Gillberg, J. 2017. Förhållandet mellan fysisk och social förändring: En studie om planeringsstrategier för en minskad boendesegregation med inblick i Uppsala kommun och Tierps kommun. Kulturgeografiska institutionen, Uppsatser, Uppsala universitet.    Syftet med uppsatsen är att se på hur fysisk byggnation kan påverka sociala strukturer i ett bostadsområde. Denna fråga behandlas genom tre utvalda begrepp; boendesegregation, gentrifiering och grannskapseffekter. Begrepp som jag belyser och diskuterar då jag anser begreppen som betydelsefulla gällande studier kring hur boendesegregation kan minskas i dagens samhällen. Med intervjuer som underlag ger undersökningen en inblick i hur två utvalda kommuner, Uppsala kommun och Tierp kommun, resonerar kring och arbetar med boendesegregation utifrån ett socioekonomiskt perspektiv.  De resultat jag kunnat utläsa av denna undersökning är främst att båda aktörerna från de utvalda kommunerna framhäver vikten av blandade bostäder som planeringsstrategi mot en minskad boendesegregation. För genom varierade boendeformer ges större möjlighet för individer i olika socioekonomiska situationer att bosätta sig i området. Dock handlar det till stor del om markägoförhållanden vid arbetet med nyproduktioner, något som kräver kompromisser och samarbete mellan kommunen och privata aktörer. Slutligen är målkonflikterna, som i korta drag handlar om estetik kontra pris i bostadsområden, något som kan uppenbara sig inom kommunen och som i sin tur kan påverka arbetet mot en minskad bostadssegregering.

Uppsatsens syfte är att undersöka vilken betydelse den sociala omgivningen har för ungdomars inställning till skolan. Målet är att studera eventuella grannskapseffekter samt undersöka vilken påverkan det sociala arvet har på ungdomars inställning till skolan. I uppsatsen studeras ungdomar i de högre årskurserna i grundskolan i Uppsala. Syftet besvaras med hjälp av kvantitativ metod. Datainsamlingen består av en enkätundersökning samt inhämtning av statistik från Uppsala kommun. Resultaten visar att bland ungdomarna som bodde i områden med låg andel vuxna med eftergymnasial utbildning, hade de med lågutbildade vårdnadshavare signifikant lägre inställning till skolan än de med högutbildade vårdnadshavare. Bland de ungdomar som bodde i områden med högre andel vuxna med eftergymnasial utbildning, visar resultaten inte någon skillnad i deras inställning till skolan mellan ungdomar med lågutbildade respektive högutbildade vårdnadshavare. Slutsatserna är att det genom denna undersökning inte går att visa att ungdomar påverkas av sitt bostadsområde. Därmed kan inte grannskapseffekter påvisas. Vidare kan undersökningen inte visa att ungdomar påverkas av sitt sociala arv, i form av vårdnadshavarnas utbildningsnivå. Slutligen dras slutsatsen att det i denna undersökning inte går att skilja på kontextuella och kompositionella effekter.

