Denna studie syftar till att förklara hur unga vuxna skapar, bygger upp och presenterar sin identitet i sociala medier men också hur sociala medier påverkar unga vuxnas sätt att se på andra människor. För att uppfylla detta syfte så har fyra frågeställningar preciserats: Hur presenterar sig unga vuxna i sociala medier, det vill säga vad är viktigt att tänka på då de ska publicera inlägg eller bilder? Hur påverkas unga vuxnas syn på sig själva och på andra människor av sociala medier? Hur ser gränsen mellan den främre och bakre regionen ut för unga vuxna vid användning av sociala medier? Finns det någon skillnad på hur unga vuxna agerar nu, i förhållande till när de var tonåringar, på sociala medier? Det teoretiska perspektivet har varit litteratur kopplad till det dramaturgiska perspektivet, begreppen identitet, social responsivitet, den generaliserande andre, spegeljaget samt självkänsla. Tidigare forskning som berör fenomenet sociala medier behandlas dessutom. Studien är genomförd utifrån en kvalitativ metod i form av sex semistrukturerade intervjuer med unga vuxna som är aktiva inom sociala medier. Resultatet från insamlad empiri redovisas genom övergripande återgivningar och citat. Detta analyseras med hjälp av den teoretiska referensramen. Studiens frågeställningar återges och besvaras vilket således är slutsatserna. Denna studie kom att visa att unga vuxna presenterar sin identitet genom att presentera den kollektiva identiteten. Vid presentation så tar man hänsyn till samhällets attityd och man använder dessutom intrycksstyrning vid sin självpresentation. Studien visar också att det finns en tydlig gräns mellan den främre och bakre regionen som respondenterna inte vill överskrida. Därför undertrycker man vissa delar av sitt jag. Att använda sociala medier innebär att känslor av självvärde kan komma att både höjas men också svikta. Detta är tätt kopplat till likefunktionen. Studien kom slutligen att visa att respondenterna agerar på ett annorlunda sätt inom sociala medier gentemot när de var yngre. Idag är allt mer genomtänkt medan man tidigare i livet agerade med en större spontanitet. Nyckelord: Identitet, självpresentation, intrycksstyrning Begreppsförklaring: En like inom sociala medier är en funktion och konkret så innebär användning av denna funktion att en användare trycker på en knapp för att visa att man gillar en annan persons bild eller inlägg. Detta är något som personen som publicerat bilden eller inlägget då kan se.

Målet med vår uppsats är att få en djupare förståelse för vilket inflytande den militäraverksamheten har på de rekryter som genomför en GMU. Genom en socialpsykologiskundersökning studeras de personliga och sociala följderna av att ta del av GMU som står förgrundläggande militär utbildning. I undersökningen deltar rekryter som genomför sin GMUpå regementet Lv6 i Halmstad. Utbildningen pågår under 3 månader och syftar till att gerekryterna en grund för en eventuell anställning inom försvarsmakten. De metoder somanvänds i undersökningen är deltagande observation och enskilda intervjuer, där fem ungakvinnor och fem unga män intervjuas. Resultatet av intervjuerna med rekryterna är att devanligtvis blivit informerade om den militära karriären av familjemedlemmar som tidigare hargenomfört värnplikt. Resultatet från intervjuerna visade att rekryterna uppfattade sig självasom mer ansvarstagande samt att de hade fått en större självkänsla efter genomgången GMU.Resultatet visade även att rekryterna hade fått en större inblick i gruppens betydelse samtvikten av gemenskap. De begrepp som används i undersökningen är Randall Collins begreppinteraktionsritualer för att få en djupare förståelse för de sociala interaktionerna somrekryterna befinner sig i. Erving Goffmans begrepp intrycksstyrning, frontstage och backstageanvänds också i undersökningen. En koppling till ytterligare begrepp av Goffman har gjorts iundersökningen och kopplat de till den militära verksamheten. Begreppen har hjälpt oss attförstå hur den militära miljön påverkar rekryterna socialt och individuellt.

