The aim of this study is to investigate how women, having migrated from a Muslim country to Sweden, reason about their veiling – why do they wear the veil and what meaning does the veil have for them? The veiling custom has become the subject of a heated and polarized debate in Sweden. But where are the veiled women given space to speak, and why are they not involved more in a debate that most of all concern them?                                                                                                                                    Four women from Syria, now living in Sweden, participated in this interview study. The purpose is to investigate the aim with basis in three analytic themes: identity, presentation of self and resistance. These themes have been analysed based on relevant theories and previous research within the subject: social and personal identity, impression control, stereotyping, power and resistance. The previous research consists of three different studies performed on countries with a Muslim majority or minority: India, Indonesia, Canada, Denmark, and Great Britain. In this way, this study attempts to understand, as profoundly as possible, the meaning of the veil from the perspective of the veiled woman herself.                                                                 The result shows that the veil has great meaning in terms of identity and presentation of self. The result also shows that the clash with the discursive power regarding veiling can cause resistance, which in turn affects the meaning of the veil both in terms of internal identity creation and the external presentation of self. This is due to the threat against identity from a challenging environment forcing the human being to negotiate and define identity within herself, which also affects presentation of self. The experiences and reasoning of the respondents differ both over time and between them, sometimes in paradoxical ways, although they are similar in some aspects. This indicates that although they experience, are affected by and shaped by the same societal discourses, they react differently and therefore relate differently to their veiling. / Syftet med denna kvalitativa studie är att undersöka hur muslimska kvinnor som har migrerat från ett muslimskt land resonerar om sitt slöjbärande– varför bär de slöja och vilken betydelse har slöjan för dem? Att bära slöja har blivit ett omdiskuterat ämne i Sverige och åsikterna som hörs och syns i samhället är både många och polariserade. Men var ges de slöjbärande kvinnorna plats att tala och varför involveras de inte mer i en debatt som först och främst rör dem själva?                                                                                                                                  Fyra kvinnor från Syrien, numera boende i Sverige, har deltagit i studien. Med intervju som metod avser studien att undersöka syftet utifrån tre analytiska teman: identitet, självpresentation och motstånd. Dessa teman har analyserats utifrån relevanta teorier och tidigare forskning i ämnet; social och personlig identitet, intrycksstyrning, stereotypering samt makt och motstånd. Den tidigare forskningen är tre olika studier gjorda i muslimska majoritets- och minoritetsländer såsom, Indien, Indonesien Canada och Danmark och Storbritannien. På detta sätt avser denna studie att på ett så djupgående sätt som möjligt försöka förstå slöjans betydelse ur den slöjbärandes eget perspektiv.    Studiens resultat visar att slöjan har stor betydelse för identitet och självpresentation. Resultatet visar också att möte med diskursiv makt kring slöjbärande kan leda till motstånd vilket påverkar slöjans betydelse både för det inre identitetsarbetet och den yttre självpresentationen. Detta beror på att hotet mot identiteten från en ifrågasättande omgivning tvingar människan att förhandla och definiera identiteten inom sig själv vilket också påverkar självpresentationen. Informanternas upplevelser och resonemang skiljer sig åt både över tid och mellan varandra på ibland paradoxala sätt, samtidigt som de liknar varandra i vissa avseenden. Det tyder på att även om de upplever, påverkas och formas av samma diskurser i samhället så kan de reagera olika och därmed också förhålla sig olika till sitt slöjbärande.

