Den här uppsatsen redovisar resultatet av en undersökning som utgått från det allt mer växande intresset och förändrade attityden gentemot träning och hälsa i dagens samhälle och ämnar sätta den specifika situationen hos ett företag i relation till sociologiska teorier och tidigare forskning kring institutionalisering. Mer specifikt är undersökningen genomförd hos ett företag inom detaljhandeln med syfte att undersöka till vilken grad hälsopromotionen kan sägas ha institutionaliserats. Genomförandet bestod av en kvalitativ studie där närmare en tredjedel av arbetsstyrkan hos ett litet företag intervjuades, inklusive VD:n som även leder hälsopromotionsarbetet på företaget. Den frågeställning som utgicks från vid framtagning av en intervjuguide lyder - till vilken grad kan hälsopromotionsarbetet sägas ha institutionaliserats hos ett företag inom detaljhandeln? Resultatet visar att användningen av de förmåner som finns hos företaget är låg och att den största anledningen till det är tidsbrist. Det kommer även fram att en del av de regler som finns kring utnyttjandet av bland annat friskvårdstimmen utgör ett hinder för en del av de anställda. Med andra ord så har hälsopromotionen på arbetsplatsen institutionaliserats till låg grad. Intervjuerna visade tecken på att de anställda tänkte mycket på motion och friskvård men att de inte fick tid eller möjlighet till det på ett sätt som passar dem. Om företaget ska förändra den situation som finns idag så kan de ta fram en hälsopolicy och inkludera de anställda i det arbetet för att på så sätt förankra hälsopromotionsarbetet på alla nivåer i organisationen. De behöver även utvidga sin hälsosatsning till att inkludera flera alternativ, så att alla får chansen att delta. Ett sätt att nå dit är att utöka företagets verksamhet till att även sälja hälsokoncept för kontoret, på så sätt blir attityden till hälsopromotion mer naturlig då den kommer närmare företagets verksamhet och en ytterligare motivation för de anställda att “leva som de lär”. För framtida forskning vore det intressant att undersöka huruvida det är troligt att hälsopromotion kan ta en central plats och bli en naturlig del av företagets verksamhet eller om deras arbetsrutiner är ett allt för stort hinder för det samt att genomföra en undersökning bland föräldrar av vilken typ av stöd de skulle vilja få för att i större utsträckning få tid att utnyttja friskvård.

The purpose of the thesis Masculinities – Gender and its Impact on the Social conditions of individuals is to perform a critical study of how gendered norms influence the social conditions of individuals. This has been done by a problematization and the attempt to answer the question of how the hegemonical masculinity can be analyzed as a discourse, and how the structural aspects of this discourse inflict on the social conditions of masculinities. The question was divided into the analytical themes: the boarders of the discourse, the institutionalization of the discourse, the actuation of the discourse and the agents of the discourse. The theoretical frame is constituted by the theory of discourse by Michel Foucault, the theory of the hegemonical masculinity by R.W. Connell and a subversive identity theory by Judith Butler. The method used is the abstract discourse analysis built on the discourse theory by Ernesto Laclau and Chantal Mouffes. The analysis consists of a problematization of different aspects of the theory of the hegemonic masculinity from different theoretical perspectives, selected due to their accordance with the perspective of social constructions and social integration. It was concluded that the hegemonic masculinity could be described as a social structure and as a discourse with inner and outer demarcations, socially preformed and characterized with the aspects of excluding and including. The institutionalized aspects of this discourse could be identified as: the need of the social construction of social groups, acts and threat of violence, the discourse of compulsory heterosexuality, the institutionalized search for truths and the quest for a gender identity. The gender identity was problematized as one of the fundamental aspects of the construction of masculinities due to its connection to the institutionalized concept of identity and social integration. The structural stability of the hegemonical masculinity and its determination of the social conditions of individuals were ultimately challenged as its existence was concluded to be dependent upon the social constructions of social groups and the agency of the individuals. / Syftet med uppsatsen Maskuliniteter - Genusnormernas inverkan på individers sociala förutsättningar är att kritiskt granska genusnormers inverkan på individers sociala förutsättningar. Detta har gjorts genom att problematisera och försöka besvara frågeställningen om hur den hegemoniska maskuliniteten kan begreppsliggöras som en diskurs och hur dess ramar för sociala praktiker inverkar på maskuliniteters sociala förutsättningar. Frågeställning bröts ned till de analytiska temana: diskursens gränser, diskursens institutionalisering, diskursens drivkraft och diskursens aktörer. Den teoretiska ramen bygger på Michel Foucaults diskursteori, R.W. Connells teori om den hegemoniska maskuliniteten och Judith Butlers subversiva identitetsteori. Metodologin bygger på diskursteoretikerna Ernesto Laclau och Chantal Mouffes abstrakta och dekonstruktivistiska diskursanalys med vilken den hegemoniska maskuliniteten har granskats kritiskt utifrån olika teoretiska perspektiv. Dessa perspektiv valdes ut efter kompatibilitet med det socialkonstruktivistiska perspektivet och relevans för individers sociala integration. Slutsatsen drogs att den hegemoniska maskuliniteten kan begreppsliggöras som social struktur och som en diskurs, med såväl inre som yttre gränsdragningar, manifesterade i diskursiva utestängningsprocedurer. De institutionaliserade aspekterna av den hegemoniska maskulinitetsdiskursen identifierades som: samhällsgrupperingar, våldsyttringar, den heterosexuella matrisen, sökandet efter sanningar och strävan efter en könsidentitet. Könsidentiteten problematiserades som en grundläggande drivkraft bakom konstruerandet av maskuliniteter på grund av identitetsbegreppets institutionalisering och koppling till individers sociala integration. Slutligen ifrågasattes den hegemoniska maskulinitetens strukturella stabilitet och determinering för individers sociala förutsättningar, då dess existens visade sig vara beroende av socialt konstruerade samhällsgrupperingar och individers delvis fria agerande.