Syftet med den här undersökningen är att lyfta fram och beskriva vilka känslor som uppstår från polisers sida i deras dagliga arbete som poliser. Hur påverkas de av de känslor som uppstår i yrkesrollen och hur hanterar de dessa? För att undersöka detta utfördes kvalitativa intervjuer med tre poliser. Den insamlade empirin analyserades sedan utifrån teorier samt tidigare forskning inom emotionssociologi och även utifrån polisens årsredovisning. Resultatet för det emotionella arbetet visar på att poliserna överlag är nöjda med sitt val av yrke. De får handskas med många olika känslor beroende på situation med mera. Det kan vara känslor som berör belastningar av olika slag, både fysiskt och psykiskt, rädsla, stress, osäkerhet men framförallt känner de mest positiva saker inför sitt arbete. Det kan vara glädje, entusiasm, spänning, förtroende, stöd, trygghet och givande saker. Vidare framkommer det även att polisyrket är ett sådant yrke som som kopplar starka band mellan individen och yrkesrollen, det vill säga polistiteln. Vilket innebär att oavsett hur en person mår eller påverkas av sitt arbete, måste denne i yrket som polis genom träning och erfarenhet lära sig att hantera det. Ibland även stänga ute saker om det krävs. Träning är en stor del av det som utgör poliser, både innan man börjar arbeta och under arbetet. De tränas ständigt till hur de som poliser ska förhålla sig, det kan vara saker om hur man ska bemöta människor och klara av olika mötessituationer. Den kollektiva gemenskapen och samhörigheten med kollegorna och arbetsgruppen är mycket viktigt för trivsel, stöd och för det emotionella arbetet.

Syftet med denna uppsats är att öka förståelsen för en ny typ av arbete; att vara influencer, vilket innebär att arbeta med sociala medier för att på något sätt påverka den publik man byggt upp. Huvudsakligt fokus ligger på att förstå vilka eventuella problem influencers upplever inom sitt arbete, vilket besvaras genom två frågeställningar: Hur upplever influencers balansen mellan privatliv och yrkesliv? Och Vilka metoder använder de för att hantera eventuella konflikter mellan de två? Datan bygger på semistrukturerade intervjuer med fem influencers. De teoretiska utgångspunkterna är Marx alienationsteori samt Goffmans teori om intrycksstyrning, vilka bidrar till förståelsen för yrket ur olika perspektiv. Resultatet kan också kopplas till tidigare forskning om mikrokändisskap och frilansarbete, eftersom detta är två aspekter som tydligt karaktäriserar influencerskapet. Resultatet visar att influencers upplever gemensamma problem som i olika grad går att koppla till alienation, samt att de utvecklat tre kategorier av strategier för att hantera dessa problem; praktisk, emotionell och relationell särskiljning. Detta visar att influencers använder en aktiv och medveten särskiljning mellan livet och arbetet för att motverka den alienation man i viss mån upplever. Bidraget till forskningsfältet består i ett sätt att kategorisera strategier för särskiljning som ett sätt att hantera alienation genom arbetet, samt ökad kunskap om ett nytt och högst relevant yrke som tidigare inte studerats ur den aktuella gruppens eget perspektiv.

Syftet med denna uppsats är att få en förståelse för hur officerare inom den Svenska Försvarsmakten upplever sin yrkesidentitet. Uppsatsen bygger på en kvalitativ studie där vi har använt oss av semistrukturerade intervjuer som datainsamlingsmetod. Vi har intervjuat sex manliga officerare som studerar till överstelöjtnanter på Försvarshögskolan. Samtliga informanter valdes ut med hjälp av snöbollsurval och en av intervjuerna bestod av en pilotintervju. Vi har använt oss av Goffmans rollteori som teoretiskt ramverk, där Goffman använder sig av teatern som en metafor för att beskriva hur individer ständigt spelar olika roller. Dessa roller är knutna till vissa skyldigheter och rättigheter vilka utgör den sociala fasaden som tillhör en specifik roll. Individen använder sig därför av intrycksstyrning för att styra sin publiks uppfattning av individens roll och de budskap som individen försöker leverera. En individ som lurar sin publik i syfte att styra sin publiks uppfattning och deras övertygelser kallas för en cynisk individ. I våra intervjuer framkom det att officersrollen upplevs vara knuten till vissa förbestämda skyldigheter och krav på egenskaper tillhörande rollen. Detta gör att när individen går in i officersrollen så träder denne in i en förbestämd social fasad, innehållande de förväntningar som finns på rollen. Individen försöker även styra omgivningens uppfattning, genom att klä sig eller uttrycka sig på ett visst sätt för att förmedla ett budskap av att individen innehar en viss känsla eller egenskap. De officerare vi har intervjuat anser inte själva att de går in i en officersroll, men vi menar trots detta att en officer går in i en officersroll såväl medvetet som omedvetet. En officer intar officersrollen medvetet då individen ser trovärdigheten som ett krav för att passa in i officersrollen. Individen försöker då att spela officersrollen på ett trovärdigt sätt gentemot omgivningen för att inte bli ifrågasatt. Detta medför att individen själv inte erkänner att den går in i en roll, då individen vill bibehålla trovärdigheten för officersrollen. Officerarna intar officersrollen omedvetet då de spelar upp rollen upprepande gånger, vilket leder till att individen slutligen ser officersrollen som en del av sin identitet. De intervjuade officerarna menar dock att i och med införandet av den grundläggande militärutbildningen kommer förväntningarna på officersrollen att förändras.

