive new arrivals earlier. But now the municipalities have to solve the shortage of housing to be able to settle the assigned number. To be able to answer the aim, semi structured interviews with workers at each municipality are made with the purpose to get a deeper understanding about the topic and how they work with the question. The result shows that there is an increased need for collaboration within the public sector and also with actors from outside to come up with short- and long term solutions for the current housing shortage in context to the receiving of new arrivals.
|
9 |
Vart är våra bostäder? : En fallstudie av Karlstad kommuns höga planreserv för bostäder och det låga bostadsbyggandet / Where are our planned housing? : A case study at Karlstad municipality's high reserved spaces for housing and the low housingÖhrn, Emelie January 2014 (has links)
Ju mer den svenska bostadsbristen breder ut sig desto hetare blir debatten om dess orsaker och lösningar i frågan. Bostadsbristen är inte längre ett storstadsproblem och när flera tillväxtkommuner, som exempelvis Karlstad, bekräftar brist på framförallt hyresrättslägenheter handlar debatten till stor del om hur byggandet av dessa ska öka. Kommunerna har flera gånger pekats ut som hinder i bostadsbyggandet men när SKL (2014) visar på höga planreserver som möjliggör bostadsbyggande i flera svenska tillväxtkommuner med bostadsbrist ändrar debatten riktning. Varför byggs det inte? Efter en genomgång av publicerade rapporter, debattinlägg och annan relevant litteratur har en fallstudie på Karlstad genomförts. Med hjälp av intervjuer av verksamma byggherrar, politiker och allmännyttigt bostadsbolag kan det konstateras att bostadspolitiken har skapat en bostadsmarknad som inte klarar av att fylla de bostadsbehov Sverige idag har. Det är omöjligt att peka ut en skyldig aktör till det låga bostadsbyggandet eftersom ansvaret idag är fördelat på stat, finansinstitut, kommuner och byggherrar. Även om kommunen har ett bostadsförsörjningsansvar så sitter marknaden och byggherrarna på självaste verktygen. Finansinstitut, lagar och regler har också avgörande roller i bostadsbyggandet och den höga planreserven beror till stor del på den allt friare marknaden som ger upphov till spekulation och ackumulation. Även om varje outnyttjad detaljplan har sina särpräglade förutsättningar så påverkas alla planer av marknadens och fastighetsbranschens vinstsökande. Resultaten i intervjuerna pekar på att hyresrättslägenheten är missgynnad på bekostnad av bostadsrätten, vilket är en anledning till att vi idag har en bostadsbrist i kombination med hög planreserv. Hyresrätter är det som allt fler efterfrågar men när det är mer fördelaktigt att bygga bostadsrätter är det svårt att hitta tillräckligt med byggherrar som investerar i nybyggnation av denna upplåtelseform. Många av de hyresrätter som byggs idag har höga kostnader som speglar sig i hyran, vilket tillsammans med låga räntor resulterar i att det i regel blir mer lönsamt att bo i bostadsrätt. Något som också på kan tänkas påverka efterfrågan av bostäder. Utfasningen av allmännyttan och indragningen av kommunernas bostadsförsörjningsansvar är också bidragande orsaker till det låga byggandet av hyresrätter. För att lösa problemet med bostadsbristen, utan segregering och ojämn geografisk utveckling som resultat, kan det förutsättas att breda insatser i både skatte- och finanspolitik och kommunpolitik behövs.
|
10 |
Efterfrågan på bostäder : En studie kring hur bostadsbristen har sett ut sedan 1950-talet i SverigeVestergård Nielsen, Pernille January 2019 (has links)
No description available.
|
Page generated in 0.0569 seconds