Det finns stora regionala skillnader i Sverige avseende skolprestation på gymnasienivå och i Bergslagen är utbildningsnivån låg. Ungdomars syn på skola och utbildning är sparsamt utforskad inom ramen för vetenskapliga studier. Publicerade resultat talar för att synen på skolan och kunskap inte är homogen utan uppvisar stora skillnader inom ungdomsgruppen. Man har tidigare beskrivit en könsrelaterad skillnad som bedöms bero på ett så kallat utbildningsmotstånd bland pojkar. Detta utbildningsmotstånd har också visat sig ha samband med socioekonomiska faktorer och uppväxt i traditionellt manliga arbetarmiljöer. I Bergslagen finns beskrivet en mentalitet som benämns »bruksanda«. Denna bruksanda är präglad av en manlig arbetarkultur och inkluderar ett utbildningsmotstånd och en stark identifikation med orten. Om och i så fall hur, denna bruksanda i Bergslagen påverkar ortens ungdomars syn på skolan är inte vetenskapligt utforskat tidigare. Det finns dock både internationell och svensk forskning inom andra geografiska områden som visat att grannskapseffekter när det gäller skol- och  utbildningssyn kan finnas.  Den här studien använder en fenomenografisk forskningsansats och utforskar gruppens gemensamma uppfattningar av utbildning. Gymnasieungdomar från två byar i Bergslagen har intervjuats om sin syn på utbildning, skolval, studieresultat och skolgång. Samma semistrukturerade intervjuer har även utförts med en grupp ungdomar från tätorten Örebro. Insamlad data från grupperna har analyserats var för sig och gett upphov till två separata utfallsrum vilka sedan även genomgått en jämförande kvalitativ analys.  I analysen av kvalitéer i uppfattningar av utbildning identifierades tre tydliga skillnader mellan utfallsrummen. För det första var bergslagsungdomarna av uppfattningen att de önskade finnas kvar i det lokala geografiska området. För det andra uttryckte Bergslagsungdomarna en tydligare konkretiserad plan för vad gymnasieutbildningen skulle leda till. För jämförelsegruppen var målen mer temporära. För det tredje uttrycktes olika uppfattningar om vad som krävs för att lyckas i studierna. För Bergslagsungdomarna var ett tydligt mål och att man mår bra viktiga för att studierna ska fungera. För Örebroungdomarna handlade det om en kombination av egna goda lär-strategier och ”bra lärare”. Skolan förknippades med nyfikenhet och att utvecklas som person. De kvalitativa skillnader i utfallsrummen som identifierades mellan grupperna stärker hypotesen att bruksandan i Bergslagen kan bidra till en grannskapseffekt med avseende på ungdomars utbildningssyn. Sambanden är dock komplexa och sociala bakgrund och individuella skillnader beroende av kön eller andra personlighetsdrag kan inte uteslutas förklara resultatet. Ytterligare studier med målsättning att isolera och klarlägga grannskapets inverkan på utbildningssyn behövs för att möjliggöra eventuella utjämnande insatser och öka möjligheten till fullgjord gymnasieutbildning oberoende av bostadsort.

Forskning kring grannskapseffekter tenderar att belysa negativa utfall på individuella livsmöjligheter. För att bidra till en djupare förståelse av fenomenet syftar denna studie till att undersöka grannskapseffekternas mekanismer och hur de upplevs av högutbildade individer uppväxta i utsatta områden. Syftet med studien är att framhäva grannskapseffekternas positiva utfall och visa hur människor har påverkats av området de växt upp i. Genom åtta stycken genomförda intervjuer med personer från olika områden framställs ett bredare perspektiv av fenomenet grannskapseffekter. Resultatet visar på en gemensam faktor för samtliga informanter som handlar om att de i sina livsval, attityder och tankemönster har påverkats av området de växt upp i. Enligt en majoritet gör sociala mekanismer störst avtryck i form av lokala normer och påtryckningar. Resultatet belyser även positiva effekter, exempelvis trygghet och gemenskap. När det kommer till utfall på utbildning utpekas familjen till den mest väsentliga motivationskällan till att informanterna valt att studera vidare. Det konstateras att det existerar mönster av att inte prioritera studier i informanternas områden, däremot utpekas egen vilja och drivkraft till nödvändiga aspekter för att bryta det existerande mönstret.

Uppsatsen ämnar undersöka den socioekonomiska boendesegregationens utifrån faktorerna Medianinkomst, Utrikes födda, Högstadieutbildning 9år samt Högskoleutbildning 3 år eller längre löst byggt på en metod av rumslig analys. Detta har gjorts utifrån ett geografiskt perspektiv där mönster och samband mellan de fyra tidigare nämnda faktorerna har gjorts utifrån och mellan årtalen 2012 samt 2016. Detta är något som gjorts utifrån det kartmaterial som tagits fram specifikt för uppsatsen där areabaserade data har använts utifrån kilometerrutor. Analysen som gjorts av dessa har i sin tur baserats på tidigare forskning och på statistik och de trender och utvecklingstendenser Region Örebro län själva har kartlagt. Tidigare forskning har berörts, där huvudkategorierna har varit segregation och begreppets innebörd, kort om segregation och dess vetenskapshistoria, olika metoder att mäta segregation samt segregationens konsekvenser och hur den kan motverkas. Resultatet har i huvudsak visat tre saker. Dels att segregationen inom Region Örebro län framförallt är ett fenomen knutet till tätorterna som finns inom regionen, vilket talar för att det framförallt är regionens tätorter som arenan för segregation som fenomen, men dess omfattning är något som uppsatsen inte har ämnat att undersöka. Den andra är relationen mellan stad och landsbygd utifrån utbildningsnivå, där andelen med lägre utbildningsnivå är koncentrerat till landsbygd, och andelen med hög utbildning till tätorterna. Den tredje slutsatsen är att det finns rumsliga samband mellan de negativa delarna av de utvalda faktorerna (såsom lägre utbildningsnivå och lägre medianinkomst) med områden där andelen utrikes födda är hög.

