Den här uppsatsen ämnar undersöka för vem Örebro kommun och ÖrebroBostäder AB (ÖBO) planerar för, samt hur Örebro kommuns stadsutveckling kan förstås i relation till segregering, stadsattraktivitet och invånarnas känsla för platsidentitet. För att uppfylla syftet genomfördes kortare intervjuer med ett mindre urval medborgare, en enkätundersökning och intervjuer med utvalda från Örebro kommun, ÖBO och Örebro universitet. Utifrån studiens analys krävs det att Örebro kommun arbetar för att förbättra den socioekonomiska blandningen inom stadsdelarna för att staden ska bli en blandad och inkluderande stad. Genom den empiriska forskningen visade analysen att flera områden inom Örebro kommun behöver blandas upp med bostäder i olika upplåtelseformer för att invånare inom staden ska kunna mötas i en trivsam miljö. I studien framgår det att Örebro kommun vill arbeta med flyttkedjor för att minska trångboddheten inom staden, dock menar forskaren Lena Magnusson-Turner att flyttkedjan inte är en rimlig lösning på bostadssegregationen. Studiens resultat visar att Örebro kommun arbetar med en långsiktig vision att bli Sveriges mest attraktiva medelstora stad. Dock bör kommunen vara medveten om att realiserandet av visionen påverkar staden även idag, vilket kan leda till en ytterligare oblandad socioekonomisk fördelning inom staden. Därför bör Örebro kommun vara uppmärksam i sin snabba planprocess för att inte begå misstag gällande placering av ny bebyggelse och höga bostadskostnader som kan leda till en ytterligare uppdelning av östra och västra delarna av Örebro.

No description available.

SammanfattningExamensarbetets titel: Den ekonomiska politiken begränsar flyttviljanSeminariedatum: 2019-05-27Ämne/kurs: FF321FFörfattare: Daniel Bokhari Friberg, Eric Lagerlöf och Jakob GustafssonHandledare: Martin GranderNyckelord: Transaktionskostnad, ekonomisk politik, ränta, amorteringskrav, uppskov,reavinstbeskattning, flyttkedjor, lock-in-effekt.Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka vilka faktorer som påverkar äldre människors benägenhet att flytta samt vilken effekt den nuvarande ekonomiska politiken har på den svenska bostadsmarknaden. Vidare utreds varför rörligheten och flyttkedjan bland äldre ser ut som den gör med anledning av dessa faktorer.Metod: För att uppnå syftet med uppsatsen har en kvalitativ studie genomförts i form av 15 semistrukturerade intervjuer.Teoretiska perspektiv: Den teoretiska referensramen är uppdelad i två avsnitt, tidigare forskning samt teori. I det första avsnittet berörs främst äldres rörlighet på bostadsmarknaden. I den andra delen återfinns följande rubriker: Marknadsteori, Pristeori bostadsrätter, Transaktionskostnader samt Flyttkedjor.Empiri: Studiens empiri består utav två avsnitt, en dokumentstudie samt ett intervjuresultat. Första delen består utav följande rubriker: Reavinstskatt, Fastighetsskatt och fastighetsavgift, Uppskov, Ränta samt Amortering och amorteringskrav. Intervjuresultatet är uppdelat i två huvudrubriker: Ekonomiska faktorer samt Personliga faktorer.Analys: Studiens intervjuresultat analyseras här med hjälp av den teoretiska referensramen samt tidigare forskning.Slutsats: Sammanfattningsvis vittnar studien om att dagens ekonomiska politik har stor inverkan på äldres flyttbenägenhet. Sveriges höga vinstbeskattning för permanentboende pekar mot en inlåsningseffekt som följaktligen leder till att bostadsbeståndet inte nyttjas optimalt. De ekonomiska faktorerna i kombination med de personliga faktorerna är avgörande för huruvida Sverige ska lyckas bearbeta den tröga rörligheten som råder på dagens bostadsmarknad. / AbstractTitle: The economic policy limits the willingness to moveSeminar date: 2019-05-27Course: FF321FAuthor: Daniel Bokhari Friberg, Eric Lagerlöf and Jakob GustafssonAdvisor: Martin GranderKey words: Transaction cost, economic policy, interest, amortization requirements, suspension, capital gains tax, relocation chains, lock-in effect,Purpose: The purpose of the thesis is to investigate which factors affect older people'sinclination to move and what effect the current economic policy has on the Swedishhousingmarket. As well as, why mobility and the migration chain among the elderly occurspresently as a result of these factors.Methodology: To achieve the purpose of the thesis, a qualitative study has been conducted in the form of 15 semi-structured interviews.Theoretical perspectives: The theoretical frame of reference is divided into two sections,previous research and theory. The first section deals primarily with elderly people's mobility in the housing market. The second section contains the following headings: Market theory,Price theory housing, Transaction costs and Moving chains.Empirical foundation: The study's empirical foundation data consists of two sections, adocument study and a part where the results of the interviews are presented. The first partconsists of the following headings: Capital gains tax, Property tax and Property fees, Deferral, Interest and Amortization and repayment requirements. The interview result is divided into two main headings: Economic factors and personal factors.Analysis: The study's interview results are analyzed using the theoretical frame of reference and previous research.Conclusions: In conclusion, the study testifies that today's economic policy has a great impact on the Elderly migratory propensity. Sweden's highest profit taxation for permanent residents points to alock-in effect which consequently leads to the housing stock not being used optimally. The economicfactors in combination with the personal factors is crucial for whether Sweden will succeed in processingit stagnant mobility that prevails in today's housing market

Boendesegregationsfrågan har under de senaste årtiondena blivit mer och mer uppmärksammad i den kommunala planeringen. Personer med olika bakgrund och attribut bor allt mer segregerat, där den geografiska uppdelningen debatteras för att innebära social exkludering och utsatthet. Det har därmed riktats fysiska åtgärder mot utsatta områden med syfte att motverka boendesegregation och dess negativa effekter. Hanterandet av boendesegregation har av den anledningen också fått möta mycket kritik, då kommuner tenderar att se boendesegregation som en effekt av den fysiska strukturens utformning, medan kritiker menar på att boendesegregation snarare grundas i andra sociala bakomliggande faktorer. Denna studie har därmed undersökt och redogjort för hur kommuner hanterar boendesegregation i sin kommunala planering, och vilka bakomliggande resonemang som förekommer mellan planerare. I studien framgår det att de undersökta kommunerna visar stor tilltro till fysiska åtgärder som att blanda upplåtelseformer, skapa mötesplatser och skapa bättre fysiska kopplingar mellan boendeområden, och att dessa åtgärder vidare förväntas ha en motverkande effekt på boendesegregation. Studien visar därtill att boendesegregation hanteras utefter institutionaliserade och stigberoende tankefigurer om att problemet till stor del ligger i den fysiska miljön och en föreställning om att det går att påverka sociala strukturer med förändringar i den fysiska miljön.