Den ökade digitaliseringen i samhället har lett till en bredare användning och utveckling av sociala medier för Sveriges myndigheter. Polismyndigheten har lagt ner mycket resurser på deras sociala medier men trots detta har en del kritik riktats mot användningen. Syftet med denna studie är att genom polisens arbete med sociala medier undersöka hur de framställer sin myndighet och hur deras rekrytering bedrivs genom sin kommunikation på sociala medier under olika perioder. Detta för att närmare undersöka hur kommunikationen mot bakgrund av rekryteringsmålet skiljer sig åt i myndighets framställning på Instagram. Den metodologiska ansats som använts i studien är kvalitativ innehållsanalys med konventionell inriktning baserat på 420 inlägg under åren 2015-2016 respektive 2018-2019 från polisens officiella Instagramkonto, @polisen. Empirin resulterade i fem teman och har analyserats med hjälp av nyinstitutionell teori om legitimitet, isomorfism och särkoppling samt Goffmans teori om intrycksstyrning. Resultaten visar en förändring i polisens framställning av myndigheten och deras rekrytering mot bakgrund av rekryteringsmålet. Under åren 2018-2019 framställer polisen sin myndighet via Instagram som legitimitetssökande men även intrycksstyrande i form av en riktad kommunikation till skillnad från en mer öppen kommunikation under åren 2015-2016. Empirin resulterade även i en djupare, mer komplex och ökad kommunikation av polisens rekrytering under åren 2018-2019 mot bakgrund av rekryteringsmålet. Studien bidrar till en tydligare bild av polisens förändrade framställning mot bakgrund av ett organisationsmål som bidragit till att de vill skapa kontroll och intryck. Samtidigt som de genom framställningen på Instagram syftar till att uppnå underliggande aspekter och därmed vinna legitimitet och följare.

When recruiting new staff, the job interview is the most central and most common selection method, which has traditionally taken place face-to-face with the employer. Video interviews are something that has become more common in recruitment processes as a result of technological development and digitalization but also based on the organization's financial and time rationalization. Previous research in the field indicates that video interviews modify parts of the interaction, and points out that there is a need for further research. The purpose of the study is to investigate how job interviews in video format are experienced by recruiters in terms of social interaction, and what implications there are in assessing the candidate. The results of the study are based on six qualitative interviews with recruiters, where collected data have been analyzed from a social psychological perspective. The results indicate that there is a perceived difference in certain parts of the interaction. Particularly the non-verbal communication and small talk are limited, but the flow and timing are also more difficult in video interviews. The study also shows that the biggest advantage is considered to be that the format is time-saving and provides increased flexibility and the biggest disadvantage is difficulties in connecting with the candidate, which impairs the overall experience. Finally, it emerged that the recruiters consider themselves to have good opportunities to assess candidates in video interviews, but that the data collected indicates an experience of both positive and negative aspects. / Vid rekrytering av ny personal är anställningsintervjun den mest centrala och vanligaste urvalsmetoden, vilken traditionellt ägt rum ansikte-mot-ansikte hos arbetsgivaren. Videointervjuer är något som har kommit att bli mer vanligt i rekryteringsprocesser till följd av den teknologiska utvecklingen och digitaliseringen, men också utifrån organisationens ekonomiska och tidsmässiga rationalisering. Tidigare forskning på området pekar på att videointervjuer modifierar delar av interaktionen, och poängterar att behovet av vidare forskning är stort. Syftet med studien är att undersöka hur anställningsintervjuer i videoformat upplevs av rekryterare i termer av det sociala samspelet, samt vilka implikationer som finns vid bedömning av kandidaten. Studiens resultat baseras på sex kvalitativa intervjuer med rekryterare, där insamlade data analyserats utifrån ett socialpsykologiskt perspektiv. Resultatet tyder på att det finns en upplevd skillnad i vissa delar av interaktionen. Framförallt begränsas icke-verbal kommunikation och småprat, men även flytet och timingen försvåras i videointervjuer. Studien visar även att de största fördelarna anses vara att formatet är tidsbesparande och ger utrymme till ökad flexibilitet och den största nackdelen är svårigheter att känna in kandidaten, vilket försämrar helhetsupplevelsen. Till sist framkom att rekryterare anser sig själva ha goda möjligheter att bedöma kandidater vid videointervjuer, men att insamlade data indikerar på en upplevelse av både positiva och negativa aspekter.