Skolan ska vara en aktör i samhället som jobbar för elevers likvärdiga framtida förutsättningar oavsett bakgrund. Socioekonomiska förutsättningar har lett till ojämlikheter i utbildningen i Sverige. Socioekonomisk segregation har setts vara avgörande för elevers prestationer och är en faktor som motarbetar skolans syfte. För att förstå hur elever påverkas av dessa faktorer har studien undersökt elever i nionde klass i Linköpings kommun. Syftet med studien är att förstå hur socioekonomiskt kapital överförs mellan individer i skolan och grannskapet. Samt om dessa påverkas av socioekonomiskt kapital hemifrån och om det är en bidragande faktor till de varierande prestationerna. Med en kvalitativ undersökning har information från lärare samlats in om deras upplevelser. Vidare jämfördes detta med teorierna grannskapseffekter, peer-effekt och socioekonomisk uppdelning och hittade kopplingar till hur kapital hemifrån med hjälp av dessa överföringar har en verkan på elever i skolan och deras prestationer. Från resultatet är det tydligt att elever påverkar varandra i stor omfattning. Där elever med rikt socioekonomiskt kapital har en större ambition och presterar bättre i skolan.

Studien syftar till att undersöka hur socioekonomisk segregation behandlas och kommuniceras inom olika instanser. Studien undersöker om kommuner och nationella organ arbetar utifrån samma mål och strategier rörande socioekonomisk segregation. Studien har en lokal avgränsning till det nyexploaterade området Gävle strand i Gävle. Segregationen mellan olika socioekonomiska samhällsgrupper har ökat under de senaste årtiondena. Höga bostadspriser och uppsatta hyreskrav gör det svårt för samhällsklasser med lägre inkomst att etablera sig på bostadsmarknaden. Detta leder till att socioekonomiskt starka grupper har större möjlighet att följa utvecklingen på bostadsmarknaden. Studien har genomfört en kvalitativ innehållsanalys samt en kvalitativt jämförande analys, där en jämförelse har gjorts mellan den kommunala stadsplaneringen och nationellt uppsatta mål och strategier som berör ämnet socioekonomisk segregation. Ämnet tystnad i text har också behandlats. Studiens resultat visar att det finns tydliga likheter och skillnader i hur ämnet socioekonomisk segregation behandlas i de olika dokumenten. För att säkra mångfalden i bostadsområden anses i majoriteten av dokumenten att blandade upplåtelseformer är viktigt. Samtidigt beskrivs det i dokumenten om problematiken med att nyproduktion är för dyrt och leder till homogenitet. En stor skillnad i denna studies resultat är hur i de nationella dokumenten lyfts fram vikten av att ställa mer krav i den kommunala planeringen. Samtidigt som det i de kommunala dokumenten redogörs att kommunen inte vill begränsa byggherrarnas byggkoncept. Det finns även skillnader internt hur kommunala och lokala plandokument behandlar socioekonomisk segregation. Studien har skapat en ökad förståelse för hur arbetet kring socioekonomisk segregation behandlas och genomförs genom att påvisa vilka skillnader och likheter som finns mellan olika styr- och plandokument. Studiens resultat kan användas för att bättre förstå dessa likheter och skillnader i syfte att kunna säkerställa att arbetet på kommunal och nationell nivå i större utsträckning behandlar socioekonomisk segregation likvärdigt i framtiden. / This study aims to investigate how socio-economic segregation is treated and communicated within different instances. The study examines whether municipalities and national agencies work on the same goals and strategies regarding socio-economic segregation. The study has a local delimitation to the newly developed area of Gävle Strand in Gävle. Segregation between different socioeconomic social groups has increased in recent decades. High housing prices and rental requirements make it difficult for social classes with lower incomes to establish themselves in the housing market. This leads to socio-economically strong groups having a greater opportunity to follow developments in the housing market. The studies have conducted a qualitative content analysis as well as a qualitative comparative analysis, where a comparison has been made between the municipal urban planning and national targets and strategies related to socio-economic segregation. Silence has also been addressed in the text. The results of the study show that there are similarities and differences in how the subject socio-economic segregation is addressed in the documents. In order to ensure the diversity of residential areas, most of the documents considered mixed forms of tenure to be important. At the same time, the documents describe the problems of new production being too expensive and leading to homogeneity. A big difference in this study's results is how the national documents emphasize the importance of placing more demands on municipal planning, while the municipal documents explain that they do not want to limit the building concepts of the building developers. There are also differences internally between municipal and local plan documents that deal with socio-economic segregation. The study has created an increased understanding of how the work on socio-economic segregation is treated and implemented, by demonstrating what differences and similarities exist between different control and planning documents. The study's results can be used to better understand these similarities and differences in order to ensure that work at the different levels to a greater extent deals with socio-economic segregation in the same way in the future.