Title: "Uniformity Equals Uniformity": A Sociological Study on Impression Management in the Swedish Armed Forces. Level: Bachelor's Thesis in Sociology, 15 hp Authors: Matilda Wennström & Moa JanssonThe purpose of this qualitative study is to examine how the culture and norms of the Swedish Armed Forces impact individuals' role adaptation in the workplace and lifeworld, with a focuson hegemonic masculinity and homosociality. The study also aims to investigate how thesefactors influence employees' social relationships both within and outside the organization. The study aims to investigate the significance of the culture and norms of the Swedish Armed Forces, including hegemonic masculinity and homosociality, in relation to employees' roleadaptation in work and everyday life, as well as their behaviours and social relationships bothwithin and outside the organization. The study is inspired by a phenomenological approach and adopts a qualitative research design.Eight semi-structured interviews were conducted, involving employees exclusively from the Armed Forces. In conclusion, the study demonstrates that the shared culture and norms of the Swedish Armed Forces play a significant role in employees' role adaptation and social relationships. Despite astrong masculine culture and a homogeneous organization, there exists a sense of strongcommunity and security that fosters relationships within the organization. The homosocialculture within the organization promotes strong bonds but can also limit diversity andinclusivity, as individuals who do not fit within the boundaries of these norms may choose toleave the organization.Keywords: Impression management, relationships, The Swedish Armed Forces, masculineculture, community

Syftet med denna uppsats var att se hur influencers gör sin roll på instagram genom intrycksstyrning. Detta gjordes genom en netnografisk metod. Där observationer av 12 olika influencers har gjorts. Sex influencers studerades vardera inom genren mode respektive fitness. Dessa observationer utfördes som en passiv observation med en checklista till hands. Ingen kontakt har gjorts med de som observerats. De teorier som använts är Goffmans (2009) dramaturgiska perspektiv, med en särskild inriktning på delarna inramning, personlig fasad och intrycksstyrning. För att kombinera intrycksstyrning med rådande normer för att öka förutsägbarheten hos aktören för publiken så kombinerades även Goffmans (1976) studier om kön och reklam med Hirdmans (2006, 2010) studier om hur kön, främst unga män och kvinnor, porträtteras och porträtterar sig själva i bild. Arbetets huvudresultat är att influencers ofta följer de rådande normer kring hur unga män och kvinnor normativt porträtteras i bild i den västerländska kulturen. Undantag förekommer under genren fitness hos kvinnorna, där det inte är ovanligt att kombination av rådande normer för hur män porträtteras och hur unga kvinnor porträtteras. Detta innebär att männen ofta har en mer distanserad bild till den som observerar genom deras bilder, vilket ofta gör att de porträtteras som om man får se deras liv genom ett fönster. Medan de observerade kvinnorna tenderar att ha en mer inbjudande porträttering för de som ser deras bilder, där kvinnan i bild och text är mer inbjudande till den publik den har. Så influencerns användning av intrycksstyrning går i linje med de normer och förväntningar som finns hos influencern i enlighet med Goffmans (1976) och Hirdmans (2006:2010) fynd i hur kön porträtteras och porträtterar sig självt i olika medier.