Målet med vår uppsats är att få en djupare förståelse för vilket inflytande den militäraverksamheten har på de rekryter som genomför en GMU. Genom en socialpsykologiskundersökning studeras de personliga och sociala följderna av att ta del av GMU som står förgrundläggande militär utbildning. I undersökningen deltar rekryter som genomför sin GMUpå regementet Lv6 i Halmstad. Utbildningen pågår under 3 månader och syftar till att gerekryterna en grund för en eventuell anställning inom försvarsmakten. De metoder somanvänds i undersökningen är deltagande observation och enskilda intervjuer, där fem ungakvinnor och fem unga män intervjuas. Resultatet av intervjuerna med rekryterna är att devanligtvis blivit informerade om den militära karriären av familjemedlemmar som tidigare hargenomfört värnplikt. Resultatet från intervjuerna visade att rekryterna uppfattade sig självasom mer ansvarstagande samt att de hade fått en större självkänsla efter genomgången GMU.Resultatet visade även att rekryterna hade fått en större inblick i gruppens betydelse samtvikten av gemenskap. De begrepp som används i undersökningen är Randall Collins begreppinteraktionsritualer för att få en djupare förståelse för de sociala interaktionerna somrekryterna befinner sig i. Erving Goffmans begrepp intrycksstyrning, frontstage och backstageanvänds också i undersökningen. En koppling till ytterligare begrepp av Goffman har gjorts iundersökningen och kopplat de till den militära verksamheten. Begreppen har hjälpt oss attförstå hur den militära miljön påverkar rekryterna socialt och individuellt.

Proefschrift Erasmus Universiteit Rotterdam. / Bibliogr.: p. 287-307. Met samenvattingen in het Nederlands en Frans.

Majoriteten av förändringsarbeten misslyckas på sikt. Trots det utgör bevarandet av dessa en liten del av forskningen inom förändringsarbete och baseras på organisatoriskt perspektiv. Ur ett sociologiskt perspektiv ses individen som central i bevarandet av förändringar. Av den anledningen syftar uppsatsen till att undersöka drivkrafter bakom bevarandet ur ett individuellt perspektiv. I besvarandet har vi utgått från teorier som beaktar långsiktighet, vilka har resulterat i nio potentiella drivkrafter som prövats genom en fallstudie på en svensk akutmottagning och deras arbete med ständiga förbättringar (modifiering av Lean). Utifrån det har två drivkrafter identifierats: en möjlighet att kunna bidra med förändringar och en förståelse för hur processer och beteende leder till de värderingar som individen delar med organisationen. Den senare beror på tre delar: delade värderingar, förståelse och att kunna bidra. Personalens engagemang har varit avgörande vid fallstudiens förändringsbevarande och det förefaller därmed rimligt att fortsätta komplettera forskningen med ett individuellt perspektiv.

