The aim of this study was to illuminate how social workers in social services work with the social phenomenon, homelessness in two municipalities. The study is based on qualitative semi-structured interviews with interviewees from a department of social services. Our theories that we used was resistant inequality, structural discrimination, exclusion, empowerment and representation. After compilation of our empirical our conclusions are that homelessness is a complex phenomenon. Social workers handles homelessness based on client’s needs and the work is individualized. There are no specific plans or guidelines. Homelessness is integrated in the organisation. The responsibility lies mainly on the individual to find housing. One other conclusion is that the landlords and housing are the largest affiliates to the social services regarding homelessness. The social workers work to prevent evictions by grants rent arrears because the housing market is the biggest problem. It’s a growing problem in both municipalities.

No description available.

Uppsatsen berör detaljplaneprocessen i Stockholms stad. Syftet är att undersöka hur detaljplaneprocessen är utformad, identifiera problem som fördröjer processen samt diskutera eventuella effektiviseringsåtgärder. För att besvara syftet har fallstudier genomförts av byggprojekten Lövholmsvägen i Gröndal, kvarter Kolbottnen i Hagsätra samt Pepparvägen i Hökarängen. Byggprojekten har studerats kvalitativt i form av arkivstudier och intervjuer. Uppsatsen tillämpar processteori som analysmodell med fokus på effektivisering. I slutsatsen redovisas sju faktorer som kan bidra till längre detaljplaneprocesser: resursbrist, konjunkturläge, grönområden, praktiska utmaningar, motstridiga intressen, förändrade omständigheter samt involvering av rätts- och beslutsinstanser. Vidare har nio förslag tagits fram som syftar till att motverka problem kopplade till nämnda faktorer.  Följande förslag ämnar effektivisera detaljplaneprocessen: minskad möjlighet att påverka under samråd, standardiserade procedurer för att lösa praktiska utmaningar, tydligare förhållningsregler, svårare för sakägare och närboende att överklaga, ett minskat antal rättsinstanser, större andel av byggprojekt finansieras med offentliga medel, ökad makt åt stadsbyggnadsnämnden, helhetstänkande av politiker, nära samarbete med remissinstanser samt tydliga ramar för att kunna hantera förändrade omständigheter. Rapporten når konklusionen att effektivisering av detaljplaneprocessen är fullt möjlig. Dock måste effektiviseringsåtgärder vägas mot risk för ett utelämnat helhets- och långsiktigt perspektiv.

I denna masteruppsats undersöks hur den svenska bostadsbristen hanteras inom kommunerna i Kronobergs län. I Studien undersöks de konflikter som eventuellt förekommer mellan olika intressen som är involverade i bostadsbehov, bostadsplanering och bostadsbyggande. Det empiriska materialet har skapats genom åtta intervjuer med planerare från sex av de åtta kommunerna i länet, det kommunala bostadsbolaget ifrån Tingsryds kommun samt Kronobergs länsstyrelse. Dessa intervjuer har bearbetats med en kvalitativ innehållsanalys i enlighet med Lundman och Ganeheims tillvägagångsätt. De teorier som appliceras är dels planeringsteori som utgått från Strömgrens redogörelse av planeringsteoretiska paradigm i Sverige (Strömgren 2007), dels agonistisk teori av Mouffe för att analysera hur konflikter kan förstås och vad konsekvenserna blir av olika tillvägagångsätt för att hantera dem (Mouffe 2008). Resultatet är att det går att urskilja tre konflikter med utgångspunkt i materialet, vilka är följande. Konflikt ett: Kommunens behov av tillgängliga bostäder till alla medborgare gentemot den privata sektorns intresse av att bygga bostäder. Konflikt två: Politiska värderingar gällande kommunens bostads­försörjning. Konflikt tre: Planprocessens beaktande av riksintressen och samhälls­aspekter gentemot snabbt och effektivt bostadsbyggande. Slutsatsen är att det svenska planeringssystemet, så som det kan iakttas i Kronobergs län, framför allt fungerar enligt ett rationellt planeringsideal där rationella tekniska lösningar appliceras, samtidigt som de underliggande konflikterna i sig har en politisk karaktär av olika motstridiga intressen som inte kan lösas med rationella metoder. Det existerar underliggande intressen i dessa konflikter som är av politisk karaktär och som i enlighet med Mouffes agonistiska teori bör lyftas fram, belysas och hanteras i en politisk process snarare än i en rationell planeringskontext. Det svenska planeringssystemet agerar i enlighet med Webers beskrivning av en formell rationalitet och kan därför utifrån agonistisk teori inte beakta de subjektiva politiska värderingar som styr systemet.