Bilden individen har om sin identitet har förändrats och gått från att ha varit en stadig tanke om jaget till en rörlig, modern identitet (Jenkins, 2004) som anpassas beroende på situation. Syftet med denna uppsats är att visa hur identitetskonstruktion sker i en blogg; den undersöker hur bloggskribenten påverkas av läsarnas kommentarer i bloggen Kissies.se. Detta har undersökts med en hermeneutisk Närläsningsmetod med fokus på bloggkaraktären Kissie och hennes bloggläsare. Utgångspunkten för tolkningen av materialet är teorin om Intrycksstyrning av Erving Goffman (2000), som är del i hans Dramaturgiska perspektiv och behandlar maskerna vi bär och människors skådespel i sociala sammanhang. Intrycksstyrning appliceras på den digitala kommunikationsprocessen i bloggsfären, och går ut på att författaren försöker styra uppfattningen läsaren får genom det hon skriver. Undersökningen fokuserar på läsarnas respons och hur denna påverkar inläggen i bloggen. Resultaten visar att det är möjligt att presentera multipla identiteter via bloggen Kissies.se, men inte utan att de spelar in i varandra. Kissie och bloggskaparen Alexandra smälter ibland ihop till en persona i blogginläggen. Detta skapar förvirring och visar sig i kommentarfältet. När den tuffa masken är lagd åt sidan, är det troligt att det är bloggarens känsliga sida som kommer fram i det hon publicerar. Detta försvårar läsarens möjlighet att identifiera bloggidentiteten Kissie, som de är vana att läsa om. Vidare kan för denna studie konstateras, att det är läsarnas respons och ett kommunikativt samspel mellan skribent och läsare som avgör om möjligheten till identitetskonstruktion och såmed bloggkommunikationens kvalitet. Hänger inte läsarna med i bytet mellan Kissie och Alexandra, faller kommunikationsprocessen och hela identitetskonstruktionen med den. / Aim and purpose of this thesis is to show how a young Swedish blogging professional, engages in displaying multiple identities online, how these constructed identities are perceived by the readers in the commentary field under the blog entries and affects the ongoing writing process. The chosen focus is on a blogger called Kissie. A hermeneutical Close reading method is used. The theoretical framework is based on Erving Goffmans (2000) thoughts on Impression management within his Dramaturgical perspective theory, about the figurative masks we wear in social contexts. Impression management is applied on the digital communication process in the blogsphere, where the blogger Kissie directs the perceiption of the readers on her page Kissies.se, by writing in a certain way. The study centers on the reactions of the blog readers and how they influence the blog entries on Kissies.se. Conclusions show, it is possible for the blogger to handle multiple personas, but they interfere with each other and their occurrence confuses the readers. Results show that the persona Kissie and the creator Alexandra at some points partly morph into each other and both show in the blog entries. A lack of understanding on how to separate the different texts in the blog entries splits up the readers’ and their responses, because of their unsureness of who to associate the text with. The blog posts might be published by the blog identity Kissie, but the feedback goes straight to Alexandra, the creator of the blog and she is the one who gets the criticism. When her tough mask is put aside, it is likely her sensitive self is exposed in the delicate posts which she publishes. This challenges the reader’s ability to identify the personality of the blog identity Kissie with whom they are familiar with and the whole identity construction process. The crucial part in this case, is the blog readers’ feedback; without their interaction, the identity construction and whole blog communication process is destroyed.