Denna uppsats har sin utgångspunkt i hållbar stadsutveckling - med särskild inriktning på socialhållbarhet - och studerar konsekvenser av den segregerade staden Malmö. I fokus stårbostadsområdet Almgården och dess betydelse som kontext för barns identitetsarbete ochsocialisering. Med utgångspunkt i teorier om socialt hållbar stadsutveckling, boendesegregation,grannskapseffekter, samt barns socialisering och identitetsarbete ges en förståelse förbostadsområdets betydelse för barns uppväxtvillkor. Uppsatsen innehåller en nulägesbeskrivning ochhållbarhetsanalys av Almgården som kontext, baserad huvudsakligen på intervjuer med boende ocholika företrädare för den kommunala verksamheten i området. Sammantaget indikerar situationenpå Almgården sämre förutsättningar för god hälsa och välfärd och medför faktorer som kan påverkabarns uppväxtvillkor negativt. Ur ett hållbarhetsperspektiv är den centrala utmaningen på Almgårdenatt motverka brister i jämlikhet och delaktighet. I uppsatsen görs bedömningen att så kan ske genomatt stärka individer och deras anknytning till området och genom att stärka tilliten och förtroendetinom bostadsområdet och gentemot det omgivande samhället och därmed stärka den kollektivaförmågan. En del av uppsatsen är en förstudie till ett projekt, som är tänkt att bidra till ökad socialhållbarhet i Almgården. För att ta vara på barnens perspektiv på Almgården, på barns villkor, och påett sätt som samtidigt stärker barnen föreslås projektet Communityteater Almgården. Projektet kanbidra ytterligare till förståelsen av bostadsområdets betydelse för barn och ungdomarsförutsättningar samtidigt som det har en gynnsam effekt för den sociala hållbarheten på Almgården. / The focus of this master’s thesis is socially sustainable urban development and investigates theimplications of segregation in the city of Malmö. It focuses on the neighborhood of Almgården andits significance as a context for children's identity and socialization. Theories of socially sustainableurban development, housing segregation, neighborhood effects and children’s socialization andidentity making contribute to enhance our understanding of the neighborhood’s importance forchildren's living conditions. The thesis includes a presentation and a sustainability analysis of thecurrent situation in Almgården, mainly based on interviews with residents of Almgården andrepresentatives of the municipal administration. Overall the situation in Almgården indicatesrelatively poor conditions for good health and well-being which may affect children's living conditionsand development in a negative way. From a sustainability perspective, the key challenges inAlmgården would include promoting equality and inclusion, for example by strengthening theindividuals and their identification with the neighborhood, and promoting the collective efficacy bybuilding trust and confidence among neighbors and towards citizens in adjacent neighborhoods aswell as towards the municipal administration and its staff. The thesis also includes a feasibility studyproposing the project Community Theatre Almgården. While giving voice to the children ofAlmgården and supporting a socially sustainable development of the neighborhood, the project mayalso contribute to improve our knowledge of neighborhood effects on children’s living conditions.