No description available.

Syftet med den här studien är att identifiera och analysera trender i bostadsplanering idag samt under tidigare planeringseror av intensifierat bostadsbyggande. Vidare är syftet att analysera vilka samhällsgrupper som gynnas av trender i bostadsplanering. I en komparativ fallstudie med kvalitativa riktade innehållsanalyser analyseras trender i bostadsplanering under tre olika planeringseror av intensifierat bostadsbyggande: folkhemmets bostäder, miljonprogrammets bostäder och dagens hållbara bostäder. Analysenheterna utgörs av planeringsdokument från bostadsprojekt under respektive planeringsera. Trendkategorierna som ligger till grund för analysen utgörs initialt av framstående planeringsideologier från studiens teoretiska ramverk. Forskningen avser bidra med förståelse för trenders roll i bostadsplanering och vad trender kan ge för avtryck i samhällsutvecklingen. Resultatet visar att trender i bostadsplanering är diskursiva fenomen med influenser från samhälle, politik och planeringsideologier. Vissa trender har identifierats över flera planeringseror och andra har utvecklats, förkastats eller ersatts. Olika samhällsgrupper gynnas av olika trender. Resultatet visar också att trender i bostadsplanering fyller en viktig funktion men kommer även med vissa risker. För att uppnå en jämlik bostadsplanering förespråkar jag ett holistiskt synsätt vid införandet av trender där en mångfald av trender är att föredra framför alltför stor betydelse av ensidiga trender.

Arbetet behandlar en möjlig lösning på bostadsbristen, för dagens Studenter i form av flytande studentbostäder på vatten i ett modulkoncept. Vilket betyder att bostäderna kan förflyttas där bostadsbristen befinner sig. Utifrån metoden, System Development, har ett utformningsförslag av en flytande studentbostad lagts fram, baserat på Compact Living. Undersökningen baseras på litteraturstudier, observationer och intervjuer. Resultatet visar ett koncept, på hur flytande studentbostäder skulle kunna sättas samman i en modulenhet.

Följande studie handlar om att studenter utifrån sina egna utsagor har skapat förståelser för hur de ser på bostadsmarknaden. Genom intervjuer kommer bland annat studenterna prata utifrån aspekter om de ser det som enkelt eller svårt att hitta bostad som student i Linköpings kommun. Detta för att ge en bild av den omtalade bostadsbristen som finns. Studenternas utsagor kommer även att ge belägg för deras uppfattning om tillgången på bostäder genom att prata om sitt tillvägagångssätt i att hitta bostad, deras uppfattningar om tiden det tar att få någon, hur de pratar om avgörande faktorer för att få tag i en bostad och slutligen hur de pratar om känslorna av det arbete som krävs för att hitta bostad. Jag har valt att avgränsa min analys till dessa ovan nämnda delar, genom att analysera materialet utifrån främst ekonomiskt- och kulturellt kapital men också ur ett genusperspektiv. Syftet med att undersöka en students utsagor om aspekter på processen att hitta bostad möjliggör att skapa en bild av hur detta pratas om i ett större perspektiv än de enskilda individernas. Perspektivet landar i en samlad bild utifrån mina informanter som jag också ställt i relation till tidigare forskning på ämnet och vad den har resulterat i.