<p>Introduction: </p><p>A job interview is for both the candidate and the company involved, an important</p><p>situation. It might be tempting for the candidate to adjust the answers to the job in question or what he</p><p>or she thinks the recruiter wants to hear. This behaviour is a part of what socialpsychology would call</p><p>impression management. This term means that you try to control the impressions you send out and</p><p>accordingly adjust your behaviour for the current situation.</p><p>Purpose: </p><p>Candidates usage of impression management is a widely debated subject where the</p><p>research mainly has focused on the candidates, their strategies and the efficiency of impression</p><p>management. Our purpose with this thesis is therefore to see how recruiters experience candidates</p><p>impression management in a job interview, how they handle it and what level of acceptance they have</p><p>for it.</p><p>Theoretical perspectives: </p><p>The theories and previous research used as models for explanation and</p><p>basis for discussion is mainly Erving Goffman´s (1974) dramaturgical perspective and thoughts about</p><p>impression management and Mark R Leary´s (1995) theories concerning impression management</p><p>tactics. In addition to these we also used more specific research concerning attribution, selfdescription</p><p>and problems with applicants use of impression management.</p><p>Methodology: </p><p>We carried out six qualitative semistructured interviews with recruiters from two</p><p>marketleading Swedish companies. The empirical foundation was analyzed through the method</p><p>concentration of meaning and thereafter put in relation to relevant theories and previous research.</p><p>Finally the empirical foundation was discussed on the basis of the thesis purpose.</p><p>Empirical foundation: The empirical foundation is mainly a description of the recruiters experiences</p><p>of different impression management tactics and their coping strategies. The result shows that there is</p><p>many different experiences of the various tactics and whether they are seen positive or negative is</p><p>dependent on which job it is and the candidates impression in general. The empirical foundation also</p><p>describes the recruiters thoughts about how a candidate carries out a successful interview and what</p><p>their interviewsituation looks like. The chapter ends with a description of which importance the</p><p>recruiters ascribe candidates usage of impression management.</p><p>Conclusions: </p><p>Our main conclusion is that even if the recruiters on direct questions concerning</p><p>different impression management tactics describe it as negative, the result shows that it often is seen</p><p>as a relevant social skill and something that is expected of a good candidate. We also think that the</p><p>recruiters are “unconciously aware” of the different impression management tactics. At first they show</p><p>no awarness concerning the tactics but after further discussions we found that they had several coping</p><p>strategies for them.</p>

Introduction: A job interview is for both the candidate and the company involved, an important situation. It might be tempting for the candidate to adjust the answers to the job in question or what he or she thinks the recruiter wants to hear. This behaviour is a part of what socialpsychology would call impression management. This term means that you try to control the impressions you send out and accordingly adjust your behaviour for the current situation. Purpose: Candidates usage of impression management is a widely debated subject where the research mainly has focused on the candidates, their strategies and the efficiency of impression management. Our purpose with this thesis is therefore to see how recruiters experience candidates impression management in a job interview, how they handle it and what level of acceptance they have for it. Theoretical perspectives: The theories and previous research used as models for explanation and basis for discussion is mainly Erving Goffman´s (1974) dramaturgical perspective and thoughts about impression management and Mark R Leary´s (1995) theories concerning impression management tactics. In addition to these we also used more specific research concerning attribution, selfdescription and problems with applicants use of impression management. Methodology: We carried out six qualitative semistructured interviews with recruiters from two marketleading Swedish companies. The empirical foundation was analyzed through the method concentration of meaning and thereafter put in relation to relevant theories and previous research. Finally the empirical foundation was discussed on the basis of the thesis purpose. Empirical foundation: The empirical foundation is mainly a description of the recruiters experiences of different impression management tactics and their coping strategies. The result shows that there is many different experiences of the various tactics and whether they are seen positive or negative is dependent on which job it is and the candidates impression in general. The empirical foundation also describes the recruiters thoughts about how a candidate carries out a successful interview and what their interviewsituation looks like. The chapter ends with a description of which importance the recruiters ascribe candidates usage of impression management. Conclusions: Our main conclusion is that even if the recruiters on direct questions concerning different impression management tactics describe it as negative, the result shows that it often is seen as a relevant social skill and something that is expected of a good candidate. We also think that the recruiters are “unconciously aware” of the different impression management tactics. At first they show no awarness concerning the tactics but after further discussions we found that they had several coping strategies for them.

Corporate Social Responsibility är ett aktuellt ämne och en strategi som många företag börjar använda sig mer av. Syftet i denna uppsats har varit att titta på tre svenska modebutikskedjor, deras CSR-arbete och CSR:s roll i intrycksstyrningen på företagen och därmed deras anseende. Den centrala teorin i denna studie har varit den om intrycksstyrning skriven av Erving Goffman i hans verk Jaget och maskerna(2009). Vi har även använt oss av Archie B. Carrolls teori om CSR-pyramiden. Denna studie är komparativ och tre modeföretag har jämförts i deras intrycksstyrning samt i deras CSR-arbete. Intervjuer har hållits med CSR-ansvariga på respektive företag. Dokument har även analyserats som komplement till den empirin som har samlat in. Resultaten talar för att man kan applicera Goffmans teori om intrycksstyrning på organisationer. Man kan se att de medverkande företagen faktiskt använder sig av Corporate Social Responsibility för att styra allmänhetens intryck, genom exempelvis kampanjer och genom att utåt visa att de har ett aktivt CSR-arbete.