Denna studie ämnar belysa boendesegregationen i Malmö och vilka strategier och verktyg Malmö stad använder för att minska boendesegregationen. För att få inblick i lokala bostadsprojekt har vi undersökt införandet av hyresrätter i Limhamns Sjöstad samt Mallbomodellen i Hyllie. I Malmö är segregationen påtaglig och stadens områden har varierad socioekonomisk prägel. Vi har genomfört dokumentanalys, policyanalys och intervjuer, vilka tillsammans med utvalda samhällsteorier hjälper oss att besvara studiens frågeställningar. För att motverka uppdelade stadsdelar och uppnå social blandning strävar Malmö stad efter blandade upplåtelseformer. Ett blandat bostadsbestånd är av vikt i såväl befintliga bostadsområden som i uppförandet av nya för att motverka segregation. Utöver bostadsprojekt med fokus på integration och social hållbarhet är allmännyttans handlingsutrymme i Malmö något vi i denna studie undersöker. Allmännyttiga bostäder som godtar ekonomiskt bistånd som inkomst gör det möjligt för fler att bo och om dessa bostäder finns på olika platser i staden skapar det förutsättningar för en socialt blandad stad. Vi påverkas av vår omgivning och hur vi bor och för att ge likvärdiga förutsättningar för alla i staden är det viktigt att bryta boendesegregationen. / This study aims to examine residential segregation in Malmö and which strategies and tools Malmö stad uses to reduce residential segregation. To gain insight into local housing projects, we have examined the new rental apartments in Limhamns Sjöstad and the Mallbo project in Hyllie. In Malmö, segregation is evident and the different areas in the city have a varied socio-economic character. We have done document analysis, policy analysis and interviews, which together with selected theories help us answer the study's issues. Malmö stad strives for mixed forms of housing in order to achieve social mix and to counteract divided districts. Mixed housing is important in both existing housing areas and in the construction of new ones to counter segregation. In addition to housing projects with a focus on integration and social sustainability, we investigate the command of public housing in Malmö stad. Public housing that accepts financial assistance as income makes it possible for more people to reside and if the public housing is located in different places in the city, it creates the conditions for a socially mixed city. We are affected by our surroundings and how we live and to provide equal conditions for everyone in the city, it is important to break the residential segregation.

Boendesegregationsfrågan har under de senaste årtiondena blivit mer och mer uppmärksammad i den kommunala planeringen. Personer med olika bakgrund och attribut bor allt mer segregerat, där den geografiska uppdelningen debatteras för att innebära social exkludering och utsatthet. Det har därmed riktats fysiska åtgärder mot utsatta områden med syfte att motverka boendesegregation och dess negativa effekter. Hanterandet av boendesegregation har av den anledningen också fått möta mycket kritik, då kommuner tenderar att se boendesegregation som en effekt av den fysiska strukturens utformning, medan kritiker menar på att boendesegregation snarare grundas i andra sociala bakomliggande faktorer. Denna studie har därmed undersökt och redogjort för hur kommuner hanterar boendesegregation i sin kommunala planering, och vilka bakomliggande resonemang som förekommer mellan planerare. I studien framgår det att de undersökta kommunerna visar stor tilltro till fysiska åtgärder som att blanda upplåtelseformer, skapa mötesplatser och skapa bättre fysiska kopplingar mellan boendeområden, och att dessa åtgärder vidare förväntas ha en motverkande effekt på boendesegregation. Studien visar därtill att boendesegregation hanteras utefter institutionaliserade och stigberoende tankefigurer om att problemet till stor del ligger i den fysiska miljön och en föreställning om att det går att påverka sociala strukturer med förändringar i den fysiska miljön.