Syfte: För att kunna bygga långsiktigt behövs forskning angående vilken typ av boende som efterfrågas. Äldre forskning är baserad på den klassiska kärnfamiljen, något som inte är lika vanligt förkommande längre. När Sveriges befolkning blir fler och äldre blir de yngre lidande i form av utebliven bostad. Efterfrågan av boendekollektiv finns, en boendeform som skulle kunna passa yngre så väl som äldre. Syftet med studien är att skapa ett underlag för hur boendekollektiv kan utformas och utvecklas. Rapporten har som mål att undersöka allmänhetens och branschens inställning till boendeformen, anledningar till att välja och bo i ett boendekollektiv samt hur stor efterfrågan det finns. Metod: Ämnets relevans undersöktes genom att studera tidigare forskning. Rapportens valda metoder är enkät, intervju och komparativ metod. Enkäten utfördes som en webbenkät för allmänheten. Intervjuerna genomfördes tillsammans med tre företag med koppling till boendeformen. De två föregående metoderna jämförs mot varandra genom komparativ metod. Resultat: Studien visar att synen på boendekollektiv är god och att boendet förmodligen kommer bli vanligare i framtiden. Det är framförallt unga som idag efterfrågar boendeformen men flera kan tänka sig att bo i boendekollektiv senare i livet. Den främsta anledningen till att bosätta sig i boendekollektiv är svår bostadsmarknad, ekonomiska fördelar och sociala fördelar. Om möjligheten att få välja sina medboende fanns skulle fler välja att bo i boendekollektiv. Boendets utformning är fördelaktigt om det är anpassat för fem personer, har en stängd planlösning och att de privata rummen är ca 12 m . Det är viktigt för de boende att materialkvalitén är bra, att boendet har en stilfull inredning samt att det finns möjlighet att påverka utseendet i boendet. Om ett boendekollektiv ska utrustas med extra faciliteter är bastu/relax, samlingslokal/övernattningslokal och gym att föredra. Konsekvenser: Genom forskning kan nya riktlinjer tas fram angående utformning och material, inte bara för boendekollektiv. Boendeformen riktar sig främst till unga vuxna, men efterfrågan finns från andra målgrupper. Denna studie visar vad som efterfrågas i boendekollektiv med avseende på utformning. Men det ska kommas ihåg att en variation av olika typer av boendekollektiv är nödvändig för att tillfredsställa olika personer önskemål. Begränsningar: Studiens antal intervjuer är en begränsning för resultatet. Antalet respondenter som har svarat på enkäten är inte jämnt fördelat mellan olika åldrar och livssituation, detta är något som påverkar resultatet. Studien har inte behandlat boendekollektiv exteriört.

Bostadsbristen är idag ett problem i många kommuner. Även om efterfrågan varierar är behovet av prisvärda, mindre bostäder genomgående. Hur efterfrågan på bostadsmarknaden kommer att se ut i framtiden är dock ännu ovisst. Att bygga bostäder som tar hänsyn till inte bara dagens användningsområde utan även behovet i framtiden kan vara en av nycklarna till en framgångsrik bostadsmarknad. Utgångspunkten är gestaltning av en bostadstyp med stor efterfrågan idag, nämligen mindre bostäder (bostäder om högst 35 m2). Målet för dessa är att göra funktionella och trivsamma planlösningar som även ska fungera i ett längre perspektiv. Genom att noga tänka igenom planlösningarna och placering av viktiga nyckeldelar (såsom trapphus, schakt, fönster, m.m.) möjliggörs för fastighetsägaren att i framtiden kunna anpassa huset efter den då rådande bostadsmarknaden. Resultatet är ett antal planritningar där flexibiliteten i planerna redovisas som nya lägenhetstyper. / The housing shortage is currently a problem in many municipalities. Although the demand varies the need for affordable, smaller homes is occurring. How the demand for housing in the future will look is still uncertain. To build housing that takes into account not only current needs but also the needs in the future may be a key to a successful housing market.  The starting point is to designing properties that answer the current demands, namely smaller homes (housing under 35 m2). The goal for these is making them functional and pleasant floor plans that will also serve in a long term perspective. By carefully thinking through layouts and the placement of important key parts (such as stairways, shafts, windows, etc.) it is made possible for the property owners in the future to adapt the house for the then-current housing market.  The result is a number of floor plans where the flexibility of the plans is revised as new apartments.