Social media has changed how political communication is distributed (Häussler, 2021) and has led to party leaders’ using the platforms to create an image of themselves as ordinary individuals (Bărbieru, 2020). Ahead of the 2022 election, social media is expected to play a more prominent role, with it being the source of choice for first-time voters (Internetstiftelsen, 2022). Today voters are also said to identify themselves more with the political candidate than the party (Bjerling, 2012) which makes it relevant to study party leaders’ usage of personalisation on social media. The purpose of this study is to examine how young adults perceive and create meaning around Swedish party leaders' self-construction through personalisation on Instagram by combining semi-structured interviews and reception analysis to be able to understand the phenomenon of party leaders’ personalisation on social media through the interviewees perspective. Drawing on theories of Political Impression Management, Impression Management and Parasocial Relations. By examining how the biggest users of social media, young adults (Internetstiftelsen, 2021; 2022), perceive and create meaning around party leaders' self-construction through personalisation on social media, it can show how the party leaders are perceived and if the interviewees perceive the self-construction to be genuine. Eight interviews with young adults between the ages of 21 to 28 years old have been conducted and the material from the interviews has been coded and thematised in NVivo 12.  The results show that self-construction is perceived to be visible when the party leaders show that they are one of the people. The images were interpreted to be genuine through the party leaders sharing their everyday life, this also indicated if the party leader could impact their audience. The conclusion of the study is that self-construction can be visible through the party leaders' usage of relatable aspects to be perceived as one of the people. In this particular study, it could be divided into three main parts: nature, family and selfies. The interviewees perceive Swedish party leaders’ self-construction through personalisation on Instagram to be genuine if it reflected on the party leaders’ everyday life and their spare time outside of politics. If the image was a selfie it was increasingly more perceived as genuine. Even though the reception material was from the party leaders' self-construction through personalisation, it cannot determine if it represents the party leaders’ personal life, or them outside of politics. With all images being perceived by the interviewees as positive for the party leader. / Sociala medier har förändrat hur politisk kommunikation distribueras (Häussler, 2021) och har lett till att partiledarna använder sig av plattformarna för att kunna skapa en bild av sig själva som vanliga individer (Bărbieru, 2020). Inför valet 2022, förväntas sociala medier spela en mer framträdande roll då det är den källan förstagångsväljare i allra första hand väljer (Internetstiftelsen 2022). Idag sägs även väljare identifiera sig mer med den politiska kandidaten än partiet själv (Bjerling, 2012) vilket gör det relevant att studera partiledares användning av personalisering på sociala medier. Syftet med studien är att undersöka hur unga vuxna uppfattar och skapar mening kring svenska partiledares framställning genom personalisering på Instagram genom att kombinera semistrukturerade intervjuer och en receptionsanalys för att förstå fenomenet av partiledares personalisering på sociala medier från intervjupersonernas perspektiv. Samt utgå från teorier om Political Impression Management, Impression Management och Parasocial Relations. Genom att undersöka hur de största användarna av sociala medier, unga vuxna (Internetstiftelsen, 2021; 2022), uppfattar och skapar mening kring partiledares framställning genom personalisering på sociala medier, kan det visa hur partiledarna uppfattas och om intervjupersonerna uppfattar att framställningen är genuin. Åtta intervjuer med unga vuxna mellan 21 och 28 år har genomförts och materialet från intervjuerna har kodats och tematiseras i NVivo 12.  Resultatet visar att framställning uppfattas vara synligt när partiledarna visar att dem är en av befolkningen. Bilderna uppfattades vara genuina genom att partiledarna delade med sig av sin vardag, detta indikerade också på om partiledaren kunde påverka sin publik. Slutsatsen för studien är att personlig framställning kan vara synlig när partiledarna använder sig av relaterbara aspekter för att uppfattas som en i befolkningen. För denna specifika studie kan de delas in i tre huvudsakliga delar: natur, familj och selfies. Intervjupersonerna uppfattar svenska partiledares framställning genom personalisering på Instagram att vara genuin när det reflekterade partiledarnas vardagliga liv och deras fritid utanför politiken. Om bilden var en selfie ökade uppfattningen att den var genuin. Även om receptions materialet var från partiledarnas personliga framställning så kan det inte fastställas att det representerar partiledarnas privatliv eller hur dem är utanför politiken. Då intervjupersonerna uppfattade alla bilder att vara positiva för partiledarna.

The theoretical background to this study is Goffman's dramaturgical perspective and his concept of identity. The purpose of the study is to investigate the significance of the beard for how men present themselves in everyday life. To answer the purpose of this study, qualitative semi-structured interview was chosen as the method. Three important themes emerged through thematization. The expressive beard, the symbolic beard and the significant beard. A combination of these themes creates an overview, which together through the dramaturgical approach enables an overall picture of the beard bearer's identity. The results from this study confirm that the respondents use their beards both consciously and unconsciously to influence the environment based on the situation they are in. Furthermore, the study explores the symbolic meaning that the beard expresses and the deeper meaning that the beard has for the beard bearer. / Den teoretiska bakgrunden till denna studie är Goffmans dramaturgiska perspektiv och hans identitetsbegrepp. Syftet med studien är att undersöka skäggets betydelse för hur män framställer sig själva i vardagslivet. För att svara på syftet i denna studie valdes kvalitativ semistrukturerad intervju som metod. Genom tematisering framkom tre viktiga teman. Det uttrycksfulla skägget, det symboliska skägget och det betydelsefulla skägget. En sammansättning av dessa teman skapar en översikt, vilka gemensamt genom den dramaturgiska ansatsen möjliggör en helhetsbild av skäggbärarens identitet. Resultaten från denna studie bekräftar att respondenterna använder sitt skägg både medvetet och omedvetet för att påverka omgivningen utifrån vilken situation de befinner sig i. Vidare kartlägger studien den symboliska innebörd som skägget uttrycker samt den djupare mening som skägget har för skäggbäraren.