Vi har i denna uppsats undersökt hur Röda Korsets vision och den sociala gemenskapen påverkar engagemanget och motivationen hos en specifik grupp volontärer på mötesplatsen Kupan i Halmstad. Vi utgick ifrån en kvalitativansats i utformandet av uppsatsen, där vi genomförde kvalitativa intervjuer för insamlandet av vårt empiriska material. Detta analyserade vi sedan utifrån Philip Selznicks institutionalisering, Mats Alvessons organisationskultur, Randall Collins interaktionsritualer samt Thomas Scheffs sociala band. För att förstärka vår analys kopplade vi den till tidigare forskning utförda av Svedberg, von Essen och Jegermalm men även till Haski-Leventhal och Cnaans studie. Resultatet av vår studie visade att Röda Korset som organisation och dess värderingar påverkar den sociala gemenskapen, denna sociala gemenskap är ett grundläggande motiv för att volontärerna ska engagera sig inom Röda Korset.

It is said that concepts of organizational management can pave the way to success. This is not accurate and it is something that will be shown in the following study. Its most prominent conclusion is that the valuation governance to some extent has an impact on the formal structures, but that it had no further effects on the employee’s way of work. The purpose of this study was to investigate how the valuation governance is applied in Medley AB and the meaning of it. The study was based on a qualitative approach and six interviews with employees were conducted. The informants in the study consisted of both necessity and permanent employees as long employees with management function. The interviews were roughly 40 to 60 minutes. The study shows that Medley has taken various measures to implement valuation governance in their organization. These taken measures appear to have a limited effect and the result showed that there was no consistent organizational culture in Medley. Instead, it seemed there was talk of various subcultures that were linked to the different employment ranks. Furthermore, it seemed that the core-values did not reflect the daily work, not among the management team nor among the rest of the employees. In the discussion section of the study the result is discussed in the light of institutionalization, new institutional theory and previous research on cultural control. In conclusion, valuation governance is examined from both an internal and external organizational perspective. Suggestions for practical implications and for further research in this area are presented in the final part of the study.

Denna studie undersöker socialt statusskapande hos institutionaliserade äldre på tre kommunala äldreboenden i Stockholmsområdet. Tidigare forskning tyder på att ålderdomen är förknippad med rollförluster och stora förändringar i de äldres sociala liv. Inträdet till äldreboendet innebär en ny social arena där tillgång till tidigare erhållna statusmarkörer är begränsad, vilket skapar en neutralisering sett till tidigare social status. Den nyinflyttade står inför utmaningen att lyckas tillskriva sig social status inom den grupp och den kultur som är etablerad på äldreboendet. Syftet med studien är att undersöka denna statusneutraliserande process samt hur social status uttrycker sig hos de boende på äldreboenden. Det empiriska materialet har samlats in genom tre fallstudier och består av semistrukturerade kvalitativa intervjuer med nio respondenter mellan åldrarna 76 och 94 år. Materialet har analyserats utifrån Erving Goffmans teorier om team, roller och framträdanden, Gary Fines och Randall Collins teorier om gruppkänsla och interaktionsritualer samt Arlie Hochschilds teorier om känsloarbete. Resultatet tyder på att inträdet till ett äldreboende är förknippat med en förlust av tidigare roller och sociala arenor samt en begränsad möjlighet att skapa nya. De boende försöker återskapa tidigare roller med hjälp av ett återberättande om dessa för andra boende, en process som försvåras av ålderdomens bördor och hälsoproblem. Äldreboendet som institution underlättar det sociala statusskapandet hos de äldre med såväl fysiska som sociala åtgärder men logistiska begränsningar leder till att interaktionsnivån är limiterad. Slutsatsen är att inträdet till ett äldreboende i kombination med tidigare åldersrelaterade rollförluster leder till en neutralisering sett till tidigare status. Återskapandet av denna status underlättas av äldreboendet som institution men begränsas kraftigt av majoriteten av de boendes bristande hälsa.

Problemformulering och syfte: Syftet är att analysera skillnader och likheter i hur statliga museer i Sverige arbetar med intern kommunikation före och efter införandet av fria entréer samt att undersöka vilka kommunikativa utmaningar museerna möter som organisationer i den offentliga sektorn.
Huvudresultat: Resultatet visar på att de svenska statliga museerna i studien inte har ändrat sin interna kommunikation i anknytning till införandet av fri entré. Det skulle kunna betyda att museer som organisationer i den offentliga sektorn inte är lika självbestämmande som privatägda organisationer, eftersom de i stor utsträckning styrs av politiska beslut. Detta gör att förändringar inom organisationen inte kan ske i samma omfattning. Ur ett institutionellt perspektiv skulle det kunna innebära att de normer museerna efterlever omedvetet även påverkar hur det kommunikativa arbetet bedrivs. Däremot är strategisk kommunikation institutionaliserat i de samtliga fall som undersöktes.