Syftet med studien är att undersöka hur influencers porträtterar psykisk ohälsa på Instagram i text och bild. Metoden är en digital etnografi, med en tematisk analys. Datamaterialet består av sexinfluencer och 41 Instagram-inlägg. Studiens resultat visar att influencer använder sig av olika taktiker för att genereraföljare och ekonomisk vinst i samtalet om psykisk ohälsa. Psykisk ohälsa har både visat sig idenna studie som ett sätt att skapa intima band med sina följare genom att samtala om sina erfarenheter. Men även ett sätt att skapa en förtroende basis med sina följare för att de ska vara lojala nog att köpa sådant som influencers marknadsför. Arbetet utförs genom känsloarbete och intrycksstyrning. Ett arbete för att få den främre regionen att framstå som den bakre, för att på så sätt framställa sig själv som äkta.

Med löften om framgång, snabba pengar och ekonomisk frihet har multi-level-marketing (MLM) organisationer tågat in på sociala medier. Flaggskeppet IM Academy, en amerikansk utbildningsplattform,  har tagit fäste både internationellt och i Sverige. Trots varningar från flera myndigheter om att verksamheten kan vara ett kriminellt pyramidspel. Denna kvantitativa innehållsanalys undersöker hur personer som starkt förknippas med MLM-organisationer marknadsför och rekryterar till organisationen. Studien grundar sig i Goffmans teori om intrycktshantering som handlar om att personer väljer att visa upp de positiva och mer attraktiva delarna av sig själv. Teorin, tillsammans med tidigare forskning om MLM-organisationer, visuell kommunikation och influencers har applicerats på digitalt material i form av Instagraminlägg. Med hjälp av kodbok och kodmanual har syftet och teorin operationaliserats till mätbara variabler för att nå ett standardiserat och generaliserbart resultat. Resultatet visar att fler män än kvinnor kunde identifieras bland profilerna, där “entreprenör” utgjorde den vanligaste yrkesbeskrivningen i biografin, och där “DM” var den vanligaste förekommande rekryteringen. Profilerna kategoriseras i huvudsak som "nano influencers" med 0 till 5000 följare. Marknadsföring konstaterades förekomma genom bild, text och emojis i Instagraminläggen, med fokus på olika teman, där selfies och resebilder var de vanligaste huvudmotiven. Olika teman av förmåner, såsom resor, inkomst, karriär- och personlig utveckling var framträdande. Personlig utveckling framhävdes framför karriärutveckling. Ord med koppling till konsumtion och kritik mot “vanliga” jobb hade låg förekomst. Denna studie föreslår att marknadsföring för MLM-organisationer lyfter de främre regionerna och inte alltid är en objektiv bild av verkligheten. Undersökningen tyder på att marknadsföring på plattformen främst sker genom relationsmarknadsföring. Självpresentation och kommunikation av förmåner används för att skapa en image av entreprenörskap och en eftersträvad livsstil, vilket stöder rekrytering och förtroendebyggande inom MLM-organisationer. Detta kan föra mottagaren bakom ljuset, och lämna denne i tron om en trygg inkomst och ett stabilt karriärsval. / Multi-level marketing (MLM) organizations have entered social media with promises of success, quick money and financial freedom. The flagship IM Academy, an American training platform, has taken hold both internationally and in Sweden. Despite warnings from several authorities that the business could be a criminal pyramid scheme. This quantitative content analysis examines how people strongly associated with MLM organizations market and recruit to the organization. This study is based on Goffman's theory of impression management, which states that people choose to display the positive and more attractive parts of themselves. The theory, together with previous research on MLM organizations, visual communication and influencers, has been applied to digital material in the form of Instagram posts. Later on the purpose and theory has been operationalised into measurable variables to achieve a standardized and generalisable result. Which will be explained in a codebook and code manual. The result shows that more men than women could be identified among the profiles, where "entrepreneur" was the most common professional description in the biography, and where "DM" was the most common recruitment. The profiles are mainly categorised as "nano influencers" with 0 to 5000 followers. Marketing was found to occur through image, text and emojis in the Instagram posts, with a focus on different themes. Selfies and travel pictures were the most common main motifs. Various themes of benefits such as travel, income, career and personal development were prominent. Personal development was emphasised over career development. Words related to consumption and criticism of "regular" jobs were low in frequency. This study suggests that marketing for MLM organizations highlights the front regions and is not always an objective picture of reality. The research suggests that marketing on the platform is mainly done through relationship marketing. Self-presentation and communication of benefits are used to create an image of entrepreneurship and a desired lifestyle, which supports recruitment and trust building within MLM organizations. This can mislead the recipient, leaving them in the belief of a secure income and a stable career choice.

The aim of this study is to examine how university students at Linnaeus University choose to present themselves on the social media platform Instagram, and how they are affected by their other users. Our research questions are: How do university students present themselves on Instagram? How can these digital self-presentations be understood as impression management? And what are the rules that control our self-presentations on Instagram? The study has a qualitative approach and semi structured interviews have been conducted. Our data are based on 10 different interviews with students at LNU about the use of Instagram, and how they chose to present themselves to their audience. Our work is based on three different theories such as Goffman's dramaturgical analysis of how they present themselves on social media, Festinger's social comparison theory of how they compare with one another and Jenkin's social identity theory helps us understand how they chose to identify themselves and their group of friends. These theories helped us to analyze our data and get a broader perspective on how we can present ourselves, and how we can be affected by others. The main findings showed that our participants were selective in how they chose to present themselves. They were aware of how they wanted to be presented in a positive manner that suited their self- image and identity. Other people's impression management such as friends or their peers could influence their behavior on Instagram. The feeling of maintaining a front was stronger than being a person that reflected the real “me” outside the digital world.

The purpose of this study was to get an understanding of how young adults perform impression management and fake in the recruitment process. Previous research has shown that candidates in recruitment processes impression manage and fake. Therefore, the focus in this study was on the respondents’ reflections of their portrayal of themselves in order to prove themselves employable. The empirical material has been collected through seven qualitative semi-structured interviews with young adults and has been analyzed with the help of Erving Goffman's (1959) dramaturgical theory. The study shows that both impression management and faking occur, but none of the respondents admit that they actually fake. Instead, they use words like embellish to describe their behavior. Furthermore, the study shows that whether individuals manage impressions and fake depends on the recruitment situation itself. It is therefore a socially constructed phenomenon that takes place in the meeting between recruiter and candidate, where even group interviews, as an alternative social context, can have a great impact on the individuals and their presentation of themselves. / Syftet med denna studie har varit att få en förståelse för hur unga vuxna intrycksstyr och fejkar i rekryteringssammanhang. Tidigare forskning har visat att kandidater i rekryteringsprocesser intrycksstyr och fejkar. Intresset för denna studie har därför varit att undersöka unga vuxnas reflektioner av sina egna självporträtteringar för att visa sig som anställningsbara. Det empiriska materialet har samlats in genom sju kvalitativa semistrukturerade intervjuer och har sedan analyserats med hjälp av Erving Goffmans (1959) dramaturgiska perspektiv. Studien visar att både intrycksstyrning och fejking ofta förekommer, samtidigt som respondenterna helst inte vill medge att de faktiskt har fejkat. Istället beskriver de hellre sitt beteende som att de har förskönat sina egenskaper. Vidare visar studien på att huruvida individer intrycksstyr och fejkar beror på rekryteringssituationen i sig. Det är därmed en socialt konstruerad process som sker i mötet mellan rekryterare och kandidat där även gruppintervjuer kan ha stor påverkan på individen och dess presentation av sig själv i sammanhanget.