Arbetet har som syfte att undersöka om visionen är styrande i förhållande till den formella planeringen som bedrivs och isåfall hur det påverkar befolkningens möjlighet till inflytande i planeringen. Studien har avgränsats till att undersöka det visions- och strategiarbete som har bedrivits kring stadsdelen Brunnshög i Lund samt vilken möjlighet befolkningen har haft att påverka detaljplanerna för den spårväg som ska förläggas mellan Lund C och ESS/Brunnshög. Det empiriska materialet som har undersökts består av strategiska och formella plandokument samt samrådsyttranden. Den teori som har valts ut som central i förhållande till studiens frågeställning är government och governance. Teorin används för att analysera vilket inflytande olika aktörer har i planeringen liksom vilka relationer som föreligger. Teorin konkretiseras ytterligare genom att utgå från hur olika forskare har arbetat med governance i form av modeller, aktörer, relationer, institutionella ramverk och beslutsprocess samt makt som handlingsförmåga och uteslutning. Vidare används även begreppet tankefigur för att analysera hur visioner och strategier kan förstås och användas i en planeringsprocess. För att få en inblick i den forskning som finns  kring forskningsfrågan i dagsläget har även forskning kring strategisk planering, visioner samt medborgardeltagande studerats närmre. Utifrån undersökningen är det möjligt att dra slutsatsen att kommunens vision och ”strategierna för en sammankopplad stad” är styrande i förhållande till den formella planeringen som bedrivs. Vidare begränsar den visionsstyrda planeringen befolkningens möjlighet att påverka markanvändningen och den slutgiltiga bebyggelsen. Trots att befolkningen har en formell rätt till inflytande i detaljplaneskedet uttrycker de en kritik kring att deras möjlighet till inflytande har varit begränsat. Detta tydliggör att befolkningen har en föreställning om direktdemokrati som krockar med den representativa demokratin. Samtidigt som befolkningen uppmanas vara delaktiga anses deras möjlighet till inflytande begränsat vilket skapar en förvirring. Forskaren har även kunnat utläsa att befolkningens direktinflytande i detaljplaneskedet har begränsats till följd av den strategiska planeringen, vilken främst bedrivits inom ramarna för den representativa demokratin. Detaljplanerna har endast varit föremål för mindre justeringar och fördjupade resonemang. De problemområden som kommunen är mer tillmötesgående till ryms enbart inom ramen för den vision och de strategier som har formulerats. Det gäller bland annat problemområdena tillgänglighet och framkomlighet, buller, vibrationer samt elektromagnetiska fält. Övrig kritik från befolkningen avfärdas med hänvisning till studier och fakta. Det gäller bland annat valet av spårvägstrafik och hållplatslokalisering. Vidare försvarar sig även kommunen genom att understryka att de beslut som är tagna är förankrade bland befolkningen genom den representativa demokratin. Det är formellt sätt rätt men eftersom kommunen sägs ha bedrivit nära samarbete med ESS och MAX IV samt att visionen och strategierna fokuserar på den typ av verksamhet de bedriver tyder på att relationen mellan kommunen och dessa aktörer kan vara marknadsbaserad. Med utgångspunkt i det material som har studerats är det dock inte möjligt att dra några slutsatser kring huruvida detta är fallet. Läsaren bör emellertid vara en medveten om att ESS och MAX IVS värderingar kan ha färgat den vision och de strategier som har formulerats vilket i sin tur har begränsat möjligheten för befolkningens intressen och värderingar att implementeras. Detta tydliggör hur kommunen och eventuella utomstående aktörer som står bakom visionen och strategierna sätter ramarna för den planering som bedrivs. Visionen och de strategier som har formulerats är del av en tankefigur som har institutionaliserats i den kommunala organisationen, vilket har begränsat möjligheten för övriga tankefigurer att implementeras. Att kommunen överväger möjligheten kring elbussar i stadskärnan tyder dock på att kommunen är beredd på att överge tanken kring spårvägstrafik i stadskärnan. Huruvida detta är ett resultat av kritik från befolkningens sida går det dock inte att dra några slutsatser kring. Om det är fallet skulle det emellertid kunna tyda på att befolkningens kritik har